jotlawn.pages.dev









Vad hette den viktigaste stadsstaten på kreta

Kreta

För andra betydelser, titta Kreta (olika betydelser).

Kreta (grekiska: Κρήτη) existerar den största samt folkrikaste från dem grekiska öarna, den e största ön inom världen samt den femte största ön inom Medelhavet, efter Sicilien, Sardinien, Cypern samt Korsika.

Kreta ligger cirka km söder ifall detta grekiska fastlandet. Den besitter ett yta vid 8&#; km2 samt ett kustlinje vid 1&#; km. RegionenKreta existerar enstaka från Greklands tretton regioner tillsammans cirka &#; invånare ().[1]. enstaka individ ifrån Kreta kallas kretensare.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Stenålder samt bronsålder

[redigera | redigera wikitext]

De inledande människorna såsom kom mot Kreta fanns troligen ifrån Mindre Asien alternativt Afrika.

dem kom vid talet samt levde en stenåldersliv samt tämjde djur[2].

Study with Quizlet and memorize flashcards containing terms like Var börjar Greklands historia?, Vad hette sagokungen som gav namn på en kultur?, Vad hette den viktigaste staden på Kreta? and more

Mellan samt kom nya immigranter ifrån Mindre Asien samt dem stora civilisationerna var. Kulturen vid Kreta beneath bronsåldern cirka kallas minoisk.

Den minoiska civilisationen

[redigera | redigera wikitext]

Från byggdes dem stora palatsen nära Knossos, Faistos samt Malia. Runt utvecklades ett text vilket för tillfället kallas linear A.

Denna besitter inte någonsin blivit dechiffrerad. nära förstördes palatsen, troligen från enstaka jordbävning, dock byggdes upp igen, denna gång ännu större samt mer arkitektoniskt utvecklade. Även städerna samt byarna återuppbyggdes samt handeln blomstrade.

Ungefär förstördes även dem nya palatsen, samt man existerar ej helt trygg vid orsaken.

Tidigare äger man trott för att en stort vulkanutbrott vid ön Santorini skulle äga förstört byggnaderna vid Kreta, dock enstaka ytterligare teori hävdar för att mykenerna förstörde den minoiska civilisationen. Mykenerna ägde ifrån denna period total övervakning ovan Kreta vilket tillsammans tillsammans den egeiska övärlden ingick inom den mykenska kultursfären. dem återuppbyggde Knossos samt några mindre stor byggnad för kungligheter, texter skrivna vid mykenska tillsammans Linear B äger hittats inom Knossos samt Chania.[2]

Vid överföll dorerna ifrån Balkan Kreta samt tog övervakning ovan ön, vilket innebar detta definitiva slutet på grund av den minoiska civilisationen.

tillsammans med dorerna kom järnåldern, eftersom dem ägde tillsammans med sig verktyg samt vapen inom järn.

Vad är den minoiska kulturen på Kreta känd för och hur fick den sitt namn? Nämn några fakta om Knossos och vad som är speciellt med detta palats

Trots detta visar Kreta ett starkare kontinuitet tillsammans med bronsåldern än detta grekiska fastlandet. beneath talet f. Kr. inleds en orientaliskt effekt inom detta kretensiska vasmåleriet. ifrån talet noteras en klart effekt ifrån Egypten inom skulpturen. detta kretensiska samhället visade stora likheter tillsammans detta inom Sparta.[3]

Romarriket samt detta bysantinska riket

[redigera | redigera wikitext]

Vid talet ägde romarna erövrat detta mesta från Grekland samt 69 invaderade dem Kreta, dock detta tog tre kalenderår innan ön fanns helt förlorare.

Kreta kom för att tillhöra den romerska provinsen Cyrenaika, dit även Egypten samt andra delar från Nordafrika hörde. Huvudstaden inom denna provins blev den kretensiska staden Gortyn. Ruinerna från denna ort finns strax väster angående den nutida staden Agii Dheka. Romarna byggde vägar samt akvedukter samt flera hundra fredliga samt välmående tid följde.

tid 59 kom apostelnPaulus samt förde tillsammans med sig kristendomen. tid delades detta romerska riket samt Kreta hamnade inom detta östromerska riket såsom styrdes ifrån Konstantinopel (nuvarande Istanbul).

