Vem uppfann lucia på skansen

inom den svenska katolska kalendern, fanns Lucia såsom enstaka helgondag fram mot talet. Den tradition oss förknippar tillsammans med dagens luciafirande härstammar ifrån talets Västsverige var Luciadagen fanns ett festdag. Seden spred sig ursprunglig inom mitten från talet mot universitetsstäderna samt mot olika organisationer inom landet.

beneath talet spred den sig ovan all landet samt därför småningom mot övriga Norden samt ut inom världen.

detta äldsta belägget till ett vitklädd lucia liksom uppvaktar vid morgonen existerar ifrån tid vid Horns, en högreståndsboställe inom Västergötland. Denna lucia ägde änglavingar samt dryckesställe ljusstakar inom händerna.

detta folkliga västsvenska lussefirandet fanns enstaka rum tradition tillsammans en karnevalsliknande utklädningsupptåg den 13 månad.

var kallades den till ”Lille julafton” alternativt ”Lusse långnatt”. Den liksom ägde tillfälle åt föda inom stora mängder. vid vissa håll åt man tre frukostar, samt detta finns fakta ifall för att även drängar samt pigor bjöds vid animalisk föda. Lussebruden, såsom förekom vid vissa håll, plats ett skämtbrud såsom ibland fanns klädd inom halm alternativt enstaka halmdocka likt man kunde röra sig till musik tillsammans.

Luciafirandet ägde på denna plats mer karaktären från en Halloweenupptåg tillsammans motsvarande ”bus alternativt godis”, var insamlad föda antingen åts upp från gruppen alternativt gavs försvunnen mot någon behövande inom byn.

inom lussegången liksom den beskrivs nära talets slut, förekom både lussebrudar, lussekärringar samt lussegubbar – samt detta fanns vanligt för att man klädde ut sig könsöverskridande.

enstaka tidig detaljer från enstaka vitklädd Lucia tillsammans med ljuskrona berättar faktiskt ifall enstaka dräng inom Skinnskatteberg

Könsöverskridande teman tillsammans med lekfull karaktär existerar klassiska inslag inom ritualer samt folkligt berättande vilket ger komiska glimtar in inom karnevalens upp- samt nervända värld.

Skansen existerar ett från dem institutioner liksom besitter haft störst innebörd till för att sprida samt utforma luciatraditionen inom landet inom modern period.

vid Skansen inleddes luciafirande vid talet såsom en försök för att gestalta folkliga festseder. Nordiska museets samt Skansens grundare Artur Hazelius ville visa ”gamla bygdebruk” såsom lucia samt stjärngossar. dock dessa ägde ännu ej börjat uppträda tillsammans. Luciafirandet plats då ännu något ganska okänt till dem flesta stockholmare.

Stockholms Dagblad strukturerade ett luciatävling var den vinnande lucian något som har transporterats eller flyttats inom procession tillsammans med elektriskt ljus inom huvudkronan.

Tävlingskonceptet spreds mot andra tidningar samt vid därför vis trädde luciagestalten in inom den massmediala offentligheten samt blev alltmer populär.

Namnet Lucia kommer från latinets lux liksom betyder ljus. inom den svenska katolska kalendern, fanns Lucia såsom enstaka helgondag fram mot talet. inom folklig tradition förknippades namnet genom ljudlikheten emellanåt tillsammans Lucifer, Djävulen själv.

Helgonlegenden ifall Lucia handlar angående Lucia ifrån Syracusa, ett välbärgad jungfru samt varmt troende kristen katolik liksom levde inom Syracusa vid Sicilien inom slutet från talet.

denna dömdes mot döden på grund av sin tro, liksom plats straffbar beneath romartiden, samt brändes vid bål den 13 månad kalenderår

i enlighet med legenden inträffade en mirakel då lågorna vek undan, således mot slut dödades denna från en svärd. Innan denna dog skänkte denna sina ögon mot ett uppskattande man, dock lika mirakulöst fick denna synen tillbaka.

denna blev senare helgonförklarad från den katolska kyrkan. eftersom helgon vanligtvis firas vid sin dödsdag, deras himmelska födelsedag, fick denna sitt namn inom almanackan vid den 13 december.

inom den svenska katolska kalendern, fanns Lucia likt ett helgondag fram mot talet, utan för att den nämnvärt högtidlighölls. Efter reformationen, då land blev protestantiskt, försvann inom praktiken helgonens kyrkliga betydelse.

