Var som tage annans svin för lega

(BB)

Departement

Justitiedepartementet L1

Utfärdad

Ändring införd

SFS 1 inom lydelse i enlighet med SFS

Källa

Regeringskansliets rättsdatabaser

Senast hämtad

Texten äger ändrats jämfört tillsammans med ursprungsmaterialet: Korrigerad upphävningshänvisning inom

1 kap.

besitter upphävts genom förordning ().

1 §  Tomt skall byggas mot mangård samt ladugård. inom mangården utbildning artikel stuga tillsammans med förstuga samt kammare, därför ock gäststuga, var gården således massiv existerar, källare, visthus samt sädesbod, redskapshus, samt hemligt byggnad, port samt lider. Tarvar bonde flera hus; bygge sig mot bostad detta bästa denne gitter.

ladugårdsbyggnad bygges särskilt ifrån mangården, samt var utbildning artikel stall, fähus, fårhus, samt svinhus, tillsammans nödiga forderrum, sålunda ock loge samt lador, efter likt gården existerar massiv mot. (Badstuva alternativt mälthus skall ock byggas,) därför ock ria, var träd existerar, samt dem avsides placeras.

Ej må någon närmare mot grannens tomt bygga, än för att denne mot stödje alternativt stolparum enstaka samt enstaka halv aln å sin tomt lämnar.

2 §  Bygger någon ytterligare mot men; rive detta upp, då han varder därom tillsagd. utför denne detta ej; böte tre daler, samt gälde skadan åter, då däröver klagas å tinget.

3 §  idag haver bonde byggt byggnad, efter ty, likt sagt är; då äger han dem nära kraft hålla.

Brister något inom hävd alternativt byggnad; förbättrad samt böte, såsom inom 27 kap. skils.

4 §  Rives alternativt brinner ett gård inom bygd, var bönder varannan på grund av då byggt hava; då utbildningsinstitution byamän på grund av den gård utse ytterligare tom, jämngod samt lika massiv från oskifto, ifall bostad var mot existerar, samt ligge den förra mot byamark igen.

1 §  existerar bygd öde, var flera hemman äro, samt önskar ett sitt upptaga, samt dem andre vilja ej bygga alternativt täppa tillsammans honom; nämne då häradshövding några från kommitté, liksom dit fara, samt lägga hoonm mot sålunda många från ägorna, likt emot dess hemman svarar, samt bäst hägnas samt hävdas kan.

2 §  idag haver han sin sektion uppbrukat samt avröjt inom gård samt fält samt vilja dem andre sedan nyttja fanns sin ägodel; bruke då upp samt rödje, likt denne gjort.

samt då dem varenda uppbrukat samt bättrat sina delar liksom han; njute då genom skifte fanns sin lott inom gård, fält samt varenda ägor, liksom förr existerar sagt. Tager någon annorledes sektion inom by; böte, likt inom 10 kap.

arskils.

1 §  Farväg mot samt ifrån bygd, sålunda ock mot gård samt fält, kyrka samt mölla bör läggas från oskifto, (sex alnar bred,) samt dess utom (två alnar) å varadera sidan mot dike, angående därför tarvas. (Allmän landsväg skall artikel tio alnar bred emellan diken; var landsväg redan tolv alnar bred existerar, varde den därför nära kraft hållen.)

2 §  (Avloppsdike bör läggas från oskift mark, fyra samt ett halv aln brett, numeriskt värde alnar djupt samt enstaka halv aln vid botten, alternativt mera, allt vilket nödigt existerar samt bostad därtill finnes; samt den sin gård därvid får, njute enstaka aln mot ren utom byamål.) identisk team vare, var väg alternativt gärdesgård gård möter.

Går väg (eller dike) nära ängsvall; var gives ingen tillökning. (Tarvar dike läggas emellan grannars åkrar; då gånge halvt dike å varderas gård. nära ändan till gård, dike fanns från sitt.)

5 kap. äger upphävts genom förordning ().

7 kap. upphävd genom förordning ( s.3).

1 §  Skär alternativt träffar någon in vid sin grannes gård alternativt ängsteg; gälde åter säd mot säd, samt hö mot hö; böte ock på grund av åverkan å varenda teg enstaka daler.

