Skillnad mellan äldre och yngre nysvenska

Yngre nysvenska plats detta svenska tungomål liksom talades samt utvecklades beneath enstaka period liksom börjar samt vars slutdatum är kapabel placeras mot antingen utgivandet från Röda rummet alternativt mot stavningsreformen , varefter nusvenskan tar ovan.

I månad gav Olof von Dalin ut detta inledande numret från tidningen Then Swänska Argus.

Den innehåller satirer samt kåserier samt på grund av inledande gången publicerades skrivelse skriven tillsammans med ledigare stil.

Nusvenska

Under den yngre nysvenska perioden genomgick detta tungomål såsom beneath den äldre nysvenska perioden blivit riksspråk ett grundlig standardisering, många tackar vare den Svenska Akademien liksom instiftades

Man försökte även granska dem lånord likt kom in ifrån franskan samt andra tungomål. enstaka ledamot från Svenska Akademien, Carl Gustaf af Leopold, skrev enstaka avhandling var han försökte utföra just detta.

modell vid franska lånord liksom kom in inom svenskan beneath denna period existerar batalj (bataille), bekväm stol (fauteuil), löjtnant (lieutenant) samt publik (publique).

Från kom Svenska Akademiens ordlista ut tillsammans med ojämn mellanrum samt efter en tag blev den standard på grund av stavning samt böjning inom detta svenska språket.

Kyrkolagen hade inrättat husförhörssystemet, som snart ledde till att svenskarna i långt högre grad än andra folk ute i Europa blev läskunniga

Rent allmänt blev detta svenska språket mer använt beneath talet, eftersom man införde detta inom skolor samt högskola. Detta ledde mot för att språket blev enklare samt för att svenskar enklare förstod varandra. Skriften påverkades ej längre från dialekter.

I slutet från talet ägde landet fått flera litterära verk författare likt levde vid för att nedteckna, mot modell August strindberg samt Selma Lagerlöf.

Detta påverkade givetvis skriftspråket, noggrann liksom dem flera dagstidningar vilket började dyka upp, även ifall deras resultat fanns många större vid talet, beneath nusvenskans period.

Ortografi

[redigera | redigera wikitext]

Stavningsdebatten beneath talet plats många energisk samt trots för att flera fanns missnöjda tillsammans den oreda likt fanns inom ortografin kom inga initiativ mot standardisering ifrån centralt håll. Istället plats detta aktörer vilket Vetenskapsakademien samt Vetenskapssocieteten såsom drev frågan. ett från Sveriges inflytelserik boktryckare, Lars Salvius, spelade ett massiv roll genom för att inom sitt tryckeri omsätta nyare varianter inom praxis.

inom samt tillsammans för att dem förverkligades vid tryckerier blev flera idéer accepterade även från tidigare kritiker.^[1]

Några decennier in vid talet råder massiv enhetlighet inom följande:^[2]

• Dubbeltecknade vokaler (een, öö) äger slutat förekomma.
• dh samt th såsom ursprunglig användes på grund av för att nedteckna dem fornsvenska frikativorna besitter försvunnit ur skrift.
• z existerar ej längre en indikator på grund av s.
• Inskott från b samt p förekommer ej längre inom mening likt gam(b)la.
• ij förekommer ej längre.
• i byttes mot j alternativt försvann inom mening liksom giöra, kiämpe, kiöpa, siö
• qu byttes mot qv

Nästa steg inom ortografins tillväxt blev tagna från Svenska Akademien liksom nära sin instiftande fick inom uppgift för att ta fram ett lexikon samt enstaka grammatik likt skulle bidra mot "stadga samt avancemang af god smak".

Akademien anslöt sig ursprungligen mot den ålderdomliga stavningen inom års team dock gav ledamoten Carl Gustaf af Leopold inom uppgift för att ta fram en förslag mot fräsch stavningsstandard.

I december gav Olof von Dalin ut det första numret av tidningen Then Swänska Argus

Förslaget, såsom lades fram , innehåller bland annat regler på grund av dubbelteckning från konsonanter likt liknar den nutida svenskans (alt blev allt, at blev att, et blev ett, o.s.v.) samt försvenskning från franska lån (till modell bataille → batalj). Förslaget gillades från kungen samt akademien.

Carl Jonas Love Almqvist publicerade ett rättstavningsbok såsom tackar vare sin korthet samt enkelhet plats många nödvändig till reglernas genomslag.^[3]

Under artonhundratalets mitt blev skandinavismen allt viktigare till den ortografiska debatten. beneath en träff tillsammans representanter ifrån Norge, landet samt land diskuterades enstaka reform vilket skulle ett fåtal stavningen samt uttalet inom länderna för att närma sig varandra.

Den nya lagboken hade

(Carl Gustaf af Leopolds förslag ägde mer utgått ifrån för att standardisera etablerat bruk än ifrån faktorer utanför skriftspråket.) dem radikala förslag vilket lades fram fick dock inget gehör inom den ordlista liksom Svenska Akademien lade fram detta blev upptakten mot sekelskiftets språkdebatt samt stavningsreform.^[4]

Morfologi

[redigera | redigera wikitext]

Under talet förespråkade flera grammatiker för att man skulle införa -it inom supinum samt äga -et inom participen.

Fördelningen lärdes ut inom skolorna samt slog igenom vid talet – en god modell vid lyckad språkplanering.

Konstruktion tillsammans bara framförställd definit nyhet (den man) dog ut kring mitten från talet. Därefter användes den bara liksom en arkaiserande drag inom poesi. Användandet från indefinit nyhet (en kvinna) nådde nusvensk nivå beneath talet.

Syntax

[redigera | redigera wikitext]

Under talet försvann OV-ordföljden (objekt före infinit verb, Jag besitter hon älskat.) Bruket för att placera verbet inledningsvis inom huvudsatser då man radar händelseförlopp vid varandra (narrativ inversion) försvann även ur skriftspråket. Den bisatsordföljd såsom gäller till nutida svenska blev norm. Svenskan fick även subjektstvång.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Litteratur (vidare läsning)

[redigera | redigera wikitext]

• Edlund & Hene, Lånord inom svenskan, ISBN
• Pettersson, Gertrud, Svenska språket beneath sjuhundra år, skogsdunge
• Santesson, Lillemo, Tryckt hos Salvius, Lundastudier inom skandinavisk språkvetenskap A 37 ()
• Stenfors, Juhani, Svenska vid franskt manér, ifall syntaktiska gallicismer inom talets samt detta tidiga talets svenska, Vasa