Vilken råtta äter inte os
Råttor
- För andra betydelser, titta Råtta.
Råttor (Rattus) existerar en släkte inom underfamiljen möss (Murinae) tillsammans med cirka 70 arter likt besitter sitt ursprungliga levnadsområde inom Sydostasien samt den australiska område. Några arter koloniserade tillsammans med människans hjälp andra delar från jorden samt släktet besitter idag ett nästan världsvidd utbredning.
Råttor varierar många inom storlek samt vikt ifrån små populationer från polynesisk råtta liksom bara balanserar 40 gram mot brunråttan liksom ibland når 30 centimeter kroppslängd (huvud samt bål) samt gram vikt.
AvelArterna existerar allätare samt dem vilar inom naturliga håligheter alternativt bygger mer alternativt mindre komplexa bon.
I landet, Norge samt land i norden förekommer enbart brunråtta (Rattus norvegicus). Brunråttan förekommer mot skillnad ifrån svartråttan (Rattus rattus) även inom ett domesticerad variant, tamråtta, likt existerar en populärt sällskapsdjur.
Kännetecken
[redigera | redigera wikitext]Råttornas näsa existerar spetsig samt dem besitter enstaka kluven del av läppen.
För andra betydelser, se RåttaPer käkhalva finns enstaka framtand samt tre molarer, alltså 16 tänder sammanräknade. Framtänderna saknar rötter samt växer all existensen. Råttorna behöver därför gnaga till för att slita ner framtändernas spets. Mellan fram- samt kindtänderna finns ett större klaff.
Arternas magsäck existerar delad inom numeriskt värde segment. inledande delen omslutas från enstaka slemhinna utan körtlar samt andra delen besitter enstaka vanlig magslemhinna tillsammans körtlar.
Mellan dessa delar ligger en hudveck. vid bas från detta hudveck existerar kräkning nästan omöjlig på grund av råttor. Vissa födoämnen sönderdelas inledningsvis inom blindtarmen.
Fötterna samt svansen existerar bara glest övertäckt tillsammans kalufs. Svansen små frukter från växter istället fjäll.
Utöver detta äter råttan det mesta vi äter, när vi äter som vi bör och inte som vi görRåttornas tumme existerar bara en rudiment, dem äger alltså fyra tår nära dem främre fötterna samt fem nära dem bakre.
Råttor besitter inga svettkörtlar, värmeregleringen sker nära dessa kroppsdelar likt saknar kalufs. Honornas spenar existerar spridda vid all buken, ifrån bröstet mot anus.
Råttor når ett kroppslängd (utan svans) mellan 8 samt 30 centimeter.
detta finns större storleks- samt viktskillnader mellan dem olika arterna. Brunråttan blir vanligen mot gram massiv samt vissa individer når ett vikt från gram. vid Hawaii finns små arter likt balanserar bara omkring 40 gram. Även svansens längd existerar beroende vid art.
Är vardagen klurig att få ihop? Sara på myNanny här! Lös livspusslet med hjälp av en trygg och pålitlig barnvaktDen kunna artikel betydlig mindre än övriga lekamen alternativt avsevärd större.[1]
Råttans morrhår används till för att balansera, orientera sig samt bygga upp enstaka foto från omgivningen.[2]
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Habitat
[redigera | redigera wikitext]Råttor finns vid samtliga kontinenter förutom Antarktis.[3] detta existerar bara en fåtal arter likt existerar kulturföljare samt vilket lever inom närheten från människan samt inom städer.
Däremot förekommer flera arter inom åldrig täckt område vid lågland samt inom bergstrakter. inom Australien förekommer några arter vid savann, hedar samt inom andra torra regioner.[1]
Även bland dem arter såsom existerar anpassade mot människan finns olika prioriteter angående habitatet. Några lever främst inom byar samt städer likt brunråttan alternativt Rattus tanezumi.
andra såsom Rattus tiomanicus föredrar trädgårdar, fruktträdodlingar samt områden tillsammans med skogsbruk. enstaka tredjeplats assemblage tillsammans bland annat Rattus argentiventer lever nära risodlingar samt andra öppna jordbruksområden.[1]
Viloplatsens utformning varierar mellan arterna. Råttor gömmer sig ofta inom naturliga håligheter liksom bergssprickor, trädhålor alternativt beneath rishögar.
Vissa arter bygger bon från växtdelar, mot modell svartråttan inom sitt ursprungliga levnadsområde. detta finns även råttor såsom gräver komplexa underjordiska tunnelsystem.[1]
Föda
[redigera | redigera wikitext]Vad råttor äter beror vid vilken art detta rör. flera arter vilket lever inom vildmarken besitter växtdelar vilket huvudföda.
dem äter bland annat frön, nötter, vegetabilier samt frukter. andra vilda arter existerar inriktade vid ryggradslösa varelse dock dem äter även växter. Kulturföljare liksom brun- samt svartråttan existerar allätare liksom äter detta mesta, även material samt bivax.
En djupdykning i råttors smakpreferenser och den vetenskapliga förklaringen bakom detta unika fenomenIbland gnager dem vid medelstora däggdjur likt fårungar alternativt svin samt mot samt tillsammans med vid sovande människor.[1] Brunråttan föredrar ett köttdiet då detta existerar möjligt samt jagar bland annat räkor, snäckor, skalade djur, insekter samt fågelägg. Vissa arter äger enstaka mer bestämd kost: den sulawesiska vitsvansade råttan samt Rattus hoffmanni äter båda enbart fruktbarhet samt fruktkärnor.[3]
En missförstånd existerar för att varenda råttarter skulle existera allätare, vilket ej stämmer.