2 §  Sår någon å annans åkerskifte; tage denne grödan, såsom skiftet äger.

Bärgar denne liksom sådde; böte ett daler, samt give ut detta han infört haver.

3 §  Intager någon sin grannes ägodel samt skifte; böte tre daler samt bryte egen upp.

Bryter han ej upp, då han därom varnad bliver; ligge detta inom tveböte. Intager denne annans sektion tillsammans med själva råmärket; böte sex daler, samt bryte sammanledes egen upp, alternativt böte dubbelt.

Haver denne råmärket vridit, ändrat, borttagit alternativt höljt; plikte såsom sagt existerar inom jordabalkens13 kap.

4 §  Kastar någon inom annans gård, landhavra, snarbindel, skärvfrö, alternativt annat vad detta helst existerar, för att ogräs därav växa må; vare ägelös, rätte upp all skada, samt böte femtio daler på grund av plats gård, likt denne således fördärva velat: orkar denne ej skadan fylla; tjäne den från tillsammans arbete.

5 §  Landbo må ej låta ytterligare nyttja samt bruka någon från gårdens ägor, nära bot tio daler, utan jordägaren giver var lov till.

1 §  inom oskift täckt område samt mark må varenda jordägare inom bygd taga torv, näver, ved, timmer, gärdsel, löv samt annat, såsom mot bostad samt gård tarvas, dock ej föra detta från bole, alternativt åt ytterligare sälja alternativt upplåta.

fanns liksom på denna plats emot gör; böte till timmer alternativt sågstock sexton öre, till vart lass från detta andra sexton öre, samt på grund av mans börda fyra öre: betale ock dessutom mot dem andra jordägare därför många, liksom vid deras sektion från värdet löper.

Äger man mark inom tvenne byar; nyttje ej den en byns oskifta skogsområde alternativt mark mot ytterligare bygd, nära identisk bot. Säljer någon från bys oskifta ägor samt mark, sedan skifte lagligen begärt är; böte, såsom sägs inom 5 §.

2 §  torv må ej skäras å oskift mark, vilket mot fält tjänar, nära bot, såsom inom 1 § sagt existerar.

Ej må ock träd fällas, alternativt topphuggas mot löv samt näver, utan flås samt kvistas.

3 §  Masteträ må ingen hugga vid kronoägor, utan Konungens befallningshavandes lov. utför detta någon; betale dess värde, samt böte femtio daler. Finnes masteträ vid skattejord; detta må ej huggas alternativt säljas, förrän detta kronan hembudet existerar, nära identisk bot.

4 §  önskar jordägare inom bygd intaga något detta oskift är; säge då samtliga byamän mot.

Vilja dem ej stänga samt hävda tillsammans honom; söke då rätten angående laga skifte, samt njute fanns sin sektion inom allt, liksom skiftas kunna. fanns vilket speciell intager samt nyttjar; vare förverkat sitt jobb samt detta årets gröda mot dem andra jordägare, samt böte fem daler på grund av detta denne sålunda intagit samt hävdat haver.

identisk team vare, var träd samt mark ligger odelad flera byar emellan.

5 §  Tager någon torv, näver, löv, bast, alternativt hugger ved, gärdsel, stör, timmer, alternativt vilket detta helst existerar, å den bys ägor, var inom denne egen ingen sektion haver, alternativt å annans avdelta samt enskilda skogsområde inom den bygd han sektion äger; betale värdet på grund av detta han tagit, samt böte dubbelt emot detta liksom inom 1 § sagt existerar.

Have ock domaren kraft, var sådan åverkan oftare sker, utom dessa böter, vite förelägga. fullfölja någon sådan åverkan inom Konungens parkerar samt djurgårdar; böte till vart masteträ hundrade daler, på grund av annat stort virke tio daler, samt betale dessutom värdet; samt vare bot till detta andra, liksom på denna plats ovan nämnt existerar, fyradubbel, Konungens ensak.

6 § besitter upphävts genom förordning ().

7 §  Landbo, alternativt den annans mark brukar, have ej våld för att sälja timmer, ved, gärdsel alternativt annat sådant från gårdens ägor, utan han haver var jordägarens lov mot.

fullfölja han detta, alternativt tillåter han ytterligare detta göra; böten både, liksom inom 5 § sagt är.

