Hur många rävar finns det i sverige

Rovdjursavvisande stängsel skyddar tamdjur

För för att behärska äga livskraftiga stammar från dem stora rovdjuren inom landet behöver oss begränsa rovdjursskador vid tamdjur.

enstaka produktiv åtgärd existerar för att bygga rovdjursavvisande stängsel såsom är kapabel ge skydd mot rovdjursangrepp.

Sedan äger WWF gett bidrag mot stängslingsverksamheten hos Svenska Rovdjursföreningen.

Rovdjursföreningen besitter jobbat tillsammans med för att montera rovdjursavvisande stängsel sedan dem inledande vargarna återetablerades inom land inom start från talet. Målsättningen äger varit för att skydda tamdjuren ifrån rovdjursangrepp samt minimera skyddsjakten.

vilket ett bieffekt besitter möten mellan naturvärnare samt tamdjursägare bidragit mot för att öka förståelsen samt acceptansen på grund av varandras åsikter samt drivkrafter. Projektet är kapabel även gynna biologisk diversitet då andelen betespåverkad mark kunna bibehållas alternativt öka.

Inom ramen till projektet kommer Rovdjursföreningen ta fram en nytt utbildningskoncept till uppsättning från stängsel, tillhandahålla kostnadsfri rådgivning samt kostnadsfri arbetskraft mot uppförande från stängsel mot tamdjursägare.

Man planerar öppna en utbildningscenter till rovdjursavvisande stängsel inom Brofallet utanför Örebro samt etablera några referensgårdar.

Vill ni känna till mera angående hur rovdjursavvisande stängsel fungerar, titta gärna vid enstaka betalkort film likt WWF äger gjort:

Vill ni artikel stängslingsvolontär alternativt existerar ni nyfiken tamdjursägare? denna plats finns mer information:

Kika gärna vid Rovdjursförenings folder ifall RAS:

Läs mer ifall rovdjursavvisande stängsel

Smart övervakningskamera förenklar rovdjursinventeringen

WWF stödjer utvecklingen från smarta kameror tillsammans bildigenkänning såsom drivs från Qulinda.

Tanken existerar för att delvis automatisera rovdjursinventeringen tillsammans underhållsfria kameror.

&#; oss jobbar tillsammans med ett smart fotoutrustning vilket förmå uppleva igen svenska stora predator vid långt avstånd, meter. detta betyder för att färre kameror kommer för att krävas inom inventeringsarbetet jämfört tillsammans med vanliga åtelkameror, redogör Fredrik Gustafsson, medgrundare mot Qulinda samt vetenskapsman vid Linköping universitet.

Smarta viltkameror kunna användas nära tamdjurshållning var djuren betar fritt ovan en större zon utan stängsel, såsom fäbodbruk, skogsbete alternativt rennäring.

detta existerar svårt för att skydda liknande verksamheter ifrån rovdjursangrepp. Smarta kameror är kapabel då varna djurägare då köttätare närmar sig tamdjursbesättningar:

-Slutanvändare kommer för att behärska titta ifrån sin dator/mobil vilket såsom sker nära kameran. Bilderna liksom tas från kameran, sparas inom enstaka molndatabas samt skickas sedan mot brukare inom realtid såsom sms alternativt email, säger Fredrik Gustafsson.

Kamerans AI-system kunna dessutom utlösa ljud alternativt ljus liksom besitter potential för att skrämma försvunnen köttätare.

Kamerorna testas inom samarbete tillsammans med Grimsö forskningsstation samt flera länsstyrelser.

Elektrisk skyddsväst förmå rädda jakthundar

Hundar såsom skadas samt dödas mot resultat från vargangrepp existerar en bekymmer samt orsakar svårlösta konflikter. Dessa angrepp sker oftast beneath jaktverksamhet då hundarna befinner sig långt ifrån sina ägare.

I dagsläget finns detta bara enstaka sorts skyddsväst till jakthundar, då man monterar vargstål inom numeriskt värde rader vid hundens rygg på grund av för att avvärja vargangrepp. detta existerar dock kvar oklart hur effektivt denna typ från skydd existerar. WWF finansierar utvecklingen från ett elektrisk skyddsväst på grund av jakthundar (Wolfproof) liksom bör skydda hunden samt avskräcka enstaka varg genom för att ge den ett elektrisk stöt nära en angrepp.

ett väl operativ hundväst förmå minska risken till dödliga angrepp samt därmed även minska konfliktnivån.

Rovdjursdialog reducerar polariseringen

Vargen existerar ett betydelsefull sektion från den svenska biologiska mångfalden, samtidigt förekommer rovdjursattacker vid tamdjur likt påverkar både människor samt vilt negativt.

på grund av för att ett fåtal människor för att mötas samt minska polariseringen inom vargfrågan finansierar WWF dialogforum vid olika platser runt ifall inom landet, platser var varg lever inom närområdet. Dessa forum arrangeras från Dialogues, beneath ledning från konfliktexpert Bernard le Roux :

– Målet existerar för att producera ett meningsfull dialog likt leder mot konkreta, lokala åtgärder.

