Hur många kommunistiska länder finns det

Kommunism (från franskan: communisme samt ytterst från latin: communis, gemensam) existerar enstaka team närbesläktade idéer angående för att produktionsmedel inom en samhälle existerar gemensamt ägda samt var sociala klasser, valuta, samt staten ej längre finns.^[1] Inom marxismen existerar detta även benämningen vid detta tillåtelse inom samhällsutvecklingen var klasserna samt staten upplösts samt produktionsresultatet fördelas åt varenda efter behov.

i enlighet med marxismen äger historien behövt vandra igenom olika stadier, varvid kapitalismen, slavsamhället samt feodalismen existerar några från dessa stadier.

Den kommunistiska rörelsen är kapabel ses likt enstaka sektion från den bredare socialistiska rörelsen.

Hur är detta möj­ligt? Och vad är bakgrunden till händelserna i Sovjet, Kina och Kambodja?

Kring ca – delades den socialistiska rörelsen inom enstaka socialdemokratisk kvist (Ferdinand Lassalle samt Eduard Bernstein), vilka ville nå socialism genom reformer samt klassamarbete (av motståndarna även kallad revisionism), samt enstaka revolutionär, kommunistisk kvist (Karl Marx, Friedrich Engels), var socialism skulle uppnås genom för att dem förtryckta klasserna tar makten genom revolution.

(Se även frihetlig socialism).

Beteckningen kommunism syftar ibland vid den politiskt relaterade position vilket formulerades från Vladimir Lenin samt vidareutvecklades inom olika riktningar från person som följer efter någon annan liksom Lev Trotskij, Josef Stalin, Enver Hoxha samt Mao Zedong^[2][3]. detta förekommer även för att länder liksom kallat sig socialistiska benämns kommuniststater eftersom dem haft en styrande kommunistparti, exempelvis Kina samt Sovjetunionen.

Begreppet kommunism kan alltså både syfta på en ideologi, en politisk rörelse och ett samhällstadium inom marxistisk teori

Begreppet kommunism kunna alltså både syfta vid enstaka tankesystem, enstaka politisk rörelse samt en samhällstadium inom marxistisk teori.

Idéhistoria

[redigera | redigera wikitext]

Tidig historia

[redigera | redigera wikitext]

Tidiga funderingar ifall en samhälle grundat vid egendomsgemenskap kunna skönjas hos bland andra Platon, vissa kristna tänkare, Mazdak samt Thomas More såväl vilket hos dem utopiska socialisterna.

inom Platons dialog Staten förordades en samhälle tillsammans med gemensamt ägande. Platon hävdade dock för att köpmännen samt arbetare liksom tidigare skulle jobba på grund av vinnings skull, varför dialogen Staten ej besitter många gemensamt tillsammans dem senare kommunistiska teorierna.^[4]

I boken Utopia ifrån beskriver Thomas More ön Utopia tillsammans idealsamhället utan privat egendom, var människor får vilket dem önskar efter behov.

Försök för att realisera sådana reflektioner existerar dock mera sällsynta. en modell existerar dock den sålunda kallade Jesuitstaten inom Paraguay –, var man utvecklade ett långtgående egendomsgemenskap. detta existerar dock inledningsvis inom samt tillsammans franska revolutionen vilket man förmå prata ifall några verkliga kommunistiska rörelser.

François-Noël Babeuf framträdde beneath talet tillsammans idéer angående egendomsutjämning.^[4]

I start från talet kom utopiska socialister likt Charles Fourier, Étienne Cabet, Henri dem Saint-Simon tillsammans flera för att spela ett betydande roll. Flera mer alternativt mindre misslyckade försök gjordes för att producera små självständiga kommunistiska samhällen, en från dem mer kända försöken plats New Harmony liksom grundades ^[4] ett grundlig emigration förekom ifrån land i västeuropa mot denna samt andra liknande kolonier inom USA beneath talet, dock kom snart från sig.

nära mitten från talet fanns ännu avgränsningar mellan socialism samt kommunism flytande. Ofta sågs socialism vilket dem intellektuellas tankesystem, medan kommunismen sågs såsom arbetarnas tankesystem. enstaka betydande organisation på grund av den internationella kommunismen blev Bund der Gerechten, vilken bytte namn mot Bund der Kommunisten, samtidigt såsom Marx samt Engels fick uppdraget för att nedteckna dem nya stadgarna.^[5]

Marx samt Engels

[redigera | redigera wikitext]

Den tyske teoretikern Karl Marx samt hans arbetskamrat Friedrich Engels kom beneath andra hälften från talet för att bli dem viktigaste tänkarna inom modern kommunistisk teori.

dem bröt tillsammans med utopismen samt formulerade ett tankesystem vilket dem döpte mot vetenskaplig socialism, vilken kom för att beskrivas inom Det kommunistiska manifestet (), detta historiskt viktigaste dokumentet till den politiskt relaterade utformningen från kommunismen.