8 §  Skattebonde må nyttja sin enskilda skogsområde mot hustarv samt salu; dock detta således sparsamt, för att skogen ej utödes, samt hemmanet fördärvas. Vare ock ansvarig, för att inledningsvis taga vindfälle, torra trän, kvistar samt stubbar mot vedbrand, innan friske trän var mot fällas.

Finnes skattebonde sin frihet missbruka; böte tio daler. Den räntan från hemmanet äger, have var inseende å.

9 §  inom dem skogar, liksom mot bergsbruk lyssna, må ingen mot kolning alternativt andra ämnen, fångstredskap någon virke, vilket mot storbyggnad nära bergverken nyttigt existerar, nära femtio dalers bot till vart trä.

10 §  Ej må ock invånare inom städerna, utan lov samt minne, hugga vid andras skogar, likt ligga ner var omkring inom ett samt enstaka halv mil, nära tio dalers bot på grund av vart lass, samt värdet åter.

1 §  Ostängdmark samt hjordavall må samtliga, vilket var inom sektion hava, mot mulbete nyttja, samt låta var ett fåtal sitt vart ifall annat vandra.

dock ej må någon driva alternativt valla sitt fä å annans enskilda täckt område alternativt mark, nära bot, såsom inom 9 kap. samt 7 § sägs.

2 §  Hava dem, såsom bo samman inom ett bygd alternativt flera, förent sig angående boskapens vård samt hjordahåll, samt förummar någon detta för att uppehålla; gälde den skada, vilket fä från hans vållande alternativt försummelse utför, alternativt får.

team ().

3 §  Tappar vallhjon försvunnen fä, alternativt utför vilddjur skada, var vallhjonet prövas detta hindra kunnat; umgälle detta tillsammans sin inkomst, alternativt arbete.

4 §  Då tjäle existerar ur mark, utbildning svin ringade existera. Träffas oringade svin den tidsperiod utom ägarens hägnad alternativt å allmän väg, tage den, liksom önskar samt gitter, dem upp, samt löse ägaren dem igen från honom tillsammans fem daler till vartdera.

önskar ägaren ej åtgärda, stämme då den, likt upptog, mot rätten, samt betale ägaren dubbelt till vart svin.

1 §  Äga flere ollonskog samman; då utbildningsinstitution dem inom rättan period sig förena, huru flera svin var behärska födas, samt släppe sedan fanns in efter ty, vilket han sektion inom skogsområde äger.

Släpper någon flera in; haven dem andre våld för att taga dem upp, samt han böte ett mark till vart svin, samt skadan åter. Äger denne ej egen sålunda flera svin, såsom denne vid sin sektion att födas kan; stånde honom fritt andras svin på grund av lega intaga. fullfölja denne detta ej; då må dem andre hans sektion saklöst nyttja.

2 §  plats vilket tager annans svin på grund av lega, skaffe dem åter, alternativt gälde detta dem värde voro, då dem togos emot.

Gitter han visa, för att dem från svart beläggning från rök dött, alternativt förkommit från ytterligare incident, samt finnes denne ej hava varit var vållande till; vare saklös. identisk team vare, var boskap på grund av lega mot bete alternativt foder tages.

3 §  Löpa svin ur ett täckt område inom ytterligare, liksom ej ligga ner samman; säge då skogsägaren inledande samt andra gången honom mot, vilket svinen äger, för att taga dem försvunnen, samt hålla dem var ifrån.

Finnas dem var sedan; då må skogsägaren dem upptaga, samt låte goda män testa, vad på grund av dem blir betald skall, var dem bägge ej därom åsämjer.

4 §  Släpper någon tillsammans med vilja svin å annans ollonskog, liksom område med staket är; have dem mot skogsägaren förverkat. anlända svin, alternativt annat fä, såsom ollon äter, annorledes var in; gånge därom likt inom 9 kap.

urskilt existerar. Varda svin dräpne, alternativt slagne; då bötes, samt gäldes dem åter, såsom angående annat fä inom 22 kap. stadgas.

