Är vete c3 eller c4

 

 

Figur. Faktorer vilket påverkar ogräsens förekomst samt spridning.

 

Klimat samt väderförhållanden

De flesta från dem arter vilket Idag uppträder likt ogräs inom landet är inom första grabb anpassade mot vÃ¥ra klimatförhÃ¥llanden, svala somrar, kalla vintrar samt relativt vykort vegetationsperiod. Den pÃ¥gÃ¥ende klimatförändringen innebär idag för att växtzonerna inom landet flyttas norrut tillsammans ett meter inom timmen, d.v.s.

tillsammans nästan enstaka mil per Ã¥r! Högre medeltemperatur beneath framför allt vinterhalvÃ¥ret, torra somrar, förlängd växtsäsong samt förändringar inom nederbördsmönster kommer för att pÃ¥verka bÃ¥de ogräsflorans sammansättning samt möjligheterna för att granska ogräsen.

Sockerrör, sorghum, majs och gräs är C4-växter

Den mer artrika ogräsfloran inom södra landet kommer för att går eller reser norrut. Nya grödor samt förändrade odlingssystem mot följa från klimatförändringarna innebär för att förutsättningarna för enskilda arter förändras samt sätter dem olika ogräsens anpassnings- samt konkurrensförmÃ¥ga pÃ¥ test. liksom ett följd från detta är kapabel idag mer konkurrenssvaga samt sporadiskt förekommande arter anlända för att etablera sig mer permanent inom vÃ¥r ogräsflora, liksom nya arter kända liksom ogräs inom Syd- samt Mellaneuropa.

Jämför oss dagens ogräsflora inom landet tillsammans med förhÃ¥llandena pÃ¥ en mer internationellt strategi är kapabel man inom framtiden förvänta sig en större inslag från gräsogräs samt dem mer torktÃ¥liga C4-växterna* vilket olika hirsarter. (Se vidare beneath avdelningen ”Läs mer/Fördjupning).

---

Figur: Beräknad förändring (ökning) från Ã¥rsmedeltemperaturen (°C) för perioderna samt jämfört tillsammans med Kartan baseras pÃ¥ en medelvärde från nio klimatscenarier (SMHI).

Exemper pÃ¥ faktorer liksom kommer för att behärska äga innebörd för sammansättningen från morgondagens ogräsflora:

 

• Kommer längre vegetationsperiod för att medföra etablering från mer sydliga arter?
  C3- och C4-växter är två typer av växter som använder C3- och C4-cykler under den mörka reaktionen av fotosyntesen

  dem flesta från vÃ¥ra ettÃ¥riga grödor besitter  relativt begränsad växtperiod, undantaget majs samt sockerbeta. Detta  selekterar alltsÃ¥ effektivt  bort arter tillsammans med lÃ¥ngsam tillväxt inom vÃ¥ra arealmässigt ledande strÃ¥sädesgrödor. Utmärkande för mÃ¥nga arter inom den europeiska ogräsfloran är nödvändigheten från lÃ¥nga nätter för för att växt samt sätta frö (kortdagsväxter hönshirs, malörtsambrosia, svinamarant).

  Därmed begräns deras möjligheter mot för att hitta ett ställe inom vÃ¥r ogräsflora, liksom idag nästan helt bestÃ¥r från lÃ¥ngdagsväxter alternativt dagsneutrala arter.

 

• Vid slutet an innevarande sekel  kan oss förvänta oss sÃ¥ddoch skördav ettÃ¥riga grödor komma för att ske ca enstaka mÃ¥nad tidigare än idag.

  Detta ger ökat utrymme för  mer mekanisk ogräsbekämpning alternativt möjligen tvÃ¥ grödor per vegetationsperiod tillsammans med olika möjligheter mot ogräskontroll. Kommer samtliga arter vilket idag kunna uppträda såsom ogräs för att behärska justera sig mot detta? tillsammans massiv sannolikhet kommer Ã¥kerogräsen för att successivt justera sig dÃ¥ förändringarna från tidpunkten för sÃ¥dd samt skörd sker beneath enstaka relativt lÃ¥ng tidsperiod.

