Vad heter laxen som yngel

Atlantlax (Salmo salar) existerar ett vandrandefiskart, likt förökar sig inom sötvatten dock tillbringar största delen från sitt vuxna liv inom havet. var äter den sig tjock vid sill samt tobis på grund av för att sedan komma tillbaka mot sitt "hemvatten". detta finns även några sällsynta laxbestånd vilket lever kurera sitt liv inom sötvatten, ofta beroende vid för att människan genom dammbyggen m.m.

förhindrar vandringen ut mot havet bland annat inom Namsenvassdraget inom Norge.

Efter ett till fyra år i havet vandrar den könsmogna laxen tillbaka till sitt födelsevatten för att leka och väger då mellan ett och fyra kg

Dessa stationära laxbestånd består från många småväxta laxar, för att jämföra tillsammans s.k. bäcköring.^[3]

Utseende

[redigera | redigera wikitext]

Atlantlaxen blir vanligen upp mot 1 meter utdragen samt stora exemplar blir 1,50 meter långa samt 36&#;kg tunga. Arten besitter vid ovansidan enstaka blåaktig färg samt sidorna existerar silverfärgade.

Ovanför sidolinjen finns mörka fläckar.^[4] inom ryggfenan förekommer 3 mot 4 taggstrålar samt 9 mot 15 mjukstrålar. Analfenan äger 3 mot 4 taggstrålar samt 7 mot 11 mjukstrålar. Hos exemplar såsom existerar mindre än 20&#;cm besitter stjärtfenan enstaka djup inbuktning samt den besitter 19 taggstrålar.^[5]

Ekologi

[redigera | redigera wikitext]

Vandringscykel

[redigera | redigera wikitext]

Laxen existerar ett havsvandrande sjömat (anadrom), tillsammans anpassningsförmåga mot skiftande salthalter inom vattnet.

Efter en mot fyra kalenderår inom havet går eller reser den könsmogna laxen igen mot sitt födelsevatten på grund av för att leka samt balanserar då mellan en samt fyra kg. Lax såsom återvänder redan efter en tid betecknas "börling" alternativt "grilse". Resan uppströms vattendragen existerar strapatsrik, tillsammans med starka forsar samt laxtrappor.

Efter leken existerar laxen utmärglad samt trött samt närmast driver ut mot havs igen beneath vinter samt tidig vår. Den utlekta laxen betecknas ofta "besa" alternativt "vraklax".

De skotska stammarna från atlantlax företer enstaka delvis speciell vandringscykel då olika älvar besitter olika lekperioder. Skottarna besitter därmed sportfiske vid lax året runt – angående än inom olika vattendrag.

Grunddata om laxen

Leken samt yngelperioden

[redigera | redigera wikitext]

När dem når sina födelsevatten beneath sommarhalvåret (maj–oktober) antar dem lekdräkt: den silverglänsande egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser mörknar mot grågrönt alternativt brunt tillsammans med röda inslag^[4] samt slemhinnan utanpå fjällen tjocknar.

Hannarnas underkäkar växer samt bildar enstaka ansenlig krok, vilken förhindrar honom för att stänga käften.^[5]

Laxen leker vid grunda grusbottnar inom strömmande en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. Ynglen, såsom kallas stirr^[6], stannar kvar numeriskt värde mot fyra tid inom vattendraget varefter dem nära enstaka längd från 15–25 cm betecknas likt smolt^[6] samt går eller reser ut inom havet.

beneath utvandringen bleknar smoltens färg, ifrån grönskimrande tillsammans med vissa röda inslag mot silverglänsande tillsammans grönblå toner samt små svarta fläckar ovan sidlinjen. Väl inom havet ökar tillväxten kraftigt.

Till skillnad ifrån flera stillahavslaxar överlever dem flesta atlantlaxarna leken, samt kunna återkomma till ännu enstaka lek.

detta existerar ej belagt hur flera gånger ett lax kunna lyckas tillsammans med leken samt komma tillbaka, dock tre mot fyra gånger torde ej artikel alltför ovanligt.

Det existerar ej säkert för att dem laxar liksom återvänder på grund av andra gången existerar avsevärt tyngre än dem fanns inledande gången. dem riktigt tunga laxarna förmå äga stannat inom havet samt ätit, samt alltså hoppat ovan leken.

Man antar för att leken tar sålunda många vid krafterna för att enstaka rejäl viktökning ej existerar för att räkna tillsammans med beneath kommande kalenderår inom havet. dem största laxarna behöver alltså ej existera dem äldsta, därför såsom hos dem flesta andra arter.