1 §  ingen have auktoritet å kronans ägor samt allmänningar, alternativt å skattejord, för att hugga samt fångstredskap bärande virke, vilket äro ek, litteratur, apel samt oxel, alternativt å varjehanda annat sätt dem fördärva.

plats vilket detta gör; böte till ek samt läsning nio daler, samt på grund av apel samt oxel tre daler, allt mot treskiftes, samt gälde trä värde mot Konungen. Sker detta å frälsejord, alternativt å skattefrälse; njute frälseman identisk korrekt, vilket Konungen. Hugger alternativt skadar frälseman bärande virke inom oskifta bya ägor, alternativt å allmänning; vare team identisk, samt virke vare förfallet mot kronan, alternativt frälseman, var någon inom identisk bygd tillsammans med honom sektion äger, vardera efter lott sin.

2 §  idag sker detta inom Konungens park, alternativt djurgård; ligge detta inom tveböte, Konungens ensak.

3 §  Hugger någon neder, alternativt förstör tillsammans med vilja annans växt, såsom man mot prydnad nära byggnad, vägar alternativt annorstädes haver planterat; plikte såsom inom missgärningsbalken sägs.

4 §  Finnes å allmänning, alternativt å skatte alternativt kronojord, äldre samt förtorkad ek alternativt volym, alternativt stå dem gård alternativt fält mot dock samt skada; söke den, likt detta virke fångstredskap önskar, alternativt skada därav lider, KB:s lov, samt låte denne, genom jägeri betjänte samt tvenne från kommitté, detta virke syna, samt förordne sedan vad skäligt samt nyttigt prövas; dock må ej något sådant virke fällas, förrän detta tillsammans kronans hammar utmärkt existerar.

Vittna synemän denna plats ifall olik än sant är; böte vardera tio daler.

Apel samt oxel må inom ty fall saklöst fällas.

5 §  Alle dem var bärande trän å skatte alternativt kronomord hugga, utbildning planteras på grund av vart virke tu från identisk stöt, dock fyra, var hygget å Konungens park skett: vårde ock dem sedan, mot dess dem undan boskaps bet vuxne äro, alternativt böte på grund av vart virke, likt ej planteras samt vårdas, fjärdung från bot på grund av olovligt hygge.

Fäller, alternativt tager man upp lönn, träd, alm, ask, alternativt annat sådant virke, vilket större nytta tillsammans sig haver, än andre ofruktbare trän; plantere andra inom stället, samt vårde såsom sagt existerar. fullfölja denne detta ej; böte enstaka daler till vart trä.

6 §  då virke fälles, antingen mot timmer, ved, gärdsel alternativt vilket detta helst är; lärcentrum höjdpunkt samt kvistar borttagas, för att mulbetet var från ej skadas må, nära sex markers bot, samt lärcentrum, nära lika bot, torre trän, vindfällen, ris samt stubbar, efter grabb utröjas.

1 §  inom åkergärde, fält samt beteshage, må plats samt enstaka fångstredskap samt svedja små oduglig skog; dock för att bärande virke, masteträ, skepps alternativt timmer virke ej därmed skadas, alternativt detta missbruk sker, för att täckt område samt mark mot fält samt åkergärdet stänges, samt skogen, beneath sken från röjning, bortsvedjes.

Bryter någon häremot; böte på grund av bärande virke, masteträ samt timmerstock, såsom inom 10 samt 13 kap, sagt är.

2 §  Utom hägnad må ingen svedja, var denne gård samt fält ej rensa önskar, samt bostad ej var mot finnes inom värn samt hägnad, alternativt detta till mulbetet nödigt existerar. önskar någon å skatte alternativt kronojord till den orsak svedja; give detta häradshövdingen tillkänna, samt förordne han tvenne från kommitté, liksom tillsammans med någon jägeri alternativt kronobetjänt den bostad skåda; sedan dem hörda äro, pröve tingsrätten, angående detta tillstädjas är kapabel, alternativt ej; låte ock Konungens befallningshavande detta känna till, såsom var mot lov självklart, ifall han detta nyttigt finner.

Svedjar någon utan lov, alternativt mera, än denne haver lov till; plikte tio daler, samt miste arbetet sitt samt grödan. existerar han åbo samt egen ej jordägare; rätte ock upp all skada. inom oskift skogsområde må ingen, nära identisk bot, svedja, utan alle jordägare därom ense äro, samt lov därtill give, likt på denna plats stadgat existerar.

