Vad är vad i kammare höger

Hjärtsvikt vilket inkluderar motsats till vänster kammare existerar en allvarligt tillåtelse såsom beskrevs redan beneath talets start [1]. nära hjärtsvikt tillsammans bevarad ejektionsfraktion (HFpEF) alternativt tillsammans med reducerad ejektionsfraktion (HFrEF) före­ligger ofta samtidig svikt i höger hjärtkammare, inom uppemot hälften från fallen beroende vid diagnostisk teknik samt patienturval [2, 3].

svikt i höger hjärtkammare uppstår även mot resultat från pulmonell hypertension vilket inom sin tur äger flera orsaker [4]. Då mått vid högerkammarfunktion faller utanför normalintervallet föreligger högersidig dysfunktion [3, 5]. nära symtom alternativt kliniska indikator vid svikt vid bas från högerkammardysfunktion benämns detta svikt i höger hjärtkammare [6].

Patofysiologi

Högerkammarens normala funktion regleras från sy­stemiskt venöst reflux, lungartärtrycket liksom utgör högerkammarens afterload, perikardiets eftergivlighet samt kontraktiliteten inom septum samt högerkammarens fria skiljevägg [7].

Afterload agerar enstaka kritisk roll till normal högerkammarfunktion, samt ejektionsfraktionen existerar omvänt proportionell mot lungartärtrycket [8].

Vid svikt i höger hjärtkammare ses dilatation från motsats till vänster kammare samt reducerad slagvolym. Då båda kamrarna existerar ömsesidigt beroende från varandra påverkas även väns­ter kammare [8].

Detta innebär för att septum vid bas från ökat tryck inom högerkammaren pressas åt vänster, ökar trycket inom vänsterkammaren inom slutet från diastole samt reducerar dess återfyllnad. Minskad fyllnad från väns­terkammaren kunna leda mot minskad slagvolym samt därmed hjärtminutvolym [9]. Den minskade perfu­sionen inom kombination tillsammans med ökat centralvenöst tryck förmå leda mot organdysfunktion från exempelvis lever, njurar samt mag–tarmkanalen [].

Dilatationen från högerkammaren medför även trikuspidalisinsufficiens likt ökar volymbelastningen. Isolerad trikuspidalisinsufficiens inom sig kunna även orsaka svikt i höger hjärtkammare. Volymbelastning samt därmed dilatation från motsats till vänster kammare leder mot ytterligare förvärring från trikuspidalisinsufficiensen inom ett ond cirkel. Akut högersidig hjärtsvikt kunna orsakas från plötslig ökning från afterload (lungembolism alternativt acidos/hypoxi) alternativt reducerad kontraktilitet (kranskärlsocklusion alternativt myokardit) (Tabell 1) [4].

Kronisk svikt i höger hjärtkammare uppkommer ofta mot resultat från pulmonell hypertension vilket orsakar förhöjt afterload var den vanligaste orsaken existerar vänsterkammarsvikt.

Högerkammaren är kapabel endast marginellt kompensera tillsammans hypertrofi samt inom stället uppkommer dilatation [14]. Utan behandling riskerar lungartärtrycket för att öka. enstaka minskning inom lungartärtryck sker sent inom förloppet samt existerar en prognostiskt ogynnsamt indikator [9, 15].

Klinik

Vid akut svikt i höger hjärtkammare ses ofta symtom vid hypo­perfusion samt hypotension såsom andfåddhet, cyanos, kalla extremiteter samt arytmier [16].

nära fysikalisk utredning är kapabel ibland halsvenstas ses samt tredjeplats hjärtton auskulteras [4].

Kronisk svikt i höger hjärtkammare medför perifera ödem, utmattning samt reducerad kondition, samt symtomen kommer ofta smygande [17, 18].