Föda

[redigera | redigera wikitext]

Laxen tillbringar större delen från sitt liv relativt ytligt, vid djup mellan 5 samt 15 meter, dock den fullfölja flera dock kortvariga djupdykningar då den söker att ge liv, ej sällan ned mot 50 meter samt ibland ända ned mot meter.

Den vuxna laxens huvudföda utgörs från större kräftdjur samt småfisk medan ynglen livnär sig från larver samt kräftdjur. beneath lekvandringen uppströms äter laxen vanligtvis inget.^[7]

Utbredning

[redigera | redigera wikitext]

Den atlantiska populationen

[redigera | redigera wikitext]

Den atlantiska laxen går eller reser mellan matförråden inom Atlanten samt leklokaler inom strömmande sötvattensflöden.

De stora laxarna återvänder mot lekvattenområdena något tidigare än dem således kallade börlingarna. Medan ett börling äger normalvikt mellan 1,5 samt 3,0 kg, äger dem tidiga laxarna vikter mellan 4 samt 12 kg. Laxar ovan 20 kg förekommer.

Såväl i hav som i älv tas lax med nät, rev och not

Laxarna tenderar för att väga något mera inom detta nordliga utbredningsområdet än inom detta södra. vid Kolahalvön samt inom Nordnorge förekommer vikter ovan 25 kg.

Atlantlaxens animalisk föda existerar närmast rött inom rått skick samt ljust rosa inom kokt. detta existerar denna färg likt skapat uttrycket laxrosa, vilket beror vid innehållet från färgämnet astaxantin.

I landet återfinns atlantlaxens lekvatten inom huvudsak inom dem halländska åarna. inom Bohuslän, Västra Götaland samt nordvästra Skåne finns andra viktiga lekområden. Atlantlaxen passerar inte någonsin Öresund. Atlantlax finns naturligt runt all norra Atlanten, dock äger blivit alltmer tillbakaträngd inom all sitt utbredningsområde.

inom land äger den ständigt varit ett raritet, exklusivt levererad ifrån Halland.

Den baltiska populationen

[redigera | redigera wikitext]

Den baltiska laxen återfinns inom Östersjön, till Sveriges sektion vid ost- samt sydkusten, tillsammans lekvatten inom dem norrländska älvarna samt inom Blekinges åar.

Den baltiska laxen är kapabel troligen även leka vid grunda, strömsatta grusbankar inom östra Östersjön samt inom Finska viken.

Yngel av lax

från bristande vid kräftdjur inom bräckvattnet inom Östersjön föder sig laxen var främst vid liten fisk samt småfisk. Köttet existerar därför vitt mot blekgult.

I land i norden finns egna laxpopulationer inom Torne samt Simo älvar.^[8]

Vänerlaxen företer en likartat livsmönster såsom den baltiska stammen, samt går eller reser alltså ej ut inom västerhavet.

Den baltiska laxen tenderar för att väga något mer än den atlantiska, samt vikter omkring 25 kg existerar ej helt ovanliga. Skillnaden inom vikt mellan västlig samt ostlig lax^{[förtydliga]} existerar emellertid avsevärt mindre än viktskillnaden mellan västlig samt ostlig havsöring.

Introducerade populationer

[redigera | redigera wikitext]

Arten blev införd inom Nya Zeeland, Australien, Chile samt södra Argentina.^[5]

I Sverige

[redigera | redigera wikitext]

I svenska vätska finns förenklat sett numeriskt värde olika bestånd från lax: den egentliga atlantlaxen samt den baltiska laxen.

Den senare anses existera ett avsnörd sektion från ett initial atlantlevande huvuddel. enstaka senare avsnörning äger skett inom Vänern, var enstaka tredjeplats undergrupp – "vänerlax", alternativt ibland något felaktigt "gullspångslax" – finns. varenda laxförande vattendrag små frukter från växter dessutom sin personlig genotyp, vilken vid spontanbasis låter sig blandas endast marginellt tillsammans genmaterial ifrån andra vattendrag.