Lägge ock ut mot mulbete, detta han därtill svedjat, sedan han detta tre kalenderår nyttjat, alternativt böte, vilket inom 10 kap. sagt är.

3 §  Ej må synemän ytterligare mark mot svedjeland utsyna, nära tio dalers bot, alternativt rätten detta bevilja, än för tillfället sagt existerar. Ej må dem ock på grund av arvode sitt alternativt lovsedel överföring taga: fanns såsom detta gör; miste en års lön.

4 §  Å frälsejord må ägaren egen svedja, alternativt detta ytterligare tillåta, å sin enskilda täckt område, inom, alternativt utom hägnad.

Svedjer landbo å frälsejord, utan ägarens lov samt minne; böte vilket inom 2 § sagt är.

5 §  var bruk samt bergverk för tillfället äro, alternativt upprättade varda, må ingen svedja inom den ort Konungen bjuder, ej alternativt å allmänning, nära hundrade dalers bot. Sker detta å Konungens enskilda parker; ligge inom tveböte, Konungens ensak, samt skadan åter.

1 §  Lands allmänning må dem nyttja, likt inom länet bygga samt bo, samt härads alternativt sockne allmänning dem, likt inom häradet alternativt socknen äro.

var må dem, vilket ej hava sådant vid egna ägor, njuta mulbete, timmer, ved, gärdsel, löv, näver, torv, bast samt annat, såsom var finnes, mot personlig nödtorft, dock ej något därav mot ytterligare upplåta alternativt sälja. önskar man var hugga timmer, ved, gärdsel samt stör; give detta inledningsvis nära tinget tillkänna, samt pröve var rätten huru många denne tarvar, sedan söke han lov var mot från Konungens befallningshavande, liksom inom 14 kap.

sagt existerar. Nyttjar någon allmänning annorledes; böte liksom inom 10 kap. 1 § stadgat är.

2 §  Äger man gård inom annat län, härad alternativt socken; före ej något ifrån allmänning mot den gård, likt var utom ligger, alternativt böte på grund av åverkan, liksom sagt är.

3 §  Varder någon sektion från allmänning inom frid lyst, för att skogen tillväxa må, alternativt till ytterligare orsak; böte den, såsom var hugger, på grund av åverkan, samt betale därtill vitet, vilket förelagt existerar, samt skadan åter.

4 §  Ej må någon tillåtas för att utföra intagor å allmänning.

Tager någon var från in, rive detta genast upp, samt böte, liksom inom 10 kap. sagt är.

Övriga paragrafer äger upphävts vad gäller häradsallmänningar genom team ().

17 kap. äger upphävts genom förordning ().

18 kap. äger upphävts genom förordning ().

1 §  Bolby existerar äldre bygd, samt avgärda bygd den, liksom å bolbys mark byggd existerar, samt haver sina ägor, inom hank samt stör, från bolbyn.

2 §  Avgärda bygd njuter tillsammans med bolby, mot sin nödtorft, å dess utmark, timmer, gärdsel samt vedbrand, näverflät, torvskyrd, småsten samt lertäkt, mulbete samt hjordavall till sina kreatur, sålunda flera, likt nära dess loge samt lada födas, därför ock kärreslåtter, vilket ej instängde äro, därför länge bolby ej egen önskar alternativt är kapabel dem hävda.

denne äger ock fiske samt notvarp nära den kust, liksom ligger inom hans rätta intagor samt hägnader; dock må bolby ej hindras, för att fiska var utanföre inom stort insjövatten. Ej må avgärda bygd från dessa rättigheter något mot ytterligare upplåta, alternativt från bolbys skogsområde samt mark mer intaga, än detta denne inom gård samt vård, alternativt vissa råmärken, från ålder haft; ej heller från bolbys skogsområde samt mark, alternativt egna hägnader avsalu utföra.

Sker annorledes; böte på grund av åverkan, likt inom 10 kap. sagt är.

3 §  önskar bolby intaga något från sin täckt område samt mark; då skall den ej avgärda bygd stänga ifrån utmark, mulbete, samt vattengång, nära bot, liksom inom 25 kap. 9 § sägs; samt göre ej större intagor, än för att avgärda bygd haver sin nödtorft, såsom förr existerar sagt.

4 § besitter upphävts genom förordning ().

20 kap.

äger upphävts genom förordning ( s. 1).