Revolutionerna blev en misslyckande på grund av försöken mot kommunistiska maktövertaganden.

Marx samt Engels kom för att tolka detta liksom för att arbetarklassen måste organiseras samt skolas ideologiskt till för att enstaka revolution skulle komma för att lyckas. Detta ledde mot grundandet från inledande internationalen ^[5]

Under andra hälften från talet blev begreppet kommunism ovanligare bland socialistiska grupperingar, samt dem flesta nybildade partier alternativt organisationer kom för att kalla sig socialistiska alternativt socialdemokratiska.

sålunda även detta Engels samt Marx närstående tyska arbetarpartiet. Bland Marxisterna plats dock vanligt för att man kallade sig kommunister. Bland annat skrev Engels inom partiets nya partiprogram för att grupp "inte bara existerar allmänt socialistiskt, utan direkt kommunistiskt". tillsammans med detta menade Engels för att grupp syftade mot för att ta övervakning ovan statsmakten.^[5]

I skriften Kritik från Gothaprogrammet ifrån talade Marx ifall detta framtida kommunistiska samhället.

denne såg samhällsutvecklingen såsom ett tillväxt inom numeriskt värde stadier. inom detta inledande stadiet behövs identisk prestation från varenda människor medan inom detta andra stadiet kommer produktionen "av fanns samt ett efter förmåga, mot plats samt enstaka efter behov". Dessa numeriskt värde stadier kom sedan Lenin för att beteckna detta "socialistiska" respektive detta "kommunistiska" stadiet.

Lenins "socialism" samt Marx "kommunismens inledande fas" existerar dock ej identiska.

Innan Karl Marx dog framförde denne bedömning mot dem ryska revolutionärerna samt deras ögonkontakt vid detta framtida samhället samt menade för att dem ägde missförstått hans teorier. bedömning riktade han även mot sin svärson Paul Lafargue liksom inom land i västeuropa försökt nedteckna detta inledande marxistiska partiprogrammet: "Ett existerar då säkert, angående detta existerar marxism, därför existerar jag ingen marxist."^[6]

Marxism-leninism

[redigera | redigera wikitext]

Lenin influerades dock klart från Marx Kritik från Gothaprogrammet då denne skapade samt plats den likt snabbt kom för att lägga beslag vid begreppet kommunism.

tillsammans grundandet från tredjeplats internationalen kom kommunism för att bli liktydigt tillsammans med partier likt stödde revolutionen inom Ryssland.^[5]

Den marxistiskt kommunistiska idétraditionen förmå grovt delas in inom numeriskt värde grenar: leninistisk marxism samt icke-leninistisk marxism. Leninismen existerar enstaka tankesystem grundad vid den ryske revolutionären Lenins tolkning samt tillväxt från Marx funderingar.

Efter Lenins död inleddes ett maktkamp inom kommunistpartiet mellan främst Lev Trotskij samt Josef Stalin vilket ägde olika ögonkontakt vid vilken väg Sovjetunionen borde välja. Stalin gick segrande ur striden samt den tankesystem han förespråkade brukar benämnas marxism-leninism (av dess motståndare ofta "stalinism") medan Trotskijs idéer kallas trotskism.

Marxism-leninismen blev snart även den officiella benämningen vid kominterns tankesystem samt den anammades snart från kommunistpartier världen ovan. Medan Marx betonade för att "arbetarklassens frigörelse måste existera dess eget verk" ansåg Lenin för att detta kommunistiska grupp skulle äga ett inflytelserik roll inom samhällsutvecklingen.

Partiets funktionärer skulle visserligen väljas demokratiskt, dock då dem väl valts plats varenda partimedlem ansvarig för att följa dem beslut likt grupp fattade, enstaka princip såsom kallades demokratisk centralism. Partiets funktionärer skulle i enlighet med Lenin ses såsom arbetarklassens "avantgarde", detta önskar yttra enstaka förtrupp inom revolutionen, något vilket kom för att bli normerande till övriga kommunistiska partier.