 

• Växter är kapabel indelas inom C3- samt C4-växter beroende pÃ¥ hur dem tar upp koldioxid (CO₂) ur luften, för att sedan producera kolhydrater såsom stärkelse samt cellulosa.

  dem växter vilket finns naturligt inom vÃ¥rt nordiska klimat är C3-växter. C4-växterna äger utvecklats inom en klimat likt är varmare, tillsammans med starkt solljus samt uttorkning — C4-växter förmå alltsÃ¥ klara uttorkning samt höga temperaturer bättre än C3-växter.

  detta är inom fotosyntesens ämnesomsättning liksom skillnaden finns: hos C3-växter innehÃ¥ller den grundläggande molekylen 3 kolatomer, hos C4-växter innehÃ¥ller motsvarande molekyl 4 kolatomer (C). Därav benämningen. Växter förmå "andas" genom en slags porer likt kallas klyvöppningar. dem är kapabel öppnas samt stängas, samt finns utspridda pÃ¥ växtens bladytor.

  Genom klyvöppningarna  tar växterna upp koldioxid ur luften och avger syre samt dricksvatten. När detta är torrt samt varmt hÃ¥lls klyvöppningarna mer alternativt mindre stängda för för att hushÃ¥lla pÃ¥ en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. C4-växter besitter ocksÃ¥, likt anpassning mot varmare klimat, färre klyvöppningar än C3-växter.

  C4-växter förmå alltsÃ¥ hushÃ¥lla bättre tillsammans  vatten än C3-växter. eftersom klyvöppningarna näst intill är stängda när detta är varmt samt soligt sÃ¥ begränsas tillgÃ¥ngen pÃ¥ koldioxid. Här besitter C4-växterna en för-steg inom ämnesomsättningen mot fotosyntesen.

  De växter som finns naturligt i vårt nordiska klimat är C3-växter

  detta ger C4-växterna enstaka fördel, nämligen för att behärska fixera koldioxid även nära lÃ¥ga halter. detta kunna ej C3-växter. detta är detta för-steg inom ämnesomsättningen liksom gör för att C4-växter förmå fÃ¥nga upp koldioxid nära lÃ¥ga halter och istället forma ett molekyl tillsammans 4 kolatomer, vilket skiljer sig frÃ¥n C3-växternas ämnesomsättning.

  Fotosyntesen fÃ¥r därmed mer tillgÃ¥ng mot koldioxid samt ett större kapacitet jämfört tillsammans  C3-växter nära högre temperaturer inom torrt klimat. C4-växternas plussfaktor är alltsÃ¥ för att nära begränsad vattentillgÃ¥ng behärska minska vattenavdunstningen genom klyvöppningarna samtidigt liksom fotosyntesen förmå fortsätta för att  binda koldioxid.

  nära dem ljus-, temperatur- samt nederbördsförhÃ¥llanden såsom rÃ¥der inom vÃ¥rt nordiska klimat fÃ¥r C4-växter inga konkurrensfördelar framfört tillsammans med  C3-växter. från dem kulturväxter såsom växer inom landet idag är varenda utom majs C3-växter. inom den svenska ogräsfloran är för närvarande samtliga arter C3-växter utom svinamarant, hönshirs samt nÃ¥gra inom dagsläget sällsynta hirs-arter.

  Bland arter såsom är särskilt besvärliga likt ogräs världen över är däremot flertalet C4-växter.

   

           vilket kunna dÃ¥ detta betyda för framtiden?

1. Ökande CO₂-halter inom atmosfären  kan med tiden ge C3-grödor ökad konkurrensförmÃ¥ga gentemot C4-ogräs.
2. Mindre nederbörd inom södra landet beneath sommarhalvÃ¥ret är kapabel anlända för att gynna C4-ogräs dÃ¥ dem är mer torktÃ¥liga än C3-växter.
3. Ökad odling från majs, ett C4-gröda tillsammans hög torktÃ¥lighet samt lÃ¥ng växtperiod.

   Detta kommer för att gynna ogräs tillsammans med lÃ¥ngsam tillväxt C4-ogräs.

 

• För ettÃ¥riga ogräs kommer klimatförändringar vilket ökad temperatur, ändrat nederbördsmönster samt längre vegetationsperiod att orsaka tidsförskjutningar i deras livscykler. PÃ¥ bas från tidigare frömognad samt förlängd vegetationsperiod mÃ¥ste merparten från fröna befinna sig i groningsvila under enstaka längre period för att groningen tidigast bör ske vid nästa vegetationsperiods början. Sedan förmå man ocksÃ¥ tänka sig för att vissa sommarannueller inom framtiden kommer för att behärska ö förbättra höstgroende genotyper.

