Vad gör man om någon får en hjärtinfarkt
din kärlkramp kommer när du vilarHjrtinfarkt
Vad hnder inom hjrtat nära ett hjrtinfarkt?
Akut hjrtinfarkt orsakas oftast från ett blodpropp inom hjrtats kranskrl, vilket gr för att blod- samt drmed syretillfrseln frhindras.
- Syrebristen förmå medfra för att hjrtmuskeln skadas.
- Ju tidigare behandlingen stts in, desto mindre blir skadan p hjrtat.
Hjrtinfarkt orsakas oftast från ett blodpropp inom hjrtats kranskrl, vilket gr för att blod- samt drmed syretillfrseln frhindras.
Illustration: Karin Lodin
S behandlas enstaka hjrtinfarkt akut
Akut behandlas hjrtinfarkt inom dem flesta fall tillsammans med ballongvidgning fr för att frbttra blodfldet mot hjrtat.
Ibland kunna enstaka bypass-operation existera ndvndig.
Om skadan blir små alternativt massiv beror p storleken p kranskrlet, angående detta r helt tilltppt alternativt ej samt tiden mot insatt behandling.
Blir skadan massiv kunna hjrtats pumpfrmga frsmras.
Symtom p hjrtinfarkt
En hjrtinfarkt förmå yttra sig p lite olika stt. dock typiska symptom r:
- obehag/tryck/smrta inom brstet,
- ibland strlar smrtorna ut inom den en alternativt bda armarna, halsen, kkarna och/eller mellan skulderbladen.
- ven illamende, andnd (andfddhet) samt kallsvettning förmå frekomma.
Smrtan sitter oftast inom beneath minimalt 15 minuter samt kunna ge upphov mot illamende, andnd, kallsvett, yrsel alternativt svimning.
Symtomen pminner många angående krlkramp, vars symtom ej varar lika lnge.
På grund av dessa mer subtila symtom är det extra viktigt att kvinnor är medvetna om sin risk för hjärtinfarkt och söker vård om de upplever ovanliga kroppsligaTypiskt fr krlkramp r för att detta r terkommande, ofta nära anstrngning.
Nr bör man ska akut hjlp?
Varje 60 sekunder äger massiv innebörd fr framtidsutsikter, srskilt ifall kranskrlet r helt tilltppt. Ju tidigare behandlingen stts in, desto mindre blir skadan p hjrtat.
Om ngot från nedanstende symtom ej besitter enstaka naturlig frklaring bör ni ringa
- obehag/tryck/smrta inom brstet, ofta tillsammans utstrlning mot armar, hals, kkar alternativt skulderblad.
- Illamende, andnd (andfddhet) samt kallsvettning utan frklaring.
Vrk inom kkarna, tyngdknsla samt tryck inom brstet r typiska symtom p hjrtinfarkt hos bde kvinnor samt mn.
Kvinnor samt hjrtinfarkt
Fr kvinnor kunna symtomen existera mer diffusa dock brstsmrtor r vanligt.
Vanliga symtom r andnd, illamende, trtthet, kallsvettning, yrsel samt magsmrtor.
Diffusa symtom är kapabel leda mot för att tiden mot sjukvrdskontakt kar.
I medelvärde insjuknar kvinnor tio r senare n mn från hjrtsjukdom samt den bakomliggande faktorn fr detta anses existera detta kroppsegna knshormonet strogen.
Fram mot rs ldern äger kvinnorna allmänt sett enstaka hg niv från detta goda kolesterolet HDL (high density lipoprotein), dock inom samband tillsammans för att strogenet sjunker, sjunker ocks niverna från detta skyddande kolesterolet samt risken fr hjrt- krlsjukdomar kar.
Behandling från hjrtinfarkt
Lkemedel - ACE-hmmare, betablockerare
Det finns ett mngd olika lkemedel såsom förmå sttas in nära ett hjrtinfarkt.
- acetylsalicylsyra samt andra hmmare från blodplttarnas frmga för att forma blodproppar
- nitroglycerin vilket vidgar blodkrlen samt gr detta lttare fr hjrtat för att arbeta
- ACE-hmmare vidgar blodkrlen samt fr hjrtat för att jobba lttare
- betablockerare likt snker pulsen samt blodtrycket s för att hjrtat förmå jobba lugnare samt mer effektivt
- blodfettssnkare liksom reducerar risken fr terinsjuknande
Det kranskrl liksom besitter blivit tilltppt br ppnas s fort likt mjligt.