År erövrades Kreta från arabiska pirater. Då ägde detta romerska riket fallit samman samt läget plats kaotiskt runt läka Medelhavet. Araberna byggde bland annat ett borg vid enstaka område liksom hette Heraclium.

var ligger idag staden Heraklion, Kretas huvudort. tid erövrade detta bysantinska riket (som styrdes ifrån Konstantinopel) Kreta samt en visst välstånd återkom. kalenderår angreps Konstantinopel från detta fjärde korståget samt detta bysantinska riket föll. Kreta såldes på grund av enstaka mindre summa mot Republiken Venedig. Venetianarna styrde ön tillsammans hård grabb.

Skatterna fanns höga samt man exploaterade skogen samt jordbruket. Befolkningen gjorde uppror minimalt tio gånger.

Det osmanska riket

[redigera | redigera wikitext]

År erövrade detta osmanska riket Kreta ifrån Venedig.[4] Staden Heraklion gjorde dock motstånd[5] samt fanns omringad inom 24 kalenderår innan man gav upp.

beneath dem kommande år styrde turkarna ön samt även idag beskattade man människor hårt. Man tvingade även människor för att omvända sig mot islam, fast den större delen förblev kristna.

Kreta kom att tillhöra den romerska provinsen Cyrenaika, dit även Egypten och andra delar av Nordafrika hörde

Befolkningen gjorde flera uppror, inledande gången kalenderår utbröt detta grekiska frihetskriget samt blev Grekland enstaka självständig stat. Kreta ingick dock ej inom denna stat, utan styrdes från Egypten innan ön återlämnades mot turkarna.

Självständigheten samt den tyska ockupationen

[redigera | redigera wikitext]

blev slutligen Kreta självständigt, tillsammans hjälp från bland andra Storbritannien.

dem flesta från Kretas invånare ville äga enstaka union tillsammans Grekland, samt enstaka sådan kom mot stånd 30 femte månaden i året

Den 21 femte månaden i året började den tyskainvasionen från Kreta. Efter enstaka sju dagar ägde tyskarna vunnit samt ockuperade ön fram mot beneath all ockupationen förekom kretensiska motståndsaktioner, vilka tyskarna hämnade genom för att bränna ner bota byar.

Efter andra världskriget återhämtade sig Kreta ganska snabbt tackar vare sitt jordbruk samt, ifrån talet, även turismen. Idag finns detta minnesmärken samt museer ovan all ön. vid Kretas norra kust går båtturer till beskådning från nedskjutna krigsflygplan.

Geografi

[redigera | redigera wikitext]

Kreta existerar km utdragen samt 60&#;km bred samt därmed störst från dem grekiska öarna.


  • vad hette den viktigaste stadsstaten  vid kreta

  • Ön existerar Medelhavets femte största ö samt äger ett yta vid 8 &#;km². Kreta ligger längs e breddgraden, vilket existerar inom jämnhöjd tillsammans med bland annat norra delarna från Marocko, Algeriet samt Tunisien.

    Redogör kortfattat för den minoiska handeln

    Cirka 50&#;km söder ifall Kreta ligger den lilla ön Gavdos såsom existerar världsdelen Europas sydligaste område.

    Det finns fyra stora bergskedjor vid Kreta: Lefka Ori (Vita bergen), Psiloritisbergen (Idabergen), Lasithibergen samt Sitiabergen. Kretas högsta kulle finns inom Psiloritisbergen; berget Ida alternativt Psiloritisberget, liksom existerar m högt.

    detta finns flera högplatåer inom bergskedjorna, var jorden existerar bördig samt odlingsklimatet gynnsamt.

    Turism

    var växer bland annat oliver, vindruvor samt apelsiner.

    Kretas längsta älv, Geropotamus, existerar 45&#;km utdragen. Den längsta bergsklyftan existerar Samaria-ravinen inom Lefka Ori. Den existerar 17&#;km utdragen samt faller m. detta finns bara ett insjö vid ön, stort insjövatten Kournas.

    Kretas största ort existerar Heraklion, såsom existerar Greklands femte största ort.

    Strax söder angående Heraklion ligger detta minoiska palatset Knossos. Kreta äger en stort antal turistorter, framförallt Chania tillsammans med dess omnejd samt Rethymnon. Mindre turistorter existerar Agia Pelagia, Agios Nikolaos samt Hersonnisos liksom några modell.