Fickklaffarna som finns där lungpulsådern avgår från höger kammare, och där stora kroppspulsådern avgår från vänster kammare

Benägenheten för att förbättra arytmi existerar ökad samt speciellt förmaksarytmier existerar vanliga nära förhöjt tryck inom motsats till vänster förmak [18]. nära samtidig njurpåverkan, detta således kallade kardiorenala syndromet, ses ofta vätskeretention, minskad diures, stigande kreatinin samt urea [17]. Förhöjt intraabdominellt tryck orsakat från stas inom splanknikusvener samt reducerad lymfflöde inom buken förmå ge ytterligare förvärring från njursvikten [12, 19].

detta ökade venösa trycket leder även mot således kallad staslever, likt inom sin tur är kapabel orsaka levercirros [12, 20]; laborativt ses förhöjt galla pigment, gammaglutamyltransferas samt alkaliskt fosfatas, vilket existerar vanligare än förhöjda transaminaser [21, 22].

Högerkammarsvikt diagnostiseras vanligen med ekokardiografi och medför ökad mortalitet och morbiditet

Markant stegrade transaminaser likt upptäcks isolerat beror mer ofta vid gravt reducerad hjärtminutvolym snarare än stas samt svarar förbättrad vid inotropa medicin än diuretika [23]. Patienten förmå även förbättra nedgången gastrointestinal absorption samt bli undernärd vid basen från detta förhöjda venösa trycket samt den sjunkande hjärtminutvolymen [12, 23].

S-albumin existerar ofta lågt [4]. Toxiner ifrån tarmfloran förmå enklare ta sig in inom blodet nära ödem inom tarmen samt vidare påverka hjärt- samt njurfunktion negativt samt bidra mot systemisk inflammation [11, 24].

EKG visar ofta relativ takykardi, ibland högerställd elaxel samt qR-mönster inom prekordialavledning V1. enstaka S-våg inom inom tillsammans tillsammans Q-våg samt inverterad T-våg inom III (SI, QIII, TIII) kunna även artikel en indikator vid akut överbelastning.

vid lungröntgen kunna enstaka avgörande förstoring från motsats till vänster kammare ge hjärtat en globulärt utseende. Även minskat retrosternalt luftutrymme samt högerförskjutning från hjärtats avgränsning förbi ryggraden förmå ses. Lungartären förmå artikel förstorad nära samtidig pulmonell hypertension.

Diagnostik samt utredning

Diagnosen högersidig hjärtsvikt existerar baserad vid kliniska fynd samt symtom inom kombination tillsammans strukturella alternativt funktionella avvikelser inom högerhjärtat [25].

Flera metoder finns tillgängliga på grund av granskning från högerkammarfunktion, samt detta såsom huvudsakligen används existerar ekokardiografi. i enlighet med europeisk samhälle of Cardiology rekommenderas inom inledande grabb analys från högerhjärtat tillsammans med hjälp från longitudinell AV-plansrörlighet inom högerkammaren (TAPSE) samt fraktionell areaförändring (FAC) [2].

Till höger om kammarsekreteraren sitter en kanslist från riksdagens kammarkansli och en protokollsnotarie

andra mått vid högerkammarfunktion existerar systolisk vävnadsdoppler från basala delen från högerkammarens fria skiljevägg (S′) samt longitudinell högerkammarbelastning [5]. en mått vid högerkammarens diastoliska funktion förmå existera trikuspid E/A-kvot, diastoliskt flöde inom vena hepatica, flödeshastighet ovan trikuspidalisklaffen (e′) samt storlek vid motsats till vänster förmak.

detta finns dock flera begränsningar tillsammans ekokardiografi. detta existerar enstaka tvådimensionell studie liksom ej fullständigt är kapabel ta inom kalkyl högerkammarens komplexa matematik, samt bedömningen är kapabel variera beroende vid undersökare [26].

Vätskebalans är central vid behandling av både akut och kronisk högerkammarsvikt, ofta är det viktigare att driva ut än att tillföra vätska, vilket kan kräva höga diuretikadoser

ett magnet­resonanstomografi förmå emellanåt tillföra ytterligare resultat [27]. Datortomografi går fortare för att genomföra samt förmå användas även angående kontraindikation mot magnetresonanstomografi föreligger. detta existerar en god alternativ till granskning från högerkammaren; enstaka nackdel existerar för att detta kräver användning från jodkontrast samt joniserande strålning.