Det äger påpekats, för att detta hos marxist-leninister redan före oktoberrevolutionen fanns ett underförstådd förintelsetanke inom tolkningen från begreppet klasskamp, något liksom exemplifierats från en diskussion mellan Lenins kommande arbetsledare till Tjekan, Felix Dzerzjinskij samt mensjevikledaren Abramovitj, var Dzerzjinskij överväger chansen för att ej bara förtrycka utan för att förinta klassfienden.^[7] Den senare inställningen ger Zinovjev, mötesledare på grund av sovjeten inom Petrograd samt på grund av Kommunistiska internationalen, inom september offentligt formulering på grund av, då denne menar för att ”vi måste förinta 10 från Rysslands miljoner invånare”.^[7]Richard Pipes menar för att detta uttalande fanns detsamma likt enstaka dödsdom ovan 10 miljoner människor^[8] samt hävdar vidare för att Lenin såg politik såsom krigföring samt enstaka krigföring vars syfte ej plats för att besegra fienden utan för att förinta den.^[9] Konkreta beställning samt maningar ifrån den högsta politiska ledningen kom även för att äga ett eliminatorisk innebörd^[10] samt mot modell ifrån Trotskij utgick ett beställning ifall för att förinta enstaka hel social etnisk assemblage, donkosackerna.^[11] Omsatt inom erfarenhet kom denna politik ej bara för att leda mot en outsägligt lidande inom Sovjetunionen.

Den kom även för att noteras från nazister, bland annat Alfred Rosenberg, liksom samtidigt såsom denne fördömde, vad han uppfattade såsom en ”förintande från den ryska nationella intelligentian”, redan beneath detta tidiga talet noterade politikens ”ändamålsenlighet”.^[12]

Ur marxism-leninismen växte detta inom Kina fram ett tankesystem baserad vid Mao Zedongs funderingar, inom Väst kallad maoism.

mot skillnad ifrån marxismen menade Mao för att revolutionen inom Kina borde byggas vid bondebefolkningen samt ej vid detta (i Kina försvinnande lilla) stadsproletariatet. Maoismen äger senare främst fått fotfäste inom tredjeplats världen.

Icke-leninistisk marxism

[redigera | redigera wikitext]

Den icke-leninistiska marxismen, då främst representerad från råds- samt vänsterkommunistiska grupper, växte fram inom kommunistpartiernas vänsteroppositioner efter Rådskommunismen fanns starkast inom Tyskland samt Nederländerna samt bland dess maximalt framträdande tänkare är kapabel räknas Rosa Luxemburg, Anton Pannekoek samt Paul Mattick.

Man betonade arbetarklassens spontanitet samt självständiga kamp, tog avstånd ifrån staten samt sysselsättning inom fackföreningar samt trodde vid ett organisationsform grundad vid arbetarråd. Vänsterkommunismen existerar ett snarlik idéströmning såsom främst fick fotfäste inom Italien. Vänsterkommunisterna betonade för att kapitalismens artikel alternativt icke existera ej fanns enstaka fråga ifall vem likt ägde produktionsmedlen utan ifall arbetet samt värdet härskade ovan dem ekonomiska relationerna.

Man förde därför fram vikten från för att upphäva marknaden, lönearbetet samt varuformen. Man tog ej heller avstånd ifrån partitanken även angående man skiljer sig ifrån bolsjevikernas partiteori. Bland vänsterkommunismens främsta tänkare är kapabel bland andra räknas Amadeo Bordiga. Vänsterkommunismen samt rådskommunismen äger varit enstaka nödvändig influens till moderna anarkister, autonomister, den moderna ultravänstern samt grupper vilket situationisterna.

Förhållande mot socialism

[redigera | redigera wikitext]

Beteckningen socialism användes ursprunglig från både Pierre Leroux inom land i västeuropa samt från anhängarna mot Robert Owen inom England. Beteckningen kommunism introducerades ca inom Paris från flera hemliga revolutionära grupper.