    Nedan följer min lista över vad jag tycker är de 12 bästa arkeologiska platserna på Kreta: Phaistos, Malia, Spinalonga med tips, Karta och bilder

    Djurliv

    [redigera | redigera wikitext]

    Då Medelhavet skapades genom för att Atlanten bröt igenom nära Gibraltar sund till omkring 4 miljoner kalenderår sedan, skapades ett personlig artpopulation bland dem varelse vilket inrättat sig vid ön. mot modell dvärgflodhästsarten Hippopotamus creutzburgi, dvärgelefantenPalaeoloxodon creuzburgi samt en flertal arter små hjortar från släktet Candiacervus.

    Dessa större däggdjur utrotades nära människornas arrival mot ön. en antal smågnagare, endemiska på grund av Kreta, utvecklades även. Dessa äger även utrotats angående än inom långsammare takt. Endast en litet däggdjur, näbbmusenCrocidura zimmermanni lever kvar inom dem inre delarna från ön. Stenmården inplanterades vid ön beneath förhistorisk tidsperiod, troligen på grund av för att bekämpa gnagare.

    AgrimigetenCapra hirus cretica existerar ett vildget vid ön, likt stammar ifrån tidiga domesticerade fårarter, liksom förvildats vid Kreta.[6]

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Vidare läsning

    [redigera | redigera wikitext]

    Svenska

    [redigera | redigera wikitext]

    • Chadwick, J., Mykenes röst.

      Tolkningen från Linear B, huvudstaden, Aldus/Bonniers

    • Palmer, L.R., Knossos samt Mykene. vilket lertavlorna berättar, huvudstaden, Wahlström & Widstrand Båda böckerna existerar lättlästa samt intressanta fynd på grund av den likt lyckas hitta dem.
    • Winbladh, M-L., Minoer samt mykenare vid Västkreta. dem Svensk-Grekiska utgrävningarna inom Chaniá (Minoans and Mycenaeans in west Crete.

      The Greek-Swedish Excavations at Chaniá), huvudstaden

    • Winbladh, M-L., Kreta.

      Huvudstad på Kreta är Heraklion, och det är Greklands femte största stad

      legender samt föda inom Minoernas planet, Natur & tradition

    • Winbladh, M-L., Arkeologens eskapader. ett museikvinnas memoarer, huvudstaden
    • Winbladh, M-L., MANNEN ifrån KRETA. angående älskade, vendettor samt hedersmord, Häftad. sidor. Boken existerar rikt illustrerad tillsammans författarens teckningar. huvudstaden

    Engelska

    [redigera | redigera wikitext]

    • Davaras, C., Guide to Cretan Antiquities, Park Ridge, Noyes P.

    • Evans, A., The Palace of Minos at Knossos, fyra volymer, London –
    • Fitton, J. L., Minoans, London, British Museum press Ingår inom följd Peoples of the past.
    • Higgins, R., The Archaeology of Minoan Crete, London, Thames & Hudson
    • Higgins, R., Minoan and Mycenaean Art, London, Thames & Hudson
    • Hood, S., The Minoans. Crete in the bronze age, London, Thames & Hudson,
    • Macdonald, C.

      & Driessen, J., ”The drainage struktur of the domestic quarter in the palace at Knossos”, British School of Archaeology 83,

    • MacGillivray, J.A., ”Return to the Labyrinth: A clew to the Function of the Minoan palaces”, Athena Review, Vol.3, No.3,
    • Manning, S., A test of time: the volcano of Thera and the chronology and history of the Aegean and east Mediterranean in the mid second millennium BC, Oxford, Oxbow Books
    • Schallin, A.-L., ”Islands beneath influence.

      The Cyclades in the late bronze age and the natur of Mycenaean presence”, Studies in Mediterranean Archaeology , Jonsered, Paul Åströms Förlag

    • Thompson, G., , Studies in ancient Greek gemenskap. The prehistoric Aegean, London, Lawrence & Wishart
    • Warren, P., The Aegean civilizations. From ancient Crete to Mycenae, Oxford, Phaidon , 2:a uppl.
    • Warren, P., ”Minoan Crete and ecstatic religion”, Sanctuaries and cults in the Aegean bronze age.

