Slagfält turkiet alexander den store

För andra betydelser, titta Alexander den store (olika betydelser).

Alexander den store alternativt Alexander III (grekiska: Αλέξανδρος ο Μέγας alternativt Μέγας Aλέξανδρος), född 20 juli inom Pella, död 10 juni inom Babylon, plats monark från antika kungariket Makedonien, ifrån kalenderår mot sin död.^[1] han existerar ett från världshistoriens främsta fältherrar samt erövrade bland annat Persien samt Egypten samt förde erövringskrig mot Indien.

Erövringarna gav upphov mot den därför kallade hellenismen, den epok då detta grekiska språket samt den grekiskahögkulturen spred sig ända mot Indien.

Alexanders far Filip II underkuvade/förenade dem flesta grekiska stadsstaterna. Efter för att Filip blev mördad ärvde Alexander ett regional stormakt samt ett från dåtidens bäst övade arméer. tillsammans med sin armé besegrade Alexander storkungen Dareios III samt erövrade detta mäktiga Perserriket.

beneath sina krigståg mellan samt ^[2] grundade denne en flertal städer, från vilka den maximalt kända existerar Alexandria inom Egypten.^[a] inom dessa städer bosatte sig dem människor likt utgjorde hans armé. Alexander införlivade även trupper ifrån andra folkslag inom sin armé samt uppmuntrade äktenskap mellan sina män samt perserna. denne anammade persiska traditioner, såsom klädedräkt, samt akemenidisk hovceremoniel.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

”	Han styrde ovan dessa nationer, även ifall dem ej talade identisk tungomål liksom denne, ej heller enstaka nation identisk likt enstaka annan; ändå fanns han kapabel för att täcka en således ofantligt plats tillsammans den fruktan vilket han ingav, för att han gick vid samtliga män tillsammans terror samt ingen försökte stå emot honom; samt denne plats kapabel mot för att uppväcka inom varenda enstaka sådan massiv önskan för att tillfredsställa honom, för att dem ständigt ville ledas från hans vilja.	„
&#; Xenophon, ur Kyropaidia.[3]

Alexanders uppväxt

[redigera | redigera wikitext]

Alexander fanns son mot Filip II från Makedonien samt Olympias liksom fanns dotter mot kungen från Epeiros. Senare hävdade Alexander för att hans riktiga far fanns guden Zeus.

ifrån tid fanns den kände filosofen Aristoteles Alexanders pedagog. Alexanders far Filip ägde kallat honom mot Makedonien, till för att undervisa Alexander. Aristoteles lärde den unge prinsen bland annat retorik samt litteratur. Homeros' Iliaden fanns en från Alexanders favoritverk. ett känd saga likt utspelade sig beneath Alexanders tidig del av ett liv fanns hur han fick sin berömda ridhäst, Bukefalos, likt följde honom ända försvunnen mot vattendrag Indus.

I foråret f

Alexander blev beneath sin uppväxt många nära kompis tillsammans med den jämnårige adelspojken Hefaistion. Hefaistion blev senare ett från Alexanders främsta generaler inom fälttåget mot Persien, samt utnämndes slutligen mot chiliark, siffra numeriskt värde inom den makedonska militära befälsordningen. detta besitter spekulerats inom angående dem fanns älskare alternativt ej, samt många talar på grund av detta.

Efter Hefaistions död inom Ekbatana inom månad tid blev Alexander därför vikt från sorg för att han inte någonsin helt återhämtade sig. han överlevde Hefaistion tillsammans med endast åtta månader. Begravningsbålet Alexander lät bygga fanns sex våningar högt, dubbelt sålunda många likt föreskrevs till för att hedra ett avliden monark.

Oraklet inom Siwa tillfrågades samt Hefaistion upphöjdes postumt mot enstaka gudomlig hjälte. då Alexander egen dog, höll man kvar vid för att bygga vid den minneshelgedom Alexander beordrade skulle uppföras mot Hefaistions ära.^[4][5][6]

Redan likt ung fick Alexander stifta bekantskap tillsammans hur detta makedonska riket sköttes.

Historikern Plutarkos berättar inom sin biografi ovan Alexander för att då Filip plats samt krigade inom Trakien tid således lämnade denne Alexander vilket regent inom Makedonien. beneath den denna plats tiden tog Alexander bland annat emot en persiskt sändebud.

Det var det första större fältslaget under fälttåget och blev en makedonsk seger

kalenderår ledde Alexander den högra flanken inom sin fars armé beneath slaget nära Chaironeia. beneath Alexanders ledning plats enstaka från dem maximalt slagkraftiga enheterna inom den makedonska armén dem sålunda kallade kamratkrigarna. nära slaget besegrade Filips armé Atens samt Thebes samlade trupper. Efter slaget tvingade Filip dem grekiska stadsstaterna för att vandra tillsammans med inom detta därför kallade Korinthiska förbundet, vilket Filip egen skulle leda.

klart fanns för att Filip avsåg för att Alexander skulle bli hans person som följer efter någon i en position eller roll även ifall denne redan ägde åtminstone ett son, Arrhidaios, tillsammans sin thessaliska fru Filinna. Kring den denna plats tiden uppstod en bråk mellan Filip samt Alexanders mor Olympias, vilket slutade tillsammans för att Olympias lämnade Filip samt återvände mot Epirus (Epeiros) var hennes broder Alexander inom från Epirus då härskade.

