Psykisk ohälsa bland unga 2020

Psykiskt välbefinnande

Våra enkätundersökningar visar för att dem flesta ungar samt vuxna inom landet äger ett god självskattad hälsa samt en gott mentalt välbefinnande.

Den senaste sammanställningen visar en liten minskning bland unga vuxna, men inte bland barn upp till 18 år

mentalt välbefinnande kunna bland annat handla ifall hur nöjd man är tillsammans med existensen (livstillfredsställelse). Bland skolbarn inom åldern 11, 13 samt 15 år finns enstaka relativt god livstillfredsställelse samt utvecklingen beneath talet äger varit stadig. Pojkar skattar allmänt sin livstillfredsställelse högre än flickor samt åringar gör högre skattningar är samt åringar.

Psykiskt välbefinnande är kapabel också handla angående hur man klarar från olika saker inom vardagen.

detta förmå handla ifall för att äga utmärkt relationer, behärska lösa utmaningar alternativt för att äga enstaka ljus ögonkontakt på framtiden. tillsammans detta sätt för att mäta svarade 86 andel från befolkningen 16 år alternativt äldre för att dem äger en gott mentalt välbefinnande.

Utifrån resultat i undersökningen Skolbarns hälsovanor har vi tagit fram några faktablad som presenterar utvecklingen utvecklingen av barns och ungas psykiska hälsa över tid, och några tänkbara orsaker

Andelen fanns högst inom åldersgruppen 65–84 år (91 procent) samt lägst bland 16–åringarna (77 procent). inom varenda åldrar fanns andelen tillsammans gott mentalt välbefinnande högre bland män än kvinnor.

Figur 1. Andel män samt kvinnor inom olika åldersgrupper såsom uppger gott mentalt välbefinnande, Källa: Nationella folkhälsoenkäten.

Psykiska besvär

Även angående dem flesta besitter gott mentalt välbefinnande alternativt god livstillfredsställelse är psykiska besvär vanligt.

Bland skolbarn är kapabel detta handla angående för att känna sig irriterad alternativt på dåligt humör, för att äga svårt för att avsomna alternativt för att känna sig nedstämd. Bland vuxna är detta vanligt tillsammans ängslan, bekymmer alternativt ångest samt sömnbesvär.

Det har visat sig på flera sätt i Socialstyrelsens undersökningar och sammanställningar

Högst andel såsom uppger psykiska besvär finns bland flickor samt kvinnor samt bland tonåringar samt unga vuxna. beneath talet äger andelen tillsammans besvär ökat (figur 2), bland både unge samt vuxna.

Figur 2. Andel kvinnor samt män 16–84 år likt svarar för att dem besitter svåra besvär från ängslan, bekymmer alternativt ångest, – Källa: Nationella folkhälsoenkäten.

Allvarlig psykisk påfrestning innebär för att man äger ett relativt hög nivå från besvär så vilket bekymmer, nedstämdhet samt hopplöshetskänslor, vilket innebär för att man skulle behärska äga en psykiatriskt tillstånd.

seriös psykisk påfrestning är vanligast inom den yngsta åldersgruppen, särskilt bland kvinnor (figur 3), dock även bland dem äldsta kvinnorna finns enstaka högre andel jämfört tillsammans övriga åldersgrupper.

Figur 3.

Psykisk ohälsa drabbar nästan 20 procent av unga idag och självmord är den fjärde vanligaste dödsorsaken bland åringar

Andel män samt kvinnor inom olika åldersgrupper likt uppger seriös psykisk påfrestning, Källa: Nationella folkhälsoenkäten.

Stress

Både skolbarn samt vuxna beneath 30 år svarar oftare än andra för att dem känner sig stressade. För skolbarn handlar stressen ofta ifall skolarbetet.

Flickor svarar oftare än pojkar för att dem känner sig stressade på bas från skolarbetet, dock bland både pojkar samt flickor är andelen stressade högst bland åringar samt lägst bland åringar (figur 4).

Figur 4. Andel pojkar samt flickor inom olika åldrar likt svarar för att dem känner sig ganska alternativt många stressade från skolarbetet, / Källa: Skolbarns hälsovanor.

Även bland vuxna är detta vanligt för att att ange eller meddela något stress samt andelen är högst bland unga.

från kvinnorna inom åldern 16–29 år svarade 37 andel för att dem känner sig ganska alternativt många stressade.

Bland männen fanns denna andel hälften så hög (17 procent). Bland personer över 65 år är andelen vilket uppger stress låg (5 procent). Över period äger andelen vilket uppger stress ökat inom gruppen 16–29 år samt inom viss mån bland 30–44 åringar.

Vård för psykiatriska tillstånd

Under bota talet äger detta skett ett successiv ökning från andelen likt får vård för psykiatriska tillstånd.

detta gäller både läkarbesök samt läkemedelsuttag. Andelen vilket äger fått psykiatrisk vård är högre bland flickor samt kvinnor inom samtliga åldrar, dock bland äldre är könsskillnaden mindre. Bland ungar samt yngre vuxna plats adhd den vanligaste diagnosen samt detta gäller båda könen.

Vad behöver unga för att må bra?

För kvinnor från 45 år samt uppåt plats stress samt nedstämdhet vanliga orsaker mot vård, medan detta för män inom identisk ålder oftast rörde substansberoende. detta är dock relativt få personer över 65 år liksom vårdas inom den inriktade vården (figur 5).

Figur 5.

Antal individer per invånare inom olika åldersgrupper samt uppdelat på kön likt äger gjort en läkarbesök inom psykiatrin (sluten samt specialiserad öppenvård), Källa: Patientregistret.

Även angående äldre åldersgrupper sällan får specialiserad vård äger dem betydligt högre uttag från exempelvis antidepressiva läkemedel.

Högst uttag från dessa mediciner äger personer 85 år samt äldre där plats fjärde man samt fanns tredjeplats kvinna tagit ut antidepressiva (figur 6). beneath talet äger andelen vilket hämtar ut antidepressiva ökat inom varenda åldersgrupper samt bland båda könen, även bland barn.

Figur 6.

Andel män samt kvinnor inom olika åldersgrupper vilket äger hämtat ut antidepressiva läkemedel, Källa: Läkemedelsregistret.

Statistik angående suicid

Årligen dör omkring personer från suicid inom landet.

Högst andel som uppger psykiska besvär finns bland flickor och kvinnor och bland tonåringar och unga vuxna

Ytterligare omkring fall brukar registreras där detta fanns anklagelse angående suicid dock där avsikten ej kunnat styrkas. från samtliga fall är omkring 70 andel män samt detta högsta suicidtalet återfinns bland män över 85 år.

Statistik ifall suicid

Psykisk hälsa – läns- samt kommunstatistik

Här förmå ni tillsammans med hjälp från vårt webbaserade verktyg följa utvecklingen från psykisk hälsa samt suicid tillsammans med hjälp från rörlig grafik på läns- samt kommunnivå.

Verktyget gör statistiken mer lättillgänglig samt interaktiv, samt ni kunna spara samt nedteckna ut den såsom en faktablad alternativt använda den inom enstaka presentation.

Läns- samt kommunstatistik för psykisk hälsa

Datakällor – så tar oss fram statistik

Här beskriver oss dem datakällor vilket oss brukar använda oss från.

oss länkar även mot statistikdatabaser där ni är kapabel ta fram personlig statistik

Så tar oss fram statistik

Ta fram personlig statistik

Vi äger samlat en flertal datakällor där ni kunna ta fram personlig statistik över psykisk hälsa samt suicid.

Ta fram personlig statistik