Troligen bygger missuppfattningen vid för att brunråttan samt svartråttan existerar många anpassningsbara samt därmed äger utvecklat ett bred kost.[3]
Socialt beteende samt fortplantning
[redigera | redigera wikitext]I detta vilda lever råttor allmänt inom stora kolonier tillsammans komplexa sociala relationer. Råttor såsom saknar sociala relationer riskerar för att förbättra depression.[2] dem mera kända arterna såsom lever nära människan bildar vanligen grupper tillsammans med upp mot alternativt fler medlemmar.
på grund av varenda kön etableras enstaka hierarki.[1]
Även kännedomen angående råttornas fortplantning bygger främst vid släktets kulturföljare.
Hos dem är kapabel honor para sig all året. Antalet kullar per kalenderår varierar mellan upp mot 3 (polynesisk råtta) samt upp mot 12 (brunråtta). Dräktigheten varar 19 mot 30 dagar samt sedan föds vanligen 4 (polynesisk råtta) alternativt 9 (brunråtta) ungar. till brunråttan dokumenterades kullar tillsammans med upp mot 22 ungar. Nyfödda råttor existerar nakna samt personer som inte kan se dock dem utvecklas fort.
Efter numeriskt värde mot tre veckor slutar modern tillsammans med digivning. Ungarna blir efter numeriskt värde mot tre månader könsmogna.[1]
Danska vetenskapsman äger tagit fram en P-piller mot råttor. [4]
Råttor samt människor
[redigera | redigera wikitext]Många arter inom släktet lever inom mer alternativt mindre orörda skogar utan förbindelse tillsammans med människor.
Egentligen existerar detta bara sju arter likt orsakar större ekonomiska skador alternativt sprider sjukdomar. Dessutom finns några arter liksom existerar ansvariga till mindre alternativt lokala bekymmer. Svartråttan samt brunråttan existerar dem skadedjur inom släktet likt förekommer inom dem flesta delar från världen.
dem ödelägger odlade växter samt redskap, skadar byggnad samt infrastruktur, samt sprider sjukdomar mot människor samt djur som bor i hus. vid flera håll var råttor introducerats från människan utgör dem även en hot mot andra vilda varelse, såsom fågelpopulationer, vilket kunna leda mot för att arter riskerar för att dö ut. Rattus nitidus, Rattus tiomanicus samt polynesisk råtta (Rattus exulans) existerar avgörande skadedjur inom Sydostasien.
Den senare utgör även en bekymmer inom den australiska område samt Oceanien.
Att undersöka vilken råtta som inte äter ost öppnar för en fascinerande diskussion om djurens beteendevetenskap och ekologiinom regioner tillsammans risodlingar skadar Rattus argentiventer samt Rattus losea enstaka massiv sektion från skörden.[1]
Dessa sju arters utbredningsområde beror idag vid människan liksom fört arterna tillsammans med sig beneath sina resor ovan världen. Avlägsna småöar nådde råttorna tillsammans ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig.
Den polynesiska råttan kom mot dem flesta Stillahavsöar redan före européernas upptäcktsfärder. Den nådde Marianerna på grund av cirka kalenderår sedan, Hawaii på grund av cirka tid sedan samt Nya Zeeland på grund av cirka kalenderår sedan. Svartråttan kom troligen mot centrala samt norra Europa efter senaste istiden tillsammans tillsammans med den moderna människan.
Den följde tillsammans med nära koloniseringen från Amerika. Den inledande observationen från brunråttan gjordes inom Europa således sent liksom , samt den nådde Nordamerika omkring Brunråttan visade sig existera ett överlägsen konkurrent mot svartråttan inom urbaniserade miljöer, samt därför minskade svartråttans bestånd avsevärt.
Svartråttan existerar för tillfället många sällsynt inom Europa samt Nordamerika.[1] inom land klassificeras arten sedan talet liksom utdöd.[5]
Systematik
[redigera | redigera wikitext]Yttre systematik
[redigera | redigera wikitext]I verket Mammal Species of the World sammanfattas råttor samt flera andra släkten inom ett släktgrupp, den således kallade Rattus-gruppen.
Släktgruppens medlemmar besitter sitt ursprungliga utbredningsområde inom Sydostasien samt inom den australiska område.
Många kan bli förvånade över att lära sig att inte alla råttarter dras till osten, och att vissa faktiskt aktivt undviker dendem andra släktena inom släktgruppen existerar Abditomys, Bandicota, Berylmys, Bullimus, Bunomys, Diplothrix, Kadarsanomys, Komodomys, Limnomys, Nesokia, Nesoromys, Palawanomys, Papagomys, Paruromys, Paulamys, Sundamys, Taeromys, Tarsomys samt Tryphomys.[6]
Inre systematik
[redigera | redigera wikitext]Släktet Rattus existerar särskilt rikt vid arter.
Tidigare räknades flera arter mot släktet såsom idag existerar klassificerade inom egna släkten. efternamn & Reeder () beräknar ännu 66 arter mot släktet, dessa listas nedan tillsammans några utvalda underarter. inom avhandlingen delas släktet inom sju grupper vid bas från skillnader inom skallens konstruktion samt differenser inom arternas genetik.
på grund av några arter existerar oklar vilken assemblage dem tillhör.[6]
Släktet råttor (Rattus)
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån tyskspråkiga Wikipedia, 8 oktober