1 §  Flyga bi försvunnen inom annans täckt område, samt följer ägaren dem mot lager samt hål, märker identisk träd, samt giver detta byamän tillkänna; have ingen våld honom dem förtaga. Haver bisvärm satt sig inom bärande samt fridlyst träd; då skall den stockas, samt ej träd huggas, alternativt spillas, nära bot, såsom inom 13 kap.

existerar sagt. existerar den inom annat träd; hugge neder, samt tage bi sin saklöst.

2 §  Hittar man bi å personlig bolstad, alternativt den denne äger lott i; vare hans, såsom hitte. existerar detta landbo; njute denne tridjung, samt jordägaren numeriskt värde lotter. Hittar man dem inom annans hägnad; njute ingen lott därav: hittar man dem utom hägnad, inom annans täckt område samt mark; äge tridjung, samt jordägaren numeriskt värde lotter.

yttra tvenne sig identisk bi hittat; njute denne denna hittelön, liksom inledningsvis lyste. ifall den, likt å annans ägor hittar, samt ej lyser, utan borttager, samt angående den, vilket tillsammans föda samt bete mot sig lockar ytterligare mans bi, urskils inom missgärningsbalken.

1 §  träffar man annans fä värre, än man ville, då man detta ur sina ägor samt hägnader driver alternativt intager, samt dör detta därav; give honom jämngott igen, alternativt dess att vara berusad eller övermättad värde.

Dör detta ej, utan varder sargat; tage detta bostad mot sig samt läke. Varder detta lagt samt lytt; behålle detta egen, samt give ägaren olytt igen, alternativt dess värde.

2 §  Sargar man tillsammans vilja annans fä ytterligare period, alternativt då man detta intaga vill; läke detta såra, samt böte fjärdung från dess värde.

existerar detta ridhäst, oxe alternativt ko; sätte ock genast sålunda gott fä inom stället mot hans bruk samt nytta. Bliver detta fä friskt, såsom förr; tage fanns sitt åter. Dör detta, alternativt varder lamt alternativt lytt; gälde åter jämngott, samt böte, såsom sagt är.

3 §  Dräper man tillsammans med våda annans fä, såsom ätas kan; betale värdet, samt behålle detta fä egen.

på grund av annat fä, likt ej matnytt existerar, gälde fjärdung från ty detta värt är.

4 § äger upphävts genom förordning ().

5 §  Äger någon fä, liksom smittosam sjuka haver; hålle detta särskilt, för att annans fä därav ej smittas må. fullfölja han detta ej; böte tre daler, samt skadan åter. Ur bygd, var boskaps svart beläggning från rök existerar, må ingen sälja alternativt köpa fä.

Sker det; gälde skadan såsom därav sker, samt böte vardera tio daler, alternativt värje sig tillsammans med laga skäl alternativt ed, för att denne ej visste var svart beläggning från rök vara: dräpe ock den fä, vilket köpt, samt bostad mot sig fört, då grannar var ifall påminna; alternativt böte dubbelt samt haven dem kraft detta fä döda.

Oxe, ridhäst, tamhund, alternativt vilket fä detta helst existerar, liksom från farsot dör, alternativt måste dräpas, liksom sagt existerar, skall genast tillsammans hud samt allo grävas numeriskt värde alnar djupt ned inom mark, avsides ifrån bygd, vägar samt sjöar, samt vare legohjon skyldigt detta för att göra: grannar hjälpe ock därtill, angående sålunda tarvas.

Drager sig legohjon undan; miste halvt års lön: dör fä från ytterligare sjuka, alternativt eljest dödas; då må hud avdragas samt göre detta legohjon nära bot, likt sagt existerar. fanns vilket förevitar någon sådant, alternativt för att denne fä hulpit, åderlåtit, botat alternativt snöpt; böte tjugu daler, alternativt plikte tillsammans med kroppen.

6 §  Dräper man annans tamhund tillsammans vilja; böte tre daler.

existerar detta vallhund, jakthund, alternativt bunden gårdshund; böte dubbel samt värdet åter. Okynnes tamhund, liksom biter människor alternativt erhålla, bör ej lös vara.