Under inledande hälften från talet användes socialism samt kommunism nästan likt synonymer var socialismen ofta sågs likt enstaka koncept till dem lärda medan kommunism sågs såsom enstaka lära på grund av arbetarna.

beneath talets andra hälft blev termen kommunism ovanligare samt dem flesta nybildade arbetarpartier tillsammans med kommunistiska idéer kallade sig oftast socialistiska alternativt socialdemokratiska, således mot modell detta tyska socialdemokratiska grupp likt stod Marx samt Engels nära. ursprunglig efter oktoberrevolutionen inom Ryssland började flera organisationer kalla sig kommunistiska igen.

inom samt tillsammans med tredjeplats internationalen (komintern, –43) kom skillnaden mellan kommunism samt socialism/socialdemokrati för att ligga ner inom hur vägen mot detta klasslösa samhället skulle örtinfusion sig. Socialister/socialdemokrater kom för att rekommendera icke-våld samt fredliga reformer, medan kommunister förordade samhällsförändringar tillsammans hjälp från klasskamp samt väpnad revolution.

Hos Marx samt Engels användes begreppen vilket synonymer utan urskiljning, dock i enlighet med Lenin fanns socialism samt kommunism numeriskt värde olika stadier inom samhällsutvecklingen: ”Den vetenskapliga skillnaden mellan socialism samt kommunism består endast inom för att detta inledande termen betecknar detta inledande stadiet från detta nya samhälle, liksom växer fram ur kapitalismen, detta andra termen detta högre, påföljande stadiet, från detsamma.”^[13]

Definitionerna besitter dock ej varit tydliga, Svensk uppslagsbok såg kommunism likt ett sorts socialism liksom starkare betonade egendomsgemenskapen samt den offentliga regleringen från den enskildes privatliv än övrig socialism.^[14]

Kommunismen samt staten

[redigera | redigera wikitext]

Karl Marx ansåg för att staten skulle upphöra för att existera inom detta kommunistiska samhället "så snart detta förmå bli anförande ifall frihet, avslutas staten såsom sådan för att finnas till"^[15], samt detta kommunistiska samhället Marx föreställde sig plats således per definition en statslöst samhälle.

han ansåg dock för att staten kunde spela enstaka roll inom utvecklingen från kommunismen, inom Det kommunistiska manifestet skriver Marx samt Engels för att staten existerar en verktyg på grund av klassförtryck, beneath kapitalismen använder borgarklassen staten på grund av för att förtrycka dem arbetande klasserna, dock nära en revolutionärt maktövertagande skulle istället arbetarklassen behärska nyttja staten till för att bekämpa kapitalismen.

då arbetarklassen tog ovan staten skulle borgarklassens diktatur upphöra, samt proletariatets diktatur ta nära. inom manifestet listar dem även en antal åtgärder likt ett sådan stat omedelbart borde åta efter enstaka revolution^[16]. Efter för att äga studerat händelseförloppet beneath Pariskommunen justerade dock Marx samt Engels sin perception samt inom förordet mot års tyska utgåva från manifestet skriver dem för att arbetarklassen ej bara är kapabel ta ovan detta gamla statsmaskineriet samt nyttja detta mot sina egna syften, samt pekar vid manifestets inventering från åtgärder liksom föråldrade^[17].

Enligt Engels mister staten sin funktion ursprunglig då samhällsklasserna existerar upplösta samt den kommer då för att "dö ut"^[18]. Därefter förmå en kommunistiskt samhälle vilket innebär en stats- samt klasslöst samhälle uppstå. Lenin upprepade sedan denna perception inom Staten samt revolutionen. då Sovjetunionens bildades uppgavs inom dess statsförfattning för att unionen fanns ett övergångsfas, vars uppgift plats för att upprätta socialismen, var detta varken skulle finnas klassklyftor alternativt statsmakt^[19].

i enlighet med Lenin ägde Sovjetunionen ej uppnått kommunismen, samt ej heller detta denne betecknade liksom dess förstadium - socialismen. Istället menade denne för att beteckningen Socialistisk sovjetrepublik (SSR) skulle förstås såsom för att republikerna strävade mot socialism, utan för att ännu nått dit^[20]. Efter för att Stalin kommit mot makten menade ledningarna på grund av Sovjetunionen, samt till dem övriga länderna inom Östblocket, för att dessa stater fanns socialistiska vilket en steg på grund av för att inom framtiden att nå ett mål eller resultat kommunismen inom världen.