      Proceedings of the first international symposium at the Swedish Institute in Athens, 12–13 May, , (Hägg, R. samt Marinatos, N. red.), huvudstaden

    • Vasilakis, A., Minoan Crete: From myth to history, Athens, Adam Editions Oerhört god samt prisvärd läsning angående Kretas traditioner. Finns inom dem flesta affärer, även s.k.

      Huvudstaden i denna provins blev den kretensiska staden Gortyn

      supermarkets.

    • Vasilakis, A., Heraklion Archaeological Museum, Athens, Adam Editions enstaka många fin samt prisvärd litteratur, dock saknar data ifall dem utställda föremålen.

    Knossos

    [redigera | redigera wikitext]

    • Brown, A., Arthur Evans and the palace of Minos, Oxford, Ashmolean Museum många intressant fotobok ifall utgrävningarna inom Knossos kring förra sekelskiftet.

      Finns inom Arkeologiska museet inom Iraklion.

    • Castleden, R., The Knossos labyrinth, London & N.Y., Routledge
    • Castleden, R., Knossos. Temple of the Goddess, Athens, Efstathiadis Group S.A.,
    • Farnoux, A., Knossos. Unearthing a legend, N.Y., Thames & Hudson, ett arkeologisk fullträff. inom denna lilla läsning finns allt, inklusive en rikt bildmaterial.
    • MacGillivray, J.

      A., Minotaur: Sir Arthur Evans and the archaeology of the Minoan myth, N.Y., Hill & Wang många omstridd läsning angående Evans samt hans komplexa person.

    • Hallager, E., ”The Mycenaean Palace at Knossos”, Medelhavsmuseet, Memoir 1, huvudstaden enstaka ännu aktuell översyn från ämne vilket visar för att mykenarna bodde inom Knossos samt vid Kreta.

      Skriven från FD Erik Hallager, utgrävningsledare inom Chaniá.

    Konst

    [redigera | redigera wikitext]

    • Kontorli-Papadopoulou, L., Aegaean frescoes of religious character, Studies in Mediterranean Archaeology , götet, Paul Åströms Förlag
    • Preziosi, D. & Hitchcock, L., Aegean Art and Architecture, Oxford
    • Säflund, Gösta, Etrusker. vilket menade ni egentligen?

      Etruskiskt bildspråk – emblem samt fras, Studies in Mediterranean Archaeology-Pocket book 74, Partille, Paul Åströms förlag

    • Wängberg-Eriksson, K., Josef Frank. Livsträd inom krigens skugga, skogsdunge

    Myt samt religion

    [redigera | redigera wikitext]

    • Burkert, W., Greek tro, Massachusetts
    • Gesell, G.C., Town, Palace and House Cult in Minoan Crete.

      Studies in Mediterranean Archaeology 67, götet

    • Gesell, C.G., ”The place of the Goddess in Minoan society”, Minoan gemenskap. Proceedings of the Cambridge Colloquium , Krzyszkowska O.H. samt Nixon L. (red.), Bristol
    • Kazantzakis, N., Report to Greco, Oxford, Cassirer
    • MacGillivray, J. A., ”Labyrinths and bull-leapers”, American Journal of Archeology, Nov./Dec.

    • Marinatos, N. & Hägg, R., ”Anthropomorphic cult images in Minoan Crete?”, Minoan samhälle. Proceedings of the Cambridge Colloquium (Krzyszkowska, O. H. samt Nixon, L. red.) Bristol
    • Marinatos, N., Art and tro in Thera. Reconstructing of bronze age samhälle, Athens
    • Nilsson, M. P:n, The Minoan-Mycenaean tro and its survival in Greek tro, 2:a uppl., Gleerup, skogsdunge
    • Renfrew, C., ”Questions of Minoan and Mycenean cult”, Sanctuaries and cults in the Aegean bronze age.

      Proceedings of the first international symposium at the Swedish Institute in Athens, 12–13 May, , Hägg, R. samt Marinatos, N. (red.), huvudstaden

    • Rutkowski, B., The cult places of the Aegean, New Haven samt London, Yale Univ. Press
    • Warren, P., ”Minoan tro as Ritual Action”, Studies in Mediterranean Archaeology-Pocket book 72, Partille, Paul Åströms förlag
    • Xanthoudides, S., ”The kernos in the Greek Orthodox church”, British School of Archaeology XII, –
    • Åström, P.

      (red.), Journal of Prehistoric tro, vol.1 samt 14, götet samt Jonsered , Paul Åströms Förlag.

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]