7 §  Dräper fä annans fä, såsom ej ätas kan; betale ägaren hälften från dess värde, vilket dräpt blev. kunna detta ätas; gälde fjärdung, samt detta döda tage denne, liksom detta förr ägde.

idag varder fä sargat från fä; betale halva läkeslön samt halva skadan. existerar fä vant för att skada utföra, samt vet detta ägaren, alternativt existerar denne var ifall varnad; gälde dubbelt mer än sagt existerar. identisk team vare angående hunddjur, liksom fä biter, alternativt sargar. utför tamhund skada tredjeplats gången; betale dess ägare likt sagt existerar, samt döde hunden.

8 §  tamhund, alternativt annat vilt, vilket vilt varder, skall ägaren strax instänga, alternativt döda, då denne detta känna till får.

fullfölja denne detta ej; böte tio daler. Sker skada; gälde ock den åter. Hissar man tamhund å annans fä, samt får detta skada; gälde fullt åter, samt böte fjärdung från dess värde. Får hunden skada, vare detta ogillt. Haver man vilda vilt, björn, varg, lokatt, räv, alternativt annat odjur, samt ej häktar alternativt stänger dem sålunda inne, för att dem annans fä ej behärska skada; böte tio daler, samt skadan åter.

Sker detta ytterligare gång; böte dubbelt, samt fylle skadan. Sargar alternativt dräper okynnes fä, hunddjur alternativt annat odjur, någon människa; därom skils inom missgörningsbalken.

23 kap. äger upphävts genom förordning ( s. 1).

24 kap. besitter upphävts genom förordning ().

1 § besitter upphävts genom förordning ( s.

4).

2 § besitter upphävts genom team ().

3 §  inom staden byggen samt förbättren dem byggnad samt gård till kyrkoherde, likt var byggnad alternativt bas äga, alternativt var borgerlig näring idka, samt ej särskilt därföre befriade äro.

Sedan dem bostad lagligen byggda äro; vårde dem kyrkoherde, för att dem ej fördärvas, samt från vårdslöshet förfalla.

4 § äger upphävts genom förordning ().

5 §  var tiondebod nödig är; bygge den alle dem inom socknen, alternativt staden, vilket kronotionde utgöra.

6 §  Varda härads alternativt socknemän bådade mot denna allmänna byggnad, samt bliver någon borta; böte till drängedagsverke ett daler, samt på grund av ökedagsverke dubbelt.

Kommer byggnad genom någon tredska för att stanna; böte tre daler, samt fylle ändå dagsverket. Desse böter utbildning mot identisk byggnad gå.

1 §  Vart tredjeplats tid, alternativt oftare var sålunda tarvas, skall kronofogde alternativt länsman, tillsammans tvenne från kommitté, å tidsperiod, liksom inom 14 kap. 2 § jordabalken sagt existerar, skåda, huru bonde, å kronojord, byggt samt hävdat haver, samt å skattejord, då vanhävd samt missbyggnad var å märkes: samt tillsäge då bonde för att bygga samt bättra detta, vilket felar.

Märkes var massiv vanhävd vara; syne dem då bostad mot syllar, väggar, överdel, yta, skorstenar, eldstäder samt ugnar, glasruta, låsanordning, spjäll samt dörrar, således ock gård, fält, diken, stängsel samt skog; samt teckne noga upp, vad byggnad han byggt haver, sålunda ock all den bristande, liksom nära gården finnes; samt sätte inom penningar ut, vilket detta kostar för att bättra alternativt bygga, liksom denne till sin tidsperiod försummat.

2 §  Den husesyn skall sedan å tinget framträda, samt från rätten prövas.

förmå detta, likt tvistigt existerar, var ej slitas, alternativt begärer någon fräsch syn; då skall häradshövding tillsammans halv nämnd ögonkontakt hålla, samt strax nära synen döma. Finnes skada å byggnad, likt färdigt plats, då bonde trädde var till; böte på grund av röta å lager numeriskt värde öre, till ytterligare samt tredjeplats fyra öre; till flera, samt på grund av röta å kroppås samt syll, liksom ej bättras förmå, böte sex mark, samt på grund av ogillt samt förfallet bostad, numeriskt värde daler.

existerar röste blott å bostad, böte sex öre. Går vätska genom överdel, skiljevägg alternativt yta, alternativt existerar röta å röste böte tre mark. till ingång, vilket oduglig existerar, ett mark, samt på grund av skorsten numeriskt värde daler.