Biomarkörer såsom NT-proBNP är kapabel existera användbara nära analys även hos patienter tillsammans svikt i höger hjärtkammare [25], dock påverkas från samtidig vänsterkammarsvikt [28].

Svårighetsgrad från svikt i höger hjärtkammare bedöms utifrån symtom. utvärdering från högerkammardysfunktion kräver för att symtom, hemodynamik, laboratorieprov samt bilddiagnostik vägs samman [4].

Behandling från akut högerkammarsvikt

Behandling från svikt i höger hjärtkammare grundar sig vid analys från underliggande orsaker såsom perikard­sjukdom, hjärtinfarkt, lungemboli, sepsis alternativt ytterligare väsentlig sjukdom (Figur 1).

nära behov kunna mekanisk ventilation användas, samt detta existerar viktigt för att försöka behålla en tillräckligt blodtryck samt hjärtminutvolym. Arytmier bör behandlas samt sinusrytm eftersträvas inom den mån detta går [4].

Vätskebalans äger enstaka huvud roll nära behandling från svikt i höger hjärtkammare [29]. nära systemisk hypotension förmå inom vissa fall enstaka försiktig vätskebolus vid –1  ml övervägas nära lågt centralvenöst tryck.

Kammarsekreteraren sitter till höger om talmannen

Dock kunna ökad preload mot resultat från vätsketillförsel leda mot ytterligare vidgning från högerkammaren samt tryckpåverkan vid vänsterkammaren. detta existerar viktigt för att komma minnas då tryckpåverkan från vänsterkammaren snarare än minskad ejektionsfraktion inom högerkammaren förmå existera den primära orsaken mot minskad systemisk perfusion [4].

detta främsta målet nära vätskereglering existerar inom stället för att minska stas därför för att fyllnad från kammaren är kapabel förbättras [30]. en centralvenöst tryck kring 8–12 mm Hg bör eftersträvas. Detta är kapabel uppnås genom intravenös diuretika, samt nära akut dekompensation kunna höga doser artikel nödvändiga (Figur 2) [31].

Studier äger demonstrerat för att behandling tillsammans loop-diuretika existerar en säkert alternativ, samt nära utebliven respons kunna upptitrering ske snabbt [32]. mål i enlighet med amerikanska riktlinjer är kapabel existera diures vid 3–5 l/dygn. Tillägg från tiaziddiuretika kunna övervägas [4]. Spironolakton kunna användas till för att behålla normala kaliumnivåer, dock studier liksom äger jämfört låg- mot högdosspironolakton besitter ej demonstrerat någon signifikant förbättring från NT-proBNP, dyspné, diures alternativt kaliumnivå [33].

Metabol alkalos kunna motverkas tillsammans hjälp från karbanhydrashämmare [4]. Svarar patienten ej vid diuretika är kapabel dialys övervägas [29]. beneath pågående behandling bör patientens hemodynamiska ställning eller tillstånd samt vätskebalans inklusive diures samt njurfunktion noga övervakas [4]. Vätskebalans kunna skattas genom perifera ödem alternativt halsvenstas, dock ifall detta ej existerar möjligt alternativt angående patienten existerar hemodynamiskt instabil kunna enstaka centralvenös alternativt lungartärkateter övervägas [29].

Invasiva hemodynamiska mätningar är kapabel ge värdefull data på grund av anpassning från vätskebalansen. i enlighet med amerikanska riktlinjer kunna målsättningar existera en prekapillärt kiltryck inom lungorna beneath 18–22 mm Hg, hjärtminutvolym indexerat ovan 2,2 l/min/m² samt medelartärtryck ovan 60–65 mm Hg [4].

existerar patienten tydligt övervätskad är kapabel diuretika alternativt dialys användas även ifall patienten existerar hypotensiv [4].

Vasoaktiv behandling existerar enstaka betydelsefull sektion inom behandling från akut hjärtsvikt samt målet existerar för att minska högerkammarens afterload, driva vid flödet ut inom pulmonella samt systemiska cirkulationen samt främja perfusionen från högerkammaren.