Även Alexanders förhållande mot fadern blev något problematiskt efter detta samt han gav sig även från mot Epirus. mot slut skickade emellertid Filip efter sin son likt återvände mot Makedonien.

Alexander ärvde en enat rike efter sin far, samt erövrade sedan flera andra, däribland Persien fram mot nordvästra Indien. han grundade även staden Alexandria inom Egypten samt fanns gift tillsammans Roxana, tillsammans med vilken han fick sonen Alexander IV från Makedonien.

Alexander egen dog innan sonen föddes.

v

Alexander den store blir kung

[redigera | redigera wikitext]

Alexander plats bara 20 kalenderår äldre då hans far Filip blev mördad beneath ett bröllopsfest inom oktober . detta besitter spekulerats ifall Alexander samt hans mor Olympias fanns inblandade inom mordet vid något sätt.

Direkt efter Filips bortgång lät Antipatros, enstaka från Filips trogna officerare, armén utropa Alexander mot monark. Alexander agerade snabbt till för att stärka sin ställning såsom monark innan hans motståndare hann ingripa. Bland annat lät han direkt avrätta numeriskt värde personer till mordet vid Filip.

Fundet af et bronzebeslag nær Ringsted med portræt af Alexander den Store vækker undring hos arkæolog Freerk Oldenburger

Innan årets slut ägde Thessaliska förbundet valt Alexander mot dess nya chef. Även Korinthiska förbundet accepterade snart Alexander vilket Filips person som följer efter någon i en position eller roll. beneath våren marscherade Alexander tillsammans med ett på denna plats mot Trakien liksom ägde revolterat efter Filips död. inom samband tillsammans detta fälttåg gick Alexander ovan Donau, samt underkuvade geterna liksom bodde vid andra sidan.

Efter detta marscherade denne mot Illyrien samt besegrade dem illyriska stammarna inom slaget nära Pelij. Medan Alexander plats inom Illyrien försökte den atenska talaren grekisk talare övertala dem grekiska staterna inom detta korintiska förbundet för att revoltera.

Sporrade från en rykte ifall för att Alexander ägde dött inom Illyrien revolterade Thebe mot detta makedonska väldet.

Thebanerna liksom militärt fanns överlägset starkast från varenda grekiska stadsstater började belägra den garnison liksom Filip ägde lämnat inom deras tätort. då Alexander fick lyssna angående detta marscherade han snabbt söderut samt började inom sin tur belägra Thebe. Efter enstaka kreditkort belägring intogs staden samt Alexander lät plundra, skövla samt förstöra samtliga byggnader utom tempel samt poeten Pindaros byggnad.

Sex tusen thebaner inklusive kvinnor samt unge avrättades samt resten såldes såsom slavar liksom varning mot övriga grekiska städer.^[8] Alexander plats mer vänligt inställd mot dem andra grekiska städerna samt dem valde snabbt honom åter såsom sin chef.

Fälttåg

[redigera | redigera wikitext]

uppsteg Alexander vid tronen.

Efter för att äga befäst sin övervakning ovan Grekland, invaderade denne Persien. han korsade Bosporen samt besegrade den persiske kungens satraper inom Slaget nära Granikos inom femte månaden i året ^[9] denne erövrade bland annat Gordion, Frygiens huvudstad, var enstaka stridsvagn plats fastbunden tillsammans med hopknutna rep. i enlighet med sägnen skulle herradömet ovan kurera världen tillfalla den vilket kunde åtgärda upp knut.

Alexander lyckades ej åtgärda upp den gordiska knut utan högg itu den tillsammans sitt svärd, detta således kallade Alexanderhugget.^[10]

I Slaget nära Issos besegrade Alexander den persiske kungen Dareios III.^[11] Efter belägringen från staden Tyrus inom Syrien tågade denne in inom Egypten, samt betvingade detta flertusenåriga klassiska egyptiska faraoniska riket samt tog ovan Egypten.^[12] Alexanders sista stora stöt mot Dareios blev Slaget nära Gaugamela nära Babylon kalenderår efter vilket han kontrollerade dem persiska huvudstäderna Babylon, Susa, Persepolis samt Ekbatana,^[13] varpå Dareios dödades från Bessos, satrap inom Baktrien, tid .^[14] han fortsatte mot Medien samt Skytien, intog Herat samt Samarkand samt fortsatte sedan mot Indien.

han invaderade Indien samt besegrade monark Purushotthama alternativt Poros inom Slaget nära Hydaspes kalenderår ,^[15] detta sista från fyra stora stöt.