Kommunism likt samhällsstadium

[redigera | redigera wikitext]

"Allt fast samt beständigt förflyktigas"^[21] skrev Marx samt Engels inom Det kommunistiska manifestet. vad dem försökte visa inom sina verk plats just för att, samt hur, kapitalismen existerar en historiskt övergående samhällssystem tillsammans en logiskt slut, noggrann likt föregående samhällssystem ehuru tillsammans med en många olik slut.

dem försökte även visa vid den potential vilket dem ansåg existerade inom arbetarklassens kamp, samt hur denna potential skulle behärska manifestera sig egen inom ett revolutionär passage ifrån kapitalism mot kommunism.

Enligt revolutionära kommunister är kapabel ej kapitalismens bekymmer reformeras försvunnen. detta går för att producera drägligare livsvillkor samt ökat välstånd beneath kapitalismen, dock den primär klassmotsättningen samt alienationen består, samt därmed arbetarklassens nyfikenhet från för att utföra uppror.

Exakt hur detta kommunistiska samhället skall titta ut, tycker flera kommunister ej för att detta existerar värt för att spekulera kring.

Det förekommer också att länder som kallat sig socialistiska benämns kommuniststater eftersom de haft ett styrande kommunistparti, exempelvis Kina och Sovjetunionen

detta existerar ej upp mot dem för att besluta ifall vilken struktur detta kommunistiska samhället skall anta; detta betraktas vilket "ideologiskt dravel" alternativt, på grund av för att nyttja Marx klassiska symbol, likt för att "skriva ut […] anvisning på grund av framtidens soppkök".^[22] Den franske vänsterkommunisten Gilles Dauvé skriver: "kommunismen existerar ej en schema likt man omsätter inom praktiken alternativt får andra för att omsätta inom praktiken, utan enstaka social rörelse".

denna plats definieras kommunismen alltså bara vilket negationen mot detta samhälle samt dess positiva definition förmå bara historien visa, ingen självutnämnd världsförbättrare.

Kommunism inom världen

[redigera | redigera wikitext]

Nuvarande stater styrda från kommunistiska partier

[redigera | redigera wikitext]

Länder var detta styrande kommunistpartiet existerar statsmakt:^[23]

I andra länder finns detta kommunistiska partier liksom accepterat demokratins principer samt deltar inom en flerpartisystem.

Östblocket

[redigera | redigera wikitext]

Östblocket alternativt öststaterna plats enstaka benämning vid Sovjetunionen samt dess satellitstater beneath kalla kriget. mot östblocket brukade man räkna Warszawapaktens medlemmar. Öststaterna existerar ett något snävare beteckning, samt omfattar normalt bara dem länder inom östblocket likt nedsänkt inom Öst- samt Centraleuropa.

Kina räknades mot östblocket därför länge landet plats allierat tillsammans med Sovjetunionen, dock efter brytningen mellan dem kommunistiska regimerna inom dem båda länderna brukade man ej längre räkna in Kina inom begreppet. Somliga ville även räkna in SFR Jugoslavien inom östblocket vid bas från för att även detta ägde ett kommunistisk regim, dock efterhand såsom landet intog enstaka allt mer oberoende roll inom relationen mot Sovjetunionen samt dess satellitstater sågs detta vanligen likt ett alliansfri stat.

Vissa kommentatorer besitter hävdat för att Östblocket ej plats kommunistiskt utan statskapitalistiskt.^[24] Man refererar ibland Lenins egna mening angående nödvändigheten från för att införa statskapitalism inom Ryssland: "While the revolution in Germany fryst vatten slow in "coming forth," our task fryst vatten to study the state capitalism of the Germans, to spare no effort in copying it and not shrink from adopting dictatorial methods to skynda the copying of it."^[25]

Västeuropa

[redigera | redigera wikitext]

Det på denna plats avsnittet innehåller inaktuella information samt behöver uppdateras. () Hjälp gärna Wikipedia för att åtgärda problemet genom för att redigera artikeln alternativt diskutera saken vid diskussionssidan.

Ett från Västeuropas största kommunistiska partier fanns inom Italien, Partito Comunista Italiano. dem nådde sin höjdpunkt inom parlamentsvalet då dem fick stöd från 34,4% från rösterna.

inom start vid talet gick dem inom spetsen till eurokommunismen var dem tillsammans tillsammans med detta franska (Parti communiste français) deklarerade för att man tog avstånd ifrån proletariatets diktatur samt ej längre stödde Sovjetunionen liksom förebild. Man godtog därmed parlamentarisk demokrati såsom styrelseform. Liknande deklarationer ägde redan tidigare gjorts från dem spanska samt katalanska kommunistpartierna.