Tyvärr finns erhålla studier såsom styr valet från preparat. inom inledande grabb bör reversibla orsaker mot förhöjd resistans inom lungcirkulationen åtgärdas, såsom hypoxi alternativt acidos. Utöver detta är kapabel behandling tillsammans vasodilatorer alternativt inotropt stöd prövas [4]. Icke-selektiva vasodilatorer såsom intravenöst nitroglycerin reducerar den vaskulära resistansen inom den pulmonella- samt systemiska cirkulationen, vilket ökar slagvolym inom både motsats till vänster samt vänster kammare [34].

Dess korta halve­ringstid existerar ett fördel ifall patienten skulle förbättra hypotension [4]. Även delvis selektiva pulmonella vasodilatorer förmå artikel en alternativ hos utvalda patienter på grund av för att minska trycket inom lungkretsloppet, samt äger fördelen för att dem undviker systemisk hypotension [35]. modell existerar inhalation från epoprostenol samt kväve­oxid [36].

nära pulmonell arteriell hypertension kunna pulmonella vasodilatorer existera speciellt verksamma [4]; dem existerar dock ej fördelaktiga alternativ nära kronisk vänsterkammarsvikt då dem kunna leda mot akut lung­ödem [37].

Har patienten inadekvat hjärtminutvolym samt en sjunkande blodtryck förmå inotropa medicin övervägas, dock detta existerar ingenting såsom amerikanska riktlinjer att föreslå eller råda något rutinmässigt hos patienter tillsammans akut hjärtsvikt då detta är kapabel leda mot ökad syrekonsumtion inom hjärtmuskelvävnad samt eventuellt ökad mortalitet [4].

medicin likt kombinerar inotropa samt vasopressiva attribut, mot modell noradrenalin nära hypotension, kunna övervägas [38]. Även användning från renare vasopressorer, såsom arginin–vasopressin alternativt fenylefrin, är kapabel användas ifall patienten besitter refraktär hypotension vid basen från perifer vasodilatation. dem kunna existera god alternativ då dem besitter mindre proarytmisk påverkan än katekolaminer [39].

Väljs behandling tillsammans ino­tropa samt vasopressiva medicin bör dessa behandlingar trappas ut således snart detta existerar möjligt. Ger dessa behandlingar ingen respons får behov från mekaniskt cirkulatoriskt stöd samt respiratoriskt stöd övervägas [4].

Behandling från kronisk högerkammarsvikt

Även nära kronisk svikt i höger hjärtkammare besitter diuretika enstaka huvud roll inom behandlingen.

Klinikern bör eftersträva minskad överbelastning vid högerkammaren samtidigt vilket en tillräckligt preload behålls. Även högerkammarens tryckpåverkan vid vänsterkammaren bör avlastas [4]. Ofta äger patienter tillsammans svikt i höger hjärtkammare redan enstaka neurohormonell aktivering liksom utför för att dem är kapabel behöva höga doser från diuretika [40].

för att sammanföra loop-diuretika tillsammans tiazider existerar en alternativ [41]. Njurprov måste följas till för att titta för att patienten ej utvecklar kreatininstegring samt prerenal njursvikt. nära indikator vid njursvikt reducerar flera loop-diuretikabehandlingen, dock i enlighet med amerikanska riktlinjer kunna detta artikel en felsteg då ett tröskel inom behandlingen måste överstigas innan hemodynamiken samt därmed även diuresen blir mer produktiv [4].

enstaka forskning från patienter behandlade tillsammans med diuretika nära akut dekompenserad hjärtsvikt visade för att stigande kreatinin fanns associerat tillsammans ett lägre fara på grund av död, återinläggning alternativt akutbesök inom 60 dagar medan minskning inom kreatinin plats associerad tillsammans enstaka ökad fara till dessa effekt [42].

i enlighet med amerikanska riktlinjer kunna salt­restriktion (< 3 g/dag) samt vätskerestriktion (1,5–2 l/dygn) övervägas, dock då detta finns ett fåtal studier vid detta inom relation mot just svikt i höger hjärtkammare finns inga tydliga instruktioner [4].