Vattenkraftverk utgör en vandringshinder på grund av vandrande fiskarter. Även ifall vattenkraftverk förmå äga fisktrappor således existerar dessa ofta många ineffektiva var dem maximalt verksamma låter upp mot 90% passera. angående detta finns flera trappor vid älvsträckan således stannar 10% kvar nära varenda steg samt antalet laxar vilket når sina lekområden blir begränsat.

detta finns andra sätt för att säkerställa för att laxarna kommer mot sina lekområden. en sätt existerar för att fånga in lekande lax nära älvmynningen samt transportera dem tillsammans med tankbil upp mot dess lekområden. Detta äger inom Klarälven demonstrerat sig existera en många effektivt sätt för att säkra bestånden från lekande lax.

Dock finns detta ej ständigt säkrade nergångar utan fisken får åka turbinvägen samt erhålla tryckskador likt förmå leda mot för att dem dör.

Fiske samt ekonomi

[redigera | redigera wikitext]

Tidigare skattades atlantlaxen hårt tillsammans med långrevs- samt drivgarnsfiske inom tillväxtområdena mot havs^[9], dock detta fiske äger varit stoppat sedan slutet från talet.

Även inom åarna bedrevs tidigare en hårt fiske. Nät samt fällor kunde helt blockera eller hindra från fiskens väg. Den enda begränsningen fanns för att fiske endast tilläts ifall veckodagar – ett begränsning från ringa innebörd. Fiske tillsammans nät samt fällor inom vattendragen^[10] förbjöds redan beneath tidigt anförande.

Längs Sveriges västkust bedrivs idag visst fiske tillsammans med därför kallade pålade bottengarn, enstaka fiskemetod tillsammans med anor ifrån medeltiden.

Detta fanns starkt kopplat mot markägarnas fiskerätter ända mot då svenska staten löste in denna från fiskerättsägarna (oftast bönder) samt fisket blev fritt. beneath en par decennier plats detta ett blomstrande näring vid hallandskusten, dock beneath talet minskade fångsterna, småskaligheten gav konkurrensnackdelar gentemot andra fiskeformer samt fisket minskade drastiskt.

Idag finns bara enstaka spillra kvar från kustfisket efter lax samt är kapabel ej anses artikel en hot mot artens fortbestånd. fångades kg från yrkesfiskare längs hallandskusten, medan sportfiskare inom dem halländska åarna tillsammans drog upp 6,5 ton ^[11].

Såväl vänerlaxen vilket den baltiska laxen besitter varit från utomordentligt massiv finansiell innebörd.

Livshistoria

Bestånden besitter skattats hårt från fiske såväl mot havs såsom inom vattendragen. Även detta fiske äger reglerats vid senare tidsperiod. Vänerlaxen existerar idag, liksom atlantlaxen, snarare från symbolisk innebörd än kommersiell, samt den existerar objekt till stark vetenskaplig bevakning. Den baltiska laxen existerar från större kommersiellt nyfikenhet, dock liksom dem övriga besitter konkurrensen tillsammans odlad lax, främst ifrån Norge, påverkat kostnader samt efterfrågan starkt negativt.

dem söt- samt bräckvattenlevande laxstammarna existerar dessutom väldigt bleka inom köttet, vilket demonstrerat sig negativt till konsumtionsvärdet.

Livsstadier: ägg - mjölke, gulsäckslarv, yngel, parr, smolt, postsmolt, lax (grilse, mellanlax och storlax)

Fiskevård

[redigera | redigera wikitext]

Laxen äger beneath talet levt inom hård kamp mot fiske samt miljöförstöring. Redan vid talet bedömdes exempelvis halländska Nissans laxbestånd såsom utrotat. Restaurering från lekvattenområden, utsläppskontroll, kalkningsprojekt samt laxtrappor nära kraftverken äger hjälpt bestånden avsevärt.

tillsammans med hjälp från utsättning från smolt ifrån dem närbelägna åarna Lagan samt Ätran besitter en självreproducerande bestånd åter etablerats inom Nissan. Ätranlaxen existerar den enda svenska atlantlax liksom beneath all talet kunnat bibehållas helt utan artificiell inblandning från genmaterial ifrån andra bestånd. Utsättning från smolt indikeras ofta genom för att man skär försvunnen fettfenan vid fiskarna.

vid sålunda vis förmå man granska reproduktionskraften mellan naturliga samt utplanterade fiskar. inom Vänern sker detta regelmässigt. Även andra typer från märkning från utplanterad lax förekommer.

Danmark drev beneath talet en försök för att plantera ut smolt inom sydvästra Östersjön. Dessa laxar plats avsedda för att ersätta detta uttag fiskenäringen, yrkes- samt sportfiske, inom området stod till.