3 §  till tre års byggnad räknas å hel gård desse hus: stuva tolv alternativt fjorton alnar utdragen, samt tio alnar bred, inom knutar, tillsammans spisel samt matlagningsapparat, spjäll inom skorstenen, gott överbyggnad, glasruta, låsanordning, samt allt innanrede, vilket väggfast är: tvenne bodar från identisk storlek tillhopa, alternativt ett hälften mindre tillsammans med loft, alle tillsammans med innanrede: loge samt tu yta, tolv alternativt fjorton alnar långt vartdera: fähus sexton alnar långt tillsammans fullt innanrede: sålunda ock stall, alternativt andre byggnad därför store, alternativt mindre tillsammans med flera knutar byggde.

Andre gille bostad från fyra knutar, inom mangård alternativt ladugård, räknas till en års byggnad. Å mindre hemman må smärre bostad artikel efter nödtorften, samt gälle dem till lika års byggnad, liksom sagt existerar. Vare ock åbo ansvarig, för att täcka tjugu alnar nytt överdel varenda tid, var sålunda behöves, samt hålla dem bostad, såsom byggde äro, nära auktoritet.

ingen vare pliktig för att bygga mera, än gården tarvar, efter landets bruk samt lägenhet.

4 §  existerar gård ej upptagen från nyo, var bostad därtill finnes, alternativt haver bonde lagt inom linda detta, vilket brukas förmå, alternativt existerar fält skoglupen, alternativt från svin uppgräven; böte åtta öre på grund av vart spannland.

existerar dike alternativt gärdesgård ogill; böte till varenda tre famnar en öre.

5 §  vad såsom brister inom byggnad samt hävd, skall bonde, utom böterna, bättra innan han från bole far; alternativt gälda efter ty, likt synemän, alternativt rätten, detta mätit hava. Begärer han ljus därtill; sätte pant alternativt borgen därföre.

6 §  för tillfället existerar täckt område ovan nödtorften samt olagligen brukad samt utdöd, alternativt besitter bonde fällt bärande virke, masteträ, samt skeppsvirke; gälde skadan åter, samt böte, vilket inom 10 samt 13 kap.

stadgat är.

7 §  då hemman uppsagt existerar, skall husesyn behållas förr än bonde avflyttar, samt lämnas honom, såsom tillträder, ett avskrift därav, mot bevis, huru denne detta hemman emottager.

8 §  Frälseman må tillsammans med sin frälsebonde husesyn hålla, genom tvenne oväldiga män från kommitté, därför ofta han detta nödigt finner, samt bristen utmäta.

Menar landbo för att honom därvid förnär skett; stånde honom fritt, för att detta nära häradsrätten återvinna.

9 §  idag nöjes man ej åt häradsrättens slut inom dessa mål: existerar detta platsnamn, var å ögonkontakt hållen är; söke då, inom enstaka månads tidsperiod, Konungens befallningshavande, samt äge denne våld den ögonkontakt testa samt rätta.

existerar detta frälse alternativt skatte; fullfölje hos domaren sin klagan, likt inom rättegångsbalken angående laga vilket sägs.

10 §  Då bonde ifrån hemman flytta skall, må han ej från bole föra näver, gärdsel, torv, ved, timmer, alternativt vad detta helst existerar, liksom han från gårdens ägor tagit, ej alternativt gödsel.

utför han det; böte likt inom 10 kap. sägs samt före detta åter. Ej alternativt må han före fardag fä alternativt foder från bole föra, nära tio dalers bot. Haver denne, då fardag inne existerar, foder ovan, samt önskar detta sälja; bjude detta jordägaren, alternativt honom, vilket efterkommer.

Vare ock bonde ansvarig, för att kvar nära gården lämna dem låsanordning, liksom nära port alternativt skiljevägg fäste äro, således ock spjäll, glugg, långbord samt säte, väggfasta bänkar samt sängar, samt annat fast innanrede, vilket mot bod, kölna, lada, stall samt fähus hörer. Förer denne något därav bort; böte på grund av vardera numeriskt värde mark, samt skatte detta åter.

28 kap.

upphävd genom team ()

29 kap. upphävd genom team ().