Som detta ser ut inom dagsläget rekommenderas ej användning från angiotensinreceptor- alternativt betablockerare hos patienter tillsammans pulmonell hypertension även angående dem besitter svikt i höger hjärtkammare [43].

dem existerar förstås indicerade ifall samtidig kranskärlssjukdom, vänsterkammarsvikt alternativt hypertension föreligger [44]. Mindre studier besitter demonstrerat nytta från betablockad, hydralazin samt blockad från renin–angiotensin–aldosteronsystemet nära svikt i höger hjärtkammare, dock resultaten varierar tillsammans patogenesen mot svikten. till aldosteronreceptorblockerare finns detta inga studier gjorda till för att värdera nyttan nära svikt i höger hjärtkammare utan samtidig väns­terkammarsvikt [4].

Om digoxin besitter enstaka roll inom behandlingen från svikt i höger hjärtkammare existerar ännu oklart.

Vissa studier besitter demonstrerat ett kortvarig ökning inom hjärtminutvolym alternativt högersidig ejektionsfraktion hos patienter tillsammans med pulmonell hypertension samt högerkammardysfunktion [], dock inga förbättringar avseende träningskapacitet alternativt NYHA-klass äger setts, samt enstaka ytterligare forskning visade ingen förbättring från ejektionsfraktion [48].

Vid pulmonell hypertension existerar detta viktigt för att utesluta kronisk tromboembolisk pulmonell hypertension då detta förmå orsaka svikt i höger hjärtkammare samt existerar potentiellt behandlingsbart tillsammans pulmonalistromb­endartärektomi [4, 44, 49].

nära pulmonell arteriell hypertension existerar vasodilatation från lungkretsloppet en tillgängligt behandlingsalternativ likt demonstrerat förbättrat resultat [44].

Höger kammare är relativt svår att undersöka, vilket beror på kammarens placering i thorax

dem flesta studier gjorda inom området existerar just vid patienter tillsammans pulmonell arteriell hyperten­sion, samt detta existerar oklart angående resultaten även gäller på grund av andra grupper från pulmonell hypertension. Epoprostenol existerar enstaka prostacyklinanalog såsom demonstrerat förbättrad överlevnad samt funktion hos patienter tillsammans pulmonell arteriell hypertension [50].

Hos dem tillsammans vänsterkammarsvikt besitter detta dock visats öka mortaliteten [51], samt prostacyklinanaloger rekommenderas ej till dessa patienter [44]. Även inhalerade prostacykliner såsom treprostinil [52] samt iloprost [53] förmå artikel alternativ. Fosfodiesterashämmare (PDE5i) liksom sildenafil existerar etablerad behandling på grund av patienter tillsammans med pulmonell arteriell hypertension samt kunna även kombineras tillsammans med andra vasodilatorer [54].

inom vissa studier besitter även förbättring inom träningskapacitet samt livskvalitet setts hos patienter tillsammans med reducerad ejektionsfraktion samt sekundär pulmonell hypertension nära använding från fosfodiesterashämmare []. enstaka forskning vid patienter tillsammans med bevarad ejektionsfraktion gav dock ej identisk goda konsekvens [59].

Behandling tillsammans med sildenafil inom kombination tillsammans med nitrater kunna orsaka blodtrycksfall samt existerar kontraindicerad [4].

Höger kammare har en komplicerad anatomi

Endotelinreceptorantagonister besitter visats ge god konsekvens hos patienter tillsammans med pulmonell arteriell hypertension [60] samt kortvarig positiv hemodynamisk inverkan hos patienter tillsammans med reducerad ejektionsfraktion [61], dock tyvärr sågs ingen minskad morbiditet alternativt mortalitet.

Mekaniskt cirkulatoriskt stöd nära högerkammarsvikt

Mekaniskt cirkulatoriskt stöd bör användas hos patienter inom särskilda fall var optimal medicinsk behandling ej räcker mot.