Viss förhoppning fanns även för att projektet skulle behärska bli kommersiellt bärkraftigt. Fisken man satte ut fanns ett korsning mellan havsöring samt den baltiska laxen. Emellertid visade sig projektet problematiskt vid flera punkter: reproduktion från utplanterad lax kunde ej befästas. Samtidigt förirrade sig laxarna mot lekområden långt ifrån utplanteringsorten, vilka ej lämpade sig till lek.

dem halländska åarna drabbades från enstaka veritabel anstormning från denna främmande laxart vilken riskerade för att påverka den därför värdefulla genbanken inom Ätran. Projektet följdes upp många noga, såväl ifrån danskt liksom svenskt håll samt stoppades. Skadorna vid atlantlaxen bedömdes likt ringa.

Bestånden från svensk atlantlax existerar ytterst noga övervakade från myndigheter samt vetenskapsman, samt anses biologiskt många värdefulla.

Trots detta existerar bestånden ej stabila. Antalet lekande laxar varierar kraftigt ifrån kalenderår mot kalenderår. Stora bestånd, vilka skapar viss trängsel inom lekområdena, äger demonstrerat sig ytterligare ömtåliga till enstaka dödlig parasit (Gyrodactylus), vilket medför för att populationstätheten går inom vågor. Detta tillsammans tillsammans en osäkert liv inom tillväxtområdena mot havs, var övervakning samt förståelse varit närmast obefintlig, fullfölja för att laxen behöver konstanta stödåtgärder.

Kraftbolagen bekostar årliga utsättningar från smolt till för att kompensera till bortfall vid bas från kraftverksdammar.

Kraftverksdammarna utgör vandringshinder till den lekmogna laxen. Hindret fullfölja för att dessa laxar ej är kapabel nå viktiga reproduktionsområden varför kompensationsutsättningar från odlad vattendjur behövs. Kompensationsutsättningarna existerar för att betrakta liksom konstgjord andning då bestånden oftast utrotas alternativt kraftigt försvagas ifall utsättningarna avslutas.

För den baltiska laxens vidkommanden äger fiskevårdsåtgärder demonstrerat sig ytterst produktiva. Kvoterna på grund av yrkesmässigt fiske besitter satts efter förväntad mängd smolt efter lek inom dem norrländska älvarna. Kalixälven får tjäna liksom exempel: inräknades 50 smolt inom älven samtidigt såsom älvens maximala produktion från smolt uppskattades mot stycken.

inräknades smolt, d.v.s. avsevärt ovan tidigare bedömt maximum. Detta besitter lett mot för att samtal angående utvidgade fiskekvoter vid lax inom Östersjön tagit hastighet.

Laxlus

[redigera | redigera wikitext]

Laxlus (Lepeoptheirus salmonis) finns naturligt inom varenda havsområden vid detta norra halvklotet samt existerar den vanligaste parasiten hos lax.

Laxlus existerar ett välfärdssjukdom till lax samt påverkar ej matsäkerheten. inom Norge, likt äger såväl viktiga vildlaxstammar samt även ett grundlig havsbruksnäring. Havsbruk innebär för att antalet fiskar inom havet ökar, därmed ökar även antalet värdar på grund av laxlus. Branschen tar lusproblematiken vid största allvar samt besitter vilket uppgift för att hålla låga nivåer från laxlus inom anläggningarna.

Nivåerna kontrolleras minimalt fanns fjortonde dygn. All information rapporteras mot norska livsmedelsverket (Mattilsynet) samt finns tillgänglig vid ^[12][13]

Odling från lax samt lax inom konsumentled

[redigera | redigera wikitext]

Lax existerar enstaka många populär matfisk samt då den bland annat innehåller omega-3 därför anses den existera nyttig.

Dock saluförs ett mängd andra fiskarter vilket lax, fiskar vilket äger andra kombinationer från omega-3, tillsammans med ytterligare konsistens samt ibland även smakupplevelse, liksom exempelvis:

Ofta kallas arterna inom släktet Oncorhynchus till stillahavslax vilket alltså ej existerar ett art, utan en släktnamn.

Beroende vid då fisken fångas således existerar kvaliteten vid arter ur detta släkte många ojämn samt inom vissa stadier anses den inom princip existera oätlig.^[14]

Odling från atlantlax, främst inom Norge, Skottland samt vid Färöarna, äger gett upphov mot enstaka fräsch blomstrande näring. Odling inom fabriksmässig skal besitter emellertid samtidigt skapat ett rad ekologiska bekymmer.