  För vinterannueller krävs ocksÃ¥ goningsvila efter för att fröna drösat för för att behärska överleva höstens jordbearbetning liksom frö för för att sedan gro nära sÃ¥dden identisk höst alternativt re skörd samt senare höstsÃ¥dd innebär för att även dessa frön behöver ett längre period från vila för för att behÃ¥lla den ekologiska fördelen.

  Vissa C4-anläggningar fungerar också åtminstone delvis i C3- eller C4-läge

  Här kommer sannolikt ocksÃ¥ för att ske ett successiv anpassning. Perioden för kontrollÃ¥tgärder vilket  falsk sÃ¥bädd kan bli längre. Även fröpredationen borde öka tillsammans med tanke pÃ¥ för att fröna är Ã¥tkomliga beneath enstaka längre period. 

 

• Andelen flerÃ¥riga ogräs inom den svenska ogräsfloran är betydligt lägre vid enstaka jämförelse tillsammans Europa vilket ett helhet, där ca 1/3 från dem maximalt viktiga ogräsen är flerÃ¥riga arter.

  Tidigare skördar skulle ge dessa arter större möjligheter mot fortsatt tillväxt samt inlagring från förrÃ¥dsnäring inom dem underjordiska organen. Å andra sidan skulle dÃ¥ den senare höstsÃ¥dden ge utrymme för enstaka produktiv mekanisk ogräsbekämpning från framför allt kvickrot, liksom bildar nya ny tillväxt beneath läka hösten mot skillnad frÃ¥n Ã¥kermolke samt inom viss mÃ¥n även Ã¥kertstel.

  enstaka anpassning vilket medför för att ingen förrÃ¥dsnäring slösas försvunnen pÃ¥ ovanjordiska ny tillväxt, vilket ända skulle frysa försvunnen innan kompensationspunkten uppnÃ¥tts. Denna skottvila förmå möjligen anlända för att luckras upp inom en förändrat klimat dÃ¥ nya ny tillväxt inom slutet från vegetationsperioden skulle hinna fyllning pÃ¥ näringsförrÃ¥den inom dem underjordiska organen. Reducerad bearbetning skulle i ännu högre grad än idag gynna dem flerÃ¥riga arterna.

  ett art såsom oss inom detta här sammanhanget möjligen bör hÃ¥lla ögonen pÃ¥ är Ã¥kervinda.

  Växter kan indelas i C3- och C4-växter beroende på hur de tar upp koldioxid (CO 2) ur luften, för att sedan producera kolhydrater som stärkelse och cellulosa

  Den är vanlig liksom ogräs ute inom Europa samt finns idag mest i vÃ¥ra Ã¥kerkanter. Gynnas från grödor tillsammans med lÃ¥ng växtperiod ( majs, solros) samt reducerad jordbearbetning dÃ¥ den är känslig för plöjning.  

 

• Kan oss dÃ¥ säga nÃ¥got ifall hur olika klimateffekter kan tänkas anlända mot formulering inom olika grödors ogräsflora? 

Höstvete. Ã–kad odling.

vänligare vintrar förbättrar övervintringen samt möjliggör odling längre norrut inom landet. ett utveckling som kommer för att gÃ¥ ut över odlingen från vÃ¥rsäd bl.a.

tillsammans med tanke pÃ¥ riskerna för sommartorka. Intensiv höstveteodling, samt dÃ¥ särskilt nära reducerad jordbearbetning, gynnar gräsogräsen. Arter såsom renkavle, Ã¥kerven, lostor samt vitgröe förväntas öka. Flitig användning från herbicider tillsammans med identisk typ från verkningsmekanism, samt avsaknad från alternativ, besitter speciellt för renkavle inneburit ökade resistensproblem.

Framtida odling från höstsäd kommer därför för att artikel beroende från möjligheter för att granska gräsogräsen. en osäkerhetsmoment inom sammanhanget är för att nederbörden förväntas öka beneath hösten, vilket kunna innbära tidigare sÃ¥dd. Detta medför att höstsÃ¥dden kommer för att sammanfalla med  renkavlens "uppkomstfönster".

Renkavlen fÃ¥r sedan god tidsperiod pÃ¥ sig för sin  bestockning inför vintern. Om nederbördsförhÃ¥llandena sÃ¥ tillåter möjligen man istället borde sÃ¥ 2 mot 3 veckor efter optimal sÃ¥tidpunkt, vilket skulle ge strÃ¥säden enstaka konkúrrensfördel gentemot renkavlen.

VÃ¥rsäd. Minskad odling från framför allt korn.