Vanliga indikationer existerar akut svikt i höger hjärtkammare efter hjärttransplantation, myokardit alternativt efter högersidig infarkt. Mekaniskt stöd förmå användas vilket temporärt stöd inom väntan vid transplantation alternativt klinisk förbättring samt inom vissa fall även liksom permanent behandling [4]. från dem patienter tillsammans med akut svikt i höger hjärtkammare liksom får mekaniskt stöd återhämtar sig 42–75 andel tillräckligt på grund av avveckling från apparaten [62].

omröstning från apparat beror vid patogenes. nära enstaka först skada inom högerkammaren förmå ett temporär implanterbar alternativt perkutan kammarassist användas, mot modell ett Impella RP [63].

Samtidig vänsterkammarsvikt är vanligt

Även extrakorporeal membranoxygenering (ECMO) är kapabel existera en alternativ. nära akut svikt i höger hjärtkammare vid bas från vänsterkammarsvikt förmå en stöd till vänsterkammaren räcka (vänsterkammarassist), nära behov kombinerat tillsammans med stöd till högerkammaren (biventrikulär kammarassist). Efter öppen hjärtkirurgi förmå implanterbar högerkammarassist artikel en alternativ till för att stötta patienten igenom akut svikt i höger hjärtkammare [4].

nära svikt i höger hjärtkammare likt ej förväntas förbättras kunna långvarigt mekaniskt stöd övervägas, dock detta existerar ej väl studerat [64].

Transplantation

Hjärttransplantation förmå övervägas nära sofistikerad refraktär kronisk svikt i höger hjärtkammare inom från­varo­ från kontraindikationer såsom levercirros, kronisk njursjukdom samt kakexi.

inom fall tillsammans seriös vaskulär sjukdom inom lungkretsloppet förmå även enstaka sammansatt hjärt- samt lungtransplantation övervägas [4].

Trikuspidalisinsufficiens

Trots för att svår trikuspidalisinsufficiens förmå leda mot uttalade symtom samt död existerar detta sällan vilket kirurgisk behandling anses indicerad, samt denna görs tillsammans fördel samtidigt likt ytterligare hjärtkirurgi [65].

Riktlinjerna till kirurgisk tecken existerar mindre tydliga än till vänstersidig klaffsjukdom. i enlighet med amerikanska riktlinjer finns detta dock nyare studier vilket stödjer åtgärd från trikuspidalisinsufficiens angående detta sker före tillväxt från svår hjärtsvikt [66]. Även patienter likt utvecklat svikt i höger hjärtkammare vid basen från trikuspidalisinsufficiens orsakad från ett pacemakerelektrod förmå inom sällsynta fall existera aktuella på grund av kirurgi [67].

nära samtidig resultat vid vänstersidans klaffar innebär åtgärd från dessa ej nödvändigtvis förbättring från trikuspidalisinsufficiensen, trots för att högerkammarens afterload kunna minska. enstaka trikuspidalisplastik kunna göras utan någon nämnvärd riskökning nära operation från vänstersidig klaff­sjukdom [13].

Prognos samt framtidsperspektiv

Högerkammardysfunktion bidrar signifikant mot mortalitet nära reducerad ejektionsfraktion samt besitter även visats existera associerad tillsammans med inläggningar till behandling från svikt, oavsett underliggande orsak mot högerkammardysfunktionen [3].

nära bevarad ejektionsfraktion äger högerkammardysfunktion även visats bidra mot ökad mortalitet samt morbiditet [68]. enstaka lärande visade för att tvåårsmortalitet hos patienter tillsammans bevarad ejektionsfraktion samt högerkammardysfunktion fanns 45 andel jämfört tillsammans med 7 andel hos patienter utan högerkammardysfunktion [69].

Patienter tillsammans med svikt i höger hjärtkammare bör handläggas från kardiolog tillsammans med förståelse inom ämnet. Patienter tillsammans med komplicerad sjukdomsbild bör nära behov handläggas tillsammans med stöd ifrån universitetssjukhus. detta finns kvar flera oklarheter kring behandling från svikt i höger hjärtkammare samt mer undersökning vid området existerar därför välkommen.

Läkartidningen.

,FXSI

Läkartidningen /