Den västsvenska lussebruden ifrån talet ägde många lite gemensamt tillsammans helgonet Lucia, samt skiljer sig många ifrån dagens högtidliga luciagestalt.

Lussebruden fanns ett skämtbrud liksom ibland fanns klädd inom halm alternativt enstaka halmdocka likt man kunde röra sig till musik tillsammans. Lussebruden beskrevs ibland såsom god, fin samt önskvärd dock ibland såsom ful, lösaktig samt förtjust inom karlar.

inom lussegången vilket den beskrivs nära talets slut, förekom både lussebrudar, lussekärringar samt lussegubbar – samt detta plats vanligt för att man klädde ut sig könsöverskridande.

enstaka tidig presentation från ett vitklädd Lucia tillsammans ljuskrona berättar faktiskt ifall ett dräng inom Skinnskatteberg

Den äldsta kända bilden från enstaka lucia återfinns vid ett akvarellerad tuschteckning från Fritz von Dardel, ”Lucedagen vid Koberg”, ifrån

Melodin mot luciasången härstammar ifrån Italien, Sul mare luccicia (Santa Lucia), troligen tillsammans med ett folklig förlaga.

Den svenska texten skrevs beneath talet samt gavs då ut inom enstaka sångsamling inom samband tillsammans med för att luciafirandet växte.

Inspirationen mot dem stjärngossar samt andra figurer likt inom ljus ingår inom luciatågen kom ifrån start ifrån medeltida katolska kyrkospel, sålunda kallade stjärnspel alternativt trettondagsspel, var händelserna nära Kristi barnafödande dramatiserades.

Dessa spel nedsänkt mot bas till uppträdanden samt folkliga julupptåg vilket förekom vid ruralt område inom land vid trettondagshelgen alternativt annandag jul.

Stjärngossarna skulle föreställa dem tre vise männen samt kunde existera inom sällskap från Herodes, Maria, Josef, julbocken samt diverse knektar.

enstaka möjlig förebild mot dagens sjungande luciagestalt plats karaktären sångängeln alternativt sjungängeln. Sångängeln uppträdde inom ett utdragen, ljus klädsel, ibland försedd tillsammans vingar, samt ägde ett topp från lingonris, guld- alternativt silverpapper.

Hans övning plats för att anföra sången alternativt bära stjärnan.

inom Holland samt norra Tyskland finns en fermenterad sött julbröd från vete kallat duivekater, likt troligen exporterades mot götet från holländare vid talet. vid svenska lät detta likt ”dyvelskatter”, ”djävulskatter”. Troligen besitter termen varken tillsammans med katter alternativt djävlar för att utföra.

då bullarna knöts mot den 13 månad bytte dem namn mot lussekatter. Idag existerar S-formen vanligast.

Saffranet började användas inom slutet från talet.

Luciaseden äger spridits mot dem flesta andra nordiska länderna, var den inom vissa fall äger laddats tillsammans nya betydelser. inom land i norden äger den blivit ett betydande identitetssymbol på grund av den svenskspråkiga minoriteten.

beneath talet besitter luciafirandet blivit ett emblem på grund av landet inom världen.

inom flera länder var svenskkolonier finns besitter firandet blivit enstaka sammanhållande länk bland utlandssvenskar samt emigrantättlingar, liksom mot modell inom Spanien dock möjligen speciellt inom USA, var svenskamerikanska föreningar började tillsammans luciafester redan vid talet.

beneath senare kalenderår besitter själva luciagestalten blivit objekt på grund av argumentation.

Luciafirandet väcker argumentation då flera fullfölja krav vid för att känna till hur detta bör genomföras, vilka vilket bör delta samt inom vilka roller.

Lucia äger beneath århundradena bytt identitet samt omskapar sig efter våra behov. ifrån för att äga varit skämtsamt samt bullrande äger luciatåget blivit allvarsamt samt högtidligt, rumsrent nog för att välkomnas från Svenska kyrkan.

för att traditionen ej existerar bestämd samt enhetlig, varken historiskt alternativt inom vår samtid, redogör nog varför firandet ibland blir provocerande.

talets tro angående Lucia vilket blond existerar enstaka idealisering såsom saknar kulturhistorisk bas. Tvärtom visar historien luciadagens flera kulturella samt historiska bottnar, ej minimalt ifråga angående genus, utseende samt själva ritualen såsom sådan.

Luciafirandet inom vår tidsperiod måste betraktas likt enstaka inom huvudsak medialiserad festlighet likt vid tveksamma grundläggande principer eller fundament kommit för att symbolisera äldre svensk samt skandinavisk kultur.