Projektet äger även ett betydande demokratiaspekt, då oss tillsammans hjälp från dessa möten önskar föra lokala röster närmare beslutsfattare samt titta mot för att detta lokala perspektivet ej glöms försvunnen, säger Bernard le Roux ifrån Dialogues.

Till dialogforum bjuds in olika lokala aktörer såsom ägare av mark, lantbrukare, jägare, bevarandeorganisationer, kommunala kontorspersonal, politiker, kontorspersonal samt fältpersonal vid länsstyrelser, delegater inom Viltförvaltningsdelegationerna samt lokala företag samt organisationer liksom främjar turism.

Bernard existerar enstaka kunnig medlare inom komplexa problem att diskutera.

denne berättar hur en dialogforum fungerar inom praktiken:

– detta existerar viktigt för att ta reda vid vad vilket existerar viktigt till deltagarna. Utifrån deras preferenser tar oss fram olika teman för att diskutera, således vilket skyddsjakt, stängsling, tolkning från lagar samt liknande. Sedan fördjupar oss oss inom en tema per gång.

ursprunglig får varenda deltagare chans för att dela sina idéer kring detta specifika temat samt sen öppnar oss upp till ett dialog likt leds från ett opartisk samtalsledaresom driver diskussionen vidare samt ser mot därför för att samtliga får anlända mot tals.

Kan dialogforum artikel en viktigt redskap inom rovdjursförvaltningen?

– detta viktigaste existerar för att människor får förbindelse samt är kapabel mötas.

därför länge detta finns konflikt samt polarisering existerar detta svårt för att anlända samman på grund av för att åtgärda en bekymmer. detta kluriga existerar, för att inom komplexa konflikter kunna oss ej ständigt åtgärda problemen. Då blir detta inom stället fokus vid för att hantera själva konflikten samt jobba på grund av förbättring genom för att föra enstaka dialog.

dock detta finns modell vid utmärkt lösningar var människor kommer samman, likt då djurägare samt lokala Rovdjursföreningen hjälpts åt för att lokalisera fanns vargarna befinner sig samt vid således sätt arbetat tillsammans på grund av för att skydda tamdjur, redogör Bernard.

Läs mer angående projektet

Minskad problematik tillsammans med soptunnebjörnar inom Gävleborg

Länsstyrelsen Gävleborg undersöker ifall således kallade problembjörnar lär upp sina björnungar för att välta soptunnor samt förtära upp matrester.

Naturbevakarna topsar björnvälta soptunnor efter DNA samt undersöker angående detta finns släktskap mellan dessa björnar.

Preliminära effekt visade för att detta förekom släktskap inom tre par, vilket kunna tyda vid för att inlärningsbeteendet förekommer.

-Björnar besitter gott matminne. Ju fler gånger ett björn lyckas erhålla tag vid föda inom människors att vara nära något desto mer van blir den för att röra sig nära människor utan för att existera särskilt skyggt.

Denna tillvänjning, kunna leda mot för att rovdjuret mister sin respekt på grund av människor samt förmå existera farlig, säger senior rovdjursexpert vid WWF Benny Gäfvert.

WWF stödjer en pilotprojekt var länsstyrelsen inom Gävleborg försöker kartlägga DNA från björnar vid återkommande skadeplatser. Problematiken ligger inom för att då björn välter soptunnor, river ensilagebalar samt bikupor, kommer den artikel mindre skygg.

detta riskerar för att öka rädslan hos människor vilket bor inom området samt producera potentiellt farliga situationer.

Så snart skadan existerar skedd dvs djuret björn äger skadat mot ex fågelbord, således gård fältpersonalen dit samt topsar platsen samt samlar in DNA. tillsammans hjälp från topsning önskar man fastställa ifall detta existerar en spontant beteende alternativt finns detta faktorer vilket tyder vid upplärning.

Naturbevakarna äger arbetstes för att detta existerar björnhonor liksom lär ut problembeteendet mot sina ungar samt därav fortsätter detta oönskade beteendet generation efter generation.

Om projektet lyckas för att fastställa förekomsten från sk ”problembjörnar”, kunna länsstyrelsen jobba tillsammans fler verksamma förebyggande åtgärder (ljud- alternativt ljusskrämmor, elstängsel etc).

Forskning angående järv inom skogslandskap

WWF äger varit tillsammans med angående samt startat forskningen vid järv inom land.

Järven existerar en sällsynt köttätare, dock den äger ökat inom antal samt är kapabel numera dyka upp även inom skogsområden inom norra Värmland samt södra Dalarna.

Med WWF bidrag mot järvforskning är kapabel oss erhålla känna till mer angående hur järven lever inom skogslandet.

Under projektets gång besitter nästan järvar försetts tillsammans med GPS-halsband samt då kunna forskarna analysera hur järvarna rör sig, vilka platser dem väljer till sina lyor, plats dem träffar sig ner, hur stora revir dem besitter samt vilka bytesdjur dem föredrar.

Dessutom undersöker forskningsprojektet hur man är kapabel inventera järv inom skogsområden då spårsnö uteblir.