Makedonernes unge konge gør aldrig, hvad fjenden forventer, han vil gøre

Därefter vägrade hans trupper för att vandra längre, samt denne återvände hemåt.^[15]

Död

[redigera | redigera wikitext]

Enligt dem antika källorna föregicks Alexanders död från ett rad hotfull indikator. beneath enstaka rekognosceringstur tillsammans ett eskader nedför vattendrag eufrat kalenderår blåste Alexanders blåvita diadem ned inom vattnet samt fastnade vid en vassrör.

ett från dem feniciska sjömännen simmade efter diademet samt grupp detta runt huvudet på grund av för att ej blöta ned detta. Detta sågs likt en uselt indikator samt mannen straffades; precist vid vilket sätt existerar svårt för att att fatta beslut eller bestämma något då källorna skiljer sig åt. i enlighet med vissa antika författare lät Alexander halshugga mannen, dock i enlighet med ögonvittnet Aristobulos blev han endast piskad.^[16] en annat uselt indikator inträffade då expeditionen återkom mot Babylon.

Efter för att Alexander samt hans närmaste vänner lämnat den kungliga tronen på grund av för att vandra iväg samt förtära alkoholhaltig gick ett babylonisk fånge fram samt tog vid sig den kungliga manteln samt diademet samt satte sig vid tronen. beneath tortyren såsom följde efter för att incidenten kommit mot Alexanders kunskap hävdade mannen för att denne gjort detta från en rent infall.

denne avrättades sedan. detta existerar emellertid tveksamt ifall dessa händelser verkligen inträffade alternativt existerar efterhandskonstruktioner.^[17]

Den 29 femte månaden i året blev Alexander inbjuden mot enstaka efterfest mot en större gästabud anordnat från amiral Nearchos. Efterfesten hölls hos Medios ifrån Larisa, samt antalet gäster fanns runt 20.

v

detta dracks många alkoholhaltig samt Alexander kollapsade efter för att äga tömt enstaka sexlitersbägare mot Herakles ära.^[18] Efter tolv dagars förhöjd kroppstemperatur samt frossa dog Alexander inom Babylon den 10 juni, 32 tid tio månader samt tio dagar äldre.

Man besitter fört fram flera olika hypoteser angående den exakta dödsorsaken, däribland för hög dos från enstaka stärkande läkemedel gjord vid växten Helleborus (julros), malaria, tyfoidfeber, förgiftning, West Nile-feber (encefalit), lungsäcksinflammation samt leverskador efter alkoholmissbruk.

detta råder ej konsensus mellan historikerna kring vad vilket verkligen tog existensen från Alexander, dock för hög dos från Helleborus-medicin existerar detta enda likt redogör varenda dem (få) saker oss känner mot ifall omständigheterna kring hans död. Idag vet oss - efter användning från Helleborus-preparat beneath talet - för att medicinen besitter en många smalt terapeutiskt verkområde samt inom doser utanför detta enkel blir giftig.^[19]

Arv

[redigera | redigera wikitext]

Alexanders erövringar spred detta grekiska kulturella inflytandet ovan stora delar från Främre Orienten samt utgjorde grunden till hellenismen.

Alexandria inom Egypten blev den maximalt berömda från samtliga dem städer vilket Alexander grundade inom dem länder vilket denne ockuperade. Efter Alexanders död delade hans generaler upp riket inom dem fyra staterna, alternativt "diadochi-regimerna"; Seleukidriket,^[b]Egypten,^[c]Makedonien,^[d] samt Anatolien samt Thrakien.^[e] Hans erövringar medförde en kulturellt utbyte mellan öst samt väst, liksom ej tog slut inom samt tillsammans hans död.

Nyuppförda riken samt städer uppfördes inom grekisk-europeisk anda, samt likaså konsten samt kulturen, dock tillsammans inflytanden ifrån Främre Orienten. "Världsmedborgaren" skulle uppleva sig hemma fanns han än befann sig.^[20]Hellenismen existerar namnet vid denna epok, då språket koine samt den grekiska kulturen spred sig mot flera länder samt upptogs inom dess egna kulturer.^[21] Omvänt mottog grekerna-makedonierna intensiv intryck från iranierna, bland annat inom fråga angående aristokratisk tradition samt kurs samt den akemenidiska synen vid härskaren vilket halvt gudomlig.

inom den zoroastriska litteraturen kallas Alexander "den fördömde" (gizistag) till för att han brände ner Persepolis.^[22]

I modern tidsperiod blev han utsedd mot den störste greken genom tiderna inom TV-programmet De största grekerna.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

• Margarita Torrione, Alejandro, genio ardiente.

  El manuscrito dem Cristina dem Suecia sobre la vida y hechos dem Alejandro Magno, Madrid, Editorial Antonio Machado, ( p., color ill.). ISBN

• Nigel Cawthorne, Alexander the Great, Haus Publishing Limited ISBN X.
• J.F.C. Fuller, The Generalship of Alexander the Great. Minerva Press ISBN
• Peter Green, Alexander of Macedon, B.C. University of California Press ISBN Peter Green existerar professor emeritus inom klassiska studier nära University of Texas inom Austin, samt ett framstående kännare från detta antika Grekland.
• Liljegren, Bengt: Alexander den store () ISBN
• Pressfield, Steven () (på engelska). Alexander - The Virtues of War.

  Storbritannien: Bantam Books. ISBN &#;

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]