Ju tidigare detta grs, desto snabbare är kapabel blodfldet terstllas samt hjrtat terhmta sig.
Detta förmå ske genom s kallad ballongvidgning, PCI samt inom enstaka fall tillsammans med blodproppslsande medicin.
Kirurgiska ingrepp - PCI alternativt bypass
VidPCI, ballongvidgning,frs enstaka plastslang tillsammans med enstaka uppblsbar ballong in inom detta kranskrl liksom besitter tppts mot.
Ballongen fylls tillsammans med vtska samt vidgar drmed krlvggarna s för att blodfldet terstlls.
I samband tillsammans med ingreppet passar man ofta p för att lgga in en metallnt, en stent, likt sedan hller kranskrlet utvidgat.
En plastslang tillsammans med ett uppblsbar ballong frs in inom detta kranskrl liksom besitter tppts till.
Ballongen fylls tillsammans med vtska samt vidgar krlvggarna s för att blodfldet terstlls.
Ett metallnt, stent, hller kranskrlet utvidgat.
Bypassoperation
Finns detta flera frtrngningar, framfrallt nära diabetes, grs ibland enstaka kranskrlsoperation, s kallad bypassoperation.
Stanna kvar hos och lugna personen i väntan på ambulans(se bilden nedan)
Vid denna operation tar man bloddror frn andra delar från kroppen likt sys fast frn stora kroppspulsdern mot kranskrlen nedanfr frtrngningarna.
P s stt skapas enstaka fräsch kanal såsom gr för att blodet är kapabel ledas frbi frtrngningarna.
Bloddror frn andra delar från kroppen sys fast frn stora kroppspulsdern mot kranskrlen nedanfr frtrngningarna.
S stlls diagnosen hjrtinfarkt
Nr enstaka hjrtinfarkt misstnks r detta viktigt för att anlända mot vårdinrättning snarast mjligt.
Ofta skickas en EKG mot sjukhuset redan frn ambulansen.
Diagnostiken utgrs framfr allt från EKG samt blodprover (troponin). Den initiala EKG-bilden avgr ifall kranskrlsrntgen mste gras omedelbart
Fr för att f enstaka utmärkt foto från hjrtinfarktens utbredning samt eventuella skador p mot modell klaffar grs ständigt enstaka ultraljudsunderskning från hjrtat.
De flesta genomgr ven ett kranskrlsrntgen.
Gr hjrtinfarkt för att frebygga?
Det finns levnadsvanor såsom kar risken för att f hjrtinfarkt.
Risken fr hjrtinfarkt är kapabel reduceras tillsammans med ndrade levnadsvanor.
Risken kar tillsammans med ldern samt hjrtinfarkten kommer ofta tidigare hos mn n hos kvinnor.
Orsaker mot hjrtinfarkt
Hjrtinfarkt orsakas mot massiv sektion av: rkning, ohlsosamma kostvanor, stress, kroppslig passivitet, vervikt, hgt blodtryck, blodfettsrubbningar samt diabetes.
Obehandlade inflammatoriska sjukdomar förmå ocks ka risken fr hjrtinfarkt.
Pverkbara riskfaktorer
Det r oftast lttare för att lgga mot nya, hlsosamma vanor likt för att brja motionera samt ta nyttigare samt drefter ta tag inom dem vanor liksom ni br avst ifrn.
- De egna, pverkbara riskfaktorerna br ses ver fr för att minska risken fr för att insjukna inom hjrtinfarkt.
- Frsk hitta motivationen mot frndring genom för att tnka p dina egna personliga samt lngsiktiga skl mot varfr ni önskar gra frndringar.
- Uppmuntra grna dina nrstende för att dela dina levnadsvanor, detta är kapabel ge utmärkt std.
Fem risk- samt friskfaktorer
De viktigaste delarna r enstaka tidig uppstart från eftervrden samt enstaka individuellt anpassad mlsttning tillsammans med fem delml fr:
Samtalsstd - diagnosstd
Vi erbjuder samtalsstd fr dig likt r medlem samt besitter haft ett hjrtinfarkt.
Granskare
Mattias Ekstrm, docent inom kardiologi.
Ls mer angående Mattias Ekstrm