Sverige

[redigera | redigera wikitext]

År splittrades den svenska arbetarrörelsen då vänsteropposition inom detta socialdemokratiska arbetarepartiet bildade Sveriges socialdemokratiska vänsterparti, dit majoriteten från ungdomsförbundets medlemmar anslöt sig. antogs namnet Sveriges kommunistiska område, likt skulle komma för att företräda den svenska kommunismen.

tid kom den största splittringen inom partiets saga då Karl Kilbom samt större delen från medlemmarna uteslöts från Komintern, samt flera medlemmar lämnade grupp. Karl Kilbom bildade tillsammans tillsammans med Nils luftfart en eget SKP detta således kallade socialistiska grupp. land ägde idag en SKP inom Komintern samt en utanför.

detta SKP vilket stod utanför komintern kom för att existera verksamt fram mot kalenderår då detta upplöstes, dessförinnan ägde grupp blivit nazistiskt tid detta kominterntrogna SKP bytte namn mot Vänsterpartiet Kommunisterna. Detta namn ägde detta sedan mot då "Kommunisterna" ströks samt detta nya namnet blev Vänsterpartiet.

Kommunisternas största valframgång plats då SKP fick 10,3&#;% inom andrakammarvalet , samt 11,2&#;% inom kommunalvalet Kommunisterna ägde även stort effekt inom dem svenska fackförbunden tillsammans med styrelsemajoritet inom flera fackavdelningar.

LÄS MER: Marxism

En ytterligare nyckelhändelse inom svensk kommunism existerar ådalshändelserna såsom fick stort effekt vid svensk arbetsmarknad samt metallstrejken likt omfattade person som arbetar.

I dagens landet representeras kommunism från uttalade mindre kommunistpartier såsom Kommunistiska grupp samt Sveriges Kommunistiska område likt besitter ett marxist-leninistisk ideologisk politik.

Även ifall vänsterpartiet mot namnet upphörde existera kommunistiskt fortsatte flera medlemmarna inom partiets ledning för att kalla sig kommunister fram mot , samt även därefter uttalade sig trogna dem kommunistiska idéerna.

Det finns dessutom några trotskistiska partier inom land, mot modell Rättvisepartiet Socialisterna, Arbetarmakt samt inom viss utsträckning även Socialistiska grupp samt Kommunistiska förbundet.

Utöver dem klassiska leninistiska partierna således finns detta även en antal icke-leninistiska kommunistiska organisationer inom landet. Bland dessa är kapabel räknas Folkmakt, Riff-raff, Kämpa tillsammans!, Internationella Kommunistiska Strömningen, Gatuaktionen, Roh-Nin bokförlag samt Batkogruppen.

En trend man kunna titta bland dem olika socialistiska partierna, från allt Kommunistiska grupp mot Socialistiska grupp, existerar för att dem ganska hårda konflikterna vid talet mellan trotskism samt marxism-leninism ej längre utgör någon större splittrande faktor.

Kritik

[redigera | redigera wikitext]

Kritik mot kommunism besitter kommit ifrån flera olika håll. Den äger inkluderat flera aspekter, ifrån exempelvis, religiösa gruppers invändningar mot kommunismens uttalade ateism samt besuttnas invändningar mot för att deras produktionsmedel bör konfiskeras från samhället, mot socialdemokraters mot förment antidemokratiska arbetsmetoder.

andra menar för att kommunism ej går ihop tillsammans med dem mänskliga rättigheterna^[26] samt avsaknaden från mänskliga rättigheter bidrog mot kommunismens fall.^[27][28] Kommunismen sägs inskränka även den personliga integriteten.

Kritiker besitter även pekat vid dem förbrytelse såsom kommunistpartier inom maktställning begått (till modell inom Sovjetunionen, Kampuchea (Kambodja) beneath Röda khmererna, Östtyskland, Kina samt Nordkorea) mot befolkningen inom dem egna staterna, samt kommunistpartiernas inom övriga länder försvar från dessa förbrytelse.

Brotten likt åsyftas existerar bland annat folkmord, varom kunskap finns inom artiklarna angående staterna inom fråga.

LÄS MER: Karl Marx

Kritiken liksom riktats mot kommunistiska stater (som ibland kallas realsocialistiska stater eftersom detta kommunistiska samhället existerar statslöst) kommer ifrån både politisk motsats till vänster samt vänster.^{[källa&#;behövs]}

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]