I floderna tillkommer även fasta fångstbyggnader

dem odlade laxarna existerar relaterat till gener manipulerade till för att passa sitt avsikt. då dessa laxar smitit ur odlingarna besitter dem åsamkat irreparabla skador vid laxförande vattendrag. Odlingarna besitter även överfört parasiter samt sjukdomar mot den vilda laxen. Giftbehandling från nätkassarna till för att motarbeta påväxt samt inblandning från antibiotikaliknande preparat inom odlingsfiskens att födas små frukter från växter ytterligare komplikationer.

Laxen inom Norge föds upp tillsammans pellets var fiskmjöl samt fiskolja existerar laxfodrets viktigaste ingredienser. detta existerar marina ingredienser liksom tillverkas från fiskrens samt industrifisk, alltså sådant vilket ej används mot livsmedel. Endast 30&#;% från fodrets innehåll existerar marint. Resten existerar vegetabiliskt samt man strävar efter för att detta bör minskas ytterligare – dock måste halterna avvägas noga då detta även påverkar Omegahalten inom laxen.

Den norska odlingsnäringen använder ej fiskmjöl alternativt fiskolja ifrån sjömat såsom står tillsammans vid Internationella naturvårdsunionens (IUCN) register ovan hotade arter. Runt 90 andel från den vildfångade vattenlevande djur vilket används inom fiskmjöl samt fiskolja inom Norge kommer ifrån reglerat fiske.

dem vanligaste arterna existerar sill, kolmule, lodda, skarpsill samt anchoveta, även angående sill bara används då fångsten existerar större än efterfrågan ifrån marknaden. ifrån södra halvklotet används inom huvudsak anchoveta.

På grund av utbyggnaden av vattenkraft har de naturliga förutsättningarna för laxens förökning gått förlorad i nästan alla Sveriges älvar

Trots den norska fiskodlingens kraftiga tillväxt använder ej näringen mer vildfångad vattendjur än tidigare, utan besitter kunnat byta ut delar från dem marina råvarorna mot vegetabiliska ingredienser.^[15][16]

Gifter inom odlad lax

[redigera | redigera wikitext]

Odlad lax existerar trygg samt hälsosam föda.

ett granskning ifrån Livsmedelsverket från halter samt intag från dioxiner samt PCB ifrån odlad lax visar för att både ungar samt vuxna kunna förtära odlad lax flera gånger per sju dagar utan för att nå upp inom dem nivåer likt anses ohälsosamma. Både inom Livsmedelsverkets restsubstanskontroll från livsmedelsproducerande vilt (inklusive fisk), samt inom deras övervakning från miljögifter inom olika livsmedel visar analyser för att halterna från miljögifter, medel mot skadedjur samt läkemedelsrester existerar låga inom odlad lax.^[17] Även detta oberoende test- samt researchföretaget Testfakta gjorde beneath laboratorietester vid åtta sorters kallrökt lax, var råvaran inom samtliga bestod från norsk odlad lax.

inom testerna uppmättes inga halter från varken endosulfaner alternativt antibiotika.^[18]

Under kom en larm ifall höga halter från ämnet Etoxikin inom norsk odlad lax. Etoxikin existerar ett tillskott såsom används inom fiskfoder till för att fettet inom fodret ej bör oxidera. ifall fettet inom fiskmjölet oxiderar kunna detta börja brinna alternativt explodera då detta transporteras.

Därför kräver internationella sjöfartsorganisationen (IMO) för att ämnet används. Mattillsynet (det norska Livsmedelsverket) samt olika vetenskapsman besitter analyserat odlad lax samt hittat varierande halter från etoxikin. Även WHO anser för att halterna ligger beneath dem nivåer vilket bedömts innebära ett hälsorisk. EU planerar för att fasa ut etoxikin likt tillskott innan sommaren då etoxikin ej längre blir tillåtet för att nyttja blir gränsvärdet på grund av vattendjur per automatik noll.^[19]

Hot

[redigera | redigera wikitext]

Beståndet påverkas från intensivt fiske, från byggnadsverk inom floderna vilket förhindrar vandringar, från vattenföroreningar samt från introducerade konkurrenter likt puckellax.

i enlighet med uppskattningar minskade all populationen tillsammans med 20 mot 25 andel beneath dem tre senaste generationerna (räknad ifrån ). IUCN listar arten liksom nära hotad (NT).^[1]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]