Främsta anledningen minskad nederbörd beneath sommarhalvÃ¥ret inom södra Sverige. Kärnmajs (d.v.s. majs mot mogen skörd)  som inom land allt mer odlas för svinfoder är kapabel sÃ¥smÃ¥ningom även bli aktuellt för vÃ¥r sektion, vilket dÃ¥ skulle innebära minskad odling från foderspannmÃ¥l särskilt korn. Ogräsen inom vÃ¥rsäd är ju mot övervägande sektion sommarannueller liksom flertalet från dem arter liksom för tillfället dyker upp inom samband tillsammans med ändrade klimatförhÃ¥llanden.

Dessa arter är ofta kortdagsväxter samt skulle fÃ¥ detta svÃ¥rt för att utbilda mogna frön innan vÃ¥rsäden skördas. Uppförökning kunna däremot ske inom grödor tillsammans lÃ¥ng växtperiod liksom majs samt sockerbetor.

Huvudskillnad - C3 vs C4-växter

VÃ¥rsäd skulle alltsÃ¥ behärska äga enstaka viss sanerande effekt pÃ¥ dessa kortdagsnykomlingar.

Fodermajs odlas idag () inom landet pÃ¥ mer än 20 äga för för att nära talets början endast omfattat ca 2 äga. inom land äger odlingen pÃ¥ 30 Ã¥r tiobubblats samt uppgÃ¥r idag mot ca äga. inom Tyskland planteras majs pÃ¥ enstaka areal liksom är lika massiv liksom läka Sveriges Ã¥kerareal. Bakgrunden mot detta är dels nya majssorter såsom är mer anpassade mot vÃ¥ra väderförhÃ¥llanden, dels ökade medeltemperaturer.

enstaka ökad majsodling kommer för att gynna ogräs såsom, liksom majsen, kännetecknas från svag konkurrensförmÃ¥ga samt lÃ¥ngsam tillväxt likt  hönshirs samt svinamarant (se ovan C4-växter)..

Vall samt vallfröodling som är flerÃ¥riga grödor besitter enstaka sanerande konsekvens mot ogräs inom växtföljder såsom domineras från ettÃ¥riga grödor såsom spannmÃ¥l.

EttÃ¥riga ogräs har ju störst möjligheter inom ettÃ¥riga grödor, medan flerÃ¥riga ogräs besitter bäst utvecklingamöjligheter inom flerÃ¥riga grödor. Detta medför dÃ¥ enstaka minskad fröbank från ettÃ¥riga ogräs samt möjligheten mot avslagning från flerÃ¥riga ogräs liksom Ã¥kertistel, vilket gör flerÃ¥riga vallar mot ett utmärkt gröda ur ogrässynpunkt.

enstaka ytterligare fördel är ocksÃ¥ för att användningen från kemiska ogräsmedel reducerar inom växtföljden, dÃ¥ man sällan anväder dessa medel inom vallar. tillsammans nuvarande tillväxt ersätts enstaka del av vallarealen tillsammans majs. En gröda tillsammans med betydligt sämre ogräseffekt samt följaktligen i behov från ogräskontrollerande insatser.

Skälen mot den ökade majsarealen är nya sorter, pÃ¥gÃ¥ende klimatförändringar samt för att majsen bara skördas enstaka gÃ¥ng inom slutet från odlingssäsongen och ger dÃ¥ beneath rätta odlingsbetingelser större totalskörd än vallen, som  skördas gÃ¥nger beneath säsongen. Det senare ger ökad finansiell lönsamhet.

detta är alltsÃ¥ viktigt för att oss är kapabel hitta alternativa användningsomrÃ¥den för vallen sÃ¥ att den även inom framtiden kan bibehÃ¥lla sin roll som enstaka betydelsefull faktor inom ogräskontrollen.

Frilandsgrönsaker odlades pÃ¥ närmare 8 äga (). Den totala frilandsodlingen inklusive bär- samt frukt uppgick mot ca 13 äga.

C3-växter lider av fotorespiration, speciellt när det är varmt ute, och konkurreras därför lätt ut av C4-växter i varma torra

tillsammans vänligare klimat ökar förutsättningarna för nordligare samt mer grundlig odling. vilket gäller ogräsflorans förändring är detta troligt för att den kommer för att mot massiv sektion följa dem förändringar såsom följer tillsammans ökad majsodling. enstaka art likt snabbt ökat inom köksväxtodlingen är bägarnattskatta.