Målet existerar för att bedriva undersökning angående järvars ekologi likt är kapabel bidra mot ett vetenskapligt baserad förvaltning samt bevarande från järvpopulationer.

Problematiken ligger inom för att järvar orsakar förluster på grund av rennäringen.

detta innebär för att förvaltande myndigheter måste kompromissa mellan uppgift för att upprätthålla enstaka uthållig renskötsel samt livskraftiga rovdjurspopulationer. inom ett sådan situation behövs många insikt, vilket ger enstaka unik tillfälle för att undersöka järvars populationsekologi, livshistoria samt beteendeekologi.

Läs mer angående projektet

Forskning angående vargens matvanor inom södra Sverige

Med bidrag ifrån WWF undersöker Cecilia Di Bernardi, postdoktor vid SLU Viltskadecenter, nära Grimsö viltforskningsstation, hur vargar anpassar sitt nyttjande från bytesdjur (kronhjort, dovhjort samt vildsvin) inom nyetablerade revir inom södra land.

detta vanligaste sättet för att analysera vad vargen äter besitter hittills varit för att följa individer vilket utrustats tillsammans GPS-sändare.

I ett fräsch teknik spåras DNA ifrån vargarnas byten, genom för att undersöka vargspillning.

detta bör ge svar vid hur vargreviren inom södra land påverkar skogens vilt samt människors intressen. Den preliminära utfall visar vid för att vargarnas kost blir mer varierad då dem ändrar bostadsort söderut samt vargen då äter mer rådjur, kronhjort, dovhjort samt vildsvin.

Resultaten ifall vargens matvanor är kapabel hjälpa förvaltningen för att fatta välgrundade beslut angående lämpligt jaktuttag vid klövdjur.

Vargforskning bör nå ut mot allmänheten

Med bidrag ifrån WWF kommer vetenskapsman ifrån Grimsö forskningsstation, SLU, producera spännande videoillustrationer ifall vargforskning.

De unika information vilket finns ifrån dem vargar vilket försetts tillsammans sändare sedan samt varenda tid fram mot idag möjliggör forskningsresultat likt inom dagsläget endast existerar tillgänglig inom skriven text.

Användande från GPS-data ifrån sändarförsedda vilt existerar en god sätt för att illustrera rörelsemönster hos arter liksom sällan observeras inom naturen.

Bilder/filmer ifrån fältkameror uppsatta nära viltstigar alternativt kadaverrester existerar enstaka ytterligare typ från kunskap vilket förmå användas på grund av för att förklara term samt förlopp kopplade mot händelser inom naturen.

Videoillustrationerna ifall varg kommer för att handla angående fem olika teman : etableringsmönster, spridning från varg, predation, inavelproblematik, dödlighet.

Målgruppen på grund av illustrerade filmerna existerar olika intresseorganisationer samt allmänheten var ökad förståelse samt medvetande till stora predator vilket varg är kapabel bidra mot för att minska konflikter mellan olika grupper inom samhället.

för att visuellt illustrera existerar även en uppskattat samt lättillgängligt sätt för att svara vid återkommande problem att diskutera ifall varg.

Dessa problem att diskutera rör mot modell utplantering från varg, olagligt jaktverksamhet vid varg, licensjakt vid varg samt vargars förmåga för att vandra snabbt ovan långa avstånd.

Projektet genomförs från Camilla Wikenros, Håkan småsten samt Mikael Åkesson, såsom äger arbetat tillsammans med forskningsfrågor rörande vargens ekologi, genetik samt förvaltning beneath dem senaste åren.

Rovdjursutställning vid Biotopia inom Uppsala

Upplandstiftelsen inom samverkan tillsammans med Biotopia, en biologiskt museum inom Uppsala, äger beviljats projektmedel ifrån WWF på grund av för att förbättra enstaka rovdjursutställning.

I dagsläget finns detta ingen aktör vilket jobbar tillsammans en helhetsgrepp på grund av för att bemöta rovdjursrädsla inom Uppsala län.

detta på denna plats projektet existerar en sätt för att arbeta proaktivt – tillsammans tar man sig an tema stora köttätare samt visar vid vägar mot samexistens.

Biotopia jobbar tillsammans såväl skolgrupper samt SFI-grupper vilket allmänhet samt träffar människor inom varenda åldrar. oss får ofta ämnen angående varg, björn samt lo.

Inom projektet planeras årligen ett återkommande utställning vid Biotopia, flera djurfilmer, en häfte till SFI-studerande, rovdjurslådor, spårutflykter samt samtalskvällar.

Läs mer ifall aktiviteter vid Biotopia

Jägare rapporterar fler rovdjursspår inom Dalarna

Länsstyrelsen Dalarna inom samarbete tillsammans med Svenska Jägarförbundet Dalarna skapar förbättrad underlag till inventeringen från predator inom länet inom ramen till WWF projekt.

Tanken existerar för att jägarna existerar tillsammans samt rapporterar in fler observationer alternativt spår liksom kvalitetssäkras från länsstyrelsen.

tillsammans med hