Hästar som ligger i gravar

Sleipner existerar inom skandinavisk sagor Odens grå, starka, åttafotade ridhäst likt förmå galoppera snabbare än någon ytterligare, mot samt tillsammans snabbare än vinden. 

Sleipners åtta ben existerar något såsom vetenskapsman tror kunna stamma ifrån dem sibiriska schamanernas snabba hästar. Dessa hästar sades även äga åtta ben samt kunde liksom Sleipner besöka skyn samt underjord tillsammans med sin ryttare vid ryggen. Forskaren Mircea Eliade beskriver hur enstaka folkgrupp inom Sibirien trodde för att den döde bars in inom en stor byggnad för kungligheter från enstaka ridhäst tillsammans med åtta ben.

Hästen ansågs huvud inom kulten

Förutom Sleipner, fanns detta enstaka massiv möte tillsammans andra mytologiska hästar.

numeriskt värde från dem ansvarade till den viktiga uppdelningen från dygnet. detta fanns den mörka jättekvinnan mörker samt den mer ljus sonen dygn, vilket fått plats sin ridhäst från Oden. Hrimfaxe samt Skinfaxe skulle dra sina vagnar en varv varenda dygn runt himlen. 

Ordet ridhäst existerar en gammalt mening, detta förmå exempelvis spåras vid Rökstenen inom Ödeshög inom Östergötland.

Denna runsten ristades vid talet e.v.t. dem äldsta runorna inom landet existerar ifrån cirka e.v.t. detta existerade olika futharker, alltså runrader vilket skapade en alfabet. inom den äldre tillsammans 24 runor bör hästrunan äga funnits.

inom den yngre tillsammans med 16 runor, finns r-runan, reidh alternativt ritt-runan. Den står till vagn, hastig ritt samt åska. 

Island började för att koloniseras systematiskt vid talet. Olika hästraser något som har transporterats eller flyttats ovan tillsammans vikingarna vid skeppen ifrån Norge, Storbritannien samt andra länder. Alþingi (Alltinget, Islands lagstiftande församling) kom snart för att förbjuda import från fler hästar, således efter kalenderår lär inga hästar äga förts in inom landet alls.

därför ett islandshäst liksom lämnar Island får än idag inte någonsin komma åter.

Lagen gäller ännu. detta besitter gjort för att rasen bland annat behållit sin speciella gångart tölt, såsom existerar bekväm för att rida längre sträckor i. 

Snorres Edda innehåller en stort antal hästnamn inom således kallade namntulor. Hästarna namnges noga, vilket inom exempelvis denna vers:

Björn red Black samt Bjar Kört, Atle Glaum samt Adils Slungner,
Högne Hölkve samt Harald Fölkve, Gunnar Gote samt Sigurd Grane.

Lades inom gravar samt mossar

Arkeologiskt ämne vittnar ifall för att detta nära större begravningar lades ned såväl brända såsom obrända ben ifrån hästar inom gravarna.

Hästen utgjorde detta allra viktigaste offret.

Vendeltiden existerar den mellersta perioden från den yngre järnåldern samt speciellt ifrån denna period äger flera fynd från hästoffer hittats.

Den arabiske författaren Ahmad ibn Fadlan beskriver begravningsriterna hos nordmän, kallad ruser, inom trakterna från Volga runt tid e.v.t. numeriskt värde hästar skulle löpa sig svettiga, till för att sedan skäras inom stycken samt kastas inom detta skepp var ett förmögen man skulle begravas. 

Vid Gokstadskeppet inom Norge äger kurera tolv hästar följt tillsammans ett man in inom döden.

Hästoffer äger även hittats inom gravar var endast kvinnor begravts. vid Island äger gravar hittats var hästar halshuggits samt hästhuvudet placerats nära buken vid hästkroppen.

Det finns flera andra modell. nära Storsjöns kust inom Jämtland hittades Röstagravarna, var ägde numeriskt värde män fått tillsammans sig sina hästar in inom döden. inom enstaka från gravarna exempelvis, nedsänkt skelettet från enstaka man samt inom enstaka grop bredvid nedsänkt ett ridhäst.

Betsel samt remtyg tillsammans försilvrade beslag, selbåge tillsammans med bronsbeslag samt bjällror samt mot samt tillsammans med broddar fanns var också. 

I grustag inom Sösdala hittades delar från en praktbetsel inom förgyllt, silver samt brons tillsammans silverinläggningar. Dessutom fanns bland annat flera sadlar. dock allt ägde huggits sönder, inspirationen mot detta kunna äga kommit ifrån ryttarnomader såsom hunner.

Deras hästutrustningar slogs sönder innan dem grävdes ned, vilket sågs såsom en inslag inom begravningsriterna. Artefakterna såsom hittades inom Sösdala ägde troligen förts ifrån sydöstra Europa vid talet e.v.t.

Hästarna kunna äga offrats till för att underlätta den döde mannens färd mot Valhall.

Den vägen skulle nämligen ridas ovan vattendrag Bifrost. Kvinnorna antogs ta sig mot dödsriket tillsammans med vagn.

En från dem flera platser var hästoffer skedde fanns nära Skedemosse vid Öland. detta plats enstaka kultplats nära ett helig vattensamling beneath yngre järnåldern. detta plats oroliga århundraden samt flera hästar offrades. Skedemosse existerar enstaka från Nordeuropas största fyndplatser från offrade hästar.

ovan olika hästar äger identifierats. detta handlade angående föl, ungston samt äldre hästar, hingstar såväl likt ston. enstaka sektion ben plats märgkluvna, vilket betydde för att dessa hästar även ägde ätits. en hästskelett äger hittats tillsammans ett spetsad stör inom bålen, ett ytterligare ridhäst verkar äga fått ögonen utstuckna.

Även hästarnas betsel offrades inom Skedemosse liksom mängder från spjut, svärd, prydnader, guldringar, figurprydda hjälmar samt brakteater (tunna mynt alternativt amuletter/hängsmycken, präglade vid en sidan). 

Det förekom även husoffer inom land tillsammans hästar. inom Övergnista inom svensk region exempelvis, besitter enstaka hel ridhäst grävts ned direkt beneath golvet inom en bostad.

Den hittades samt benen besitter daterats mot – e.v.t.

Hästen åts inom enstaka ritualiserad måltid

Flera från dem isländska sagorna tar upp hästblotet. Hästen sågs såsom detta värdefullaste offret då detta handlade ifall för att blota, då den ansågs besitta översinnliga krafter även vilket död. Hästarna dödades rituellt samt köttet kokades sedan samt åts liksom religiösa handlingar.

detta fanns ett nödvändig sektion inom den fornnordiska tron, samt denna blotsmåltid skedde nära speciella tillfällen. 

När kristendomen kom mot Norden ansågs hästblotet existera enstaka icke-kristen sedvänja samt förbjöds.

inom den norska lagen Gulatings-lagen förklarades mot modell för att den såsom ätit hästkött skulle erhålla varenda sina tillhörigheter konfiskerades samt även försättas inom exil. då Island kristnades, fordrade dock islänningarna för att erhålla behålla rätten för att förtära hästkött.

I Håkon den godes historia, likt utspelar sig vid talet, vägrade enstaka kristen monark nära namn Håkon förtära hästkött nära detta vanliga blotet vid hösten.

denne pressades mot för att utföra detta, dock fortsatte för att vägra. denne ville ej ens förtära spadet tillsammans flottet ifrån koket. mot slut gick han tillsammans med vid för att gapa ovan ångan ifrån spadet ovan kittelhandtaget. nära julens gästabud ville dem återigen för att monark Håkon skulle blota: han gick då tillsammans vid för att förtära några bitar hästlever.

Det förekom även hingsthetsning inom den fornnordiska kulten.

enstaka sådan incident berättas detta bland annat angående inom Sagan ifall människor inom Reykjadal samt Viga-Skúta. detta antas för att dessa hingsthetsningar skedde mot Odens ära. Religiösa kappritter inom olika former plats även vanliga.

LÄS MER: Människans ögonkontakt vid hästen liksom helig varelse

LÄS MER: Fornnordisk tro samt asatro

LÄS MER: Vikingatiden

LÄS MER:Hästens bakgrund inom människans tjänst

LÄS MER:Boskapsdjuren fanns livsviktiga inom detta gamla jordbrukssamhället

LÄS MER: Husdjurens innebörd till människan

LÄS MER:Hur behandlar oss våra djur?

Uppgifter samt frågor

Frågor mot texten:

1. Nämn några viktiga roller liksom hästen ägde inom den fornnordiska kulten.
    
2. Vem plats Sleipner samt varför fanns han speciell inom den fornnordiska mytologin?
    
3. Ge modell vid hur hästoffer utfördes inom den fornnordiska kulturen.
    
4. Vad plats speciellt tillsammans islandshästar samt deras bakgrund vid Island?
    
5. Hur påverkade kristendomens intåg hästblotet inom Norden?

Litteratur:
K.

Andersson, Järnålderns varelse – inom verklighet samt saga, Carlssons,
K. Armstrong, Myternas historia, Albert Bonniers Förlag,
S. Budiansky, The natur of the Horses – Their Evolution, Intelligence and Behaviour, Weidenfeld & Nicolson,
B.

Furugren, Hästens färger, Natur & traditioner,
M. Rothstein Religionshistoria – Ritualer, sagor, Ikonografi, Bokförlaget Nya Doxa

FÖRFATTARE

Text: lotteri Mjöberg, författare 
 

Lotte Mjöberg existerar utbildad mot såväl reporter liksom pedagog samt besitter universitetsstudier inom bland annat etnologi, konstvetenskap samt religionsvetenskap. 

Hon existerar författare mot flera fackböcker, bland annat Den heliga hästen - inom legender samt religioner genom årtusenden.

mot flera fackböcker, bland annat Den heliga hästen - inom legender samt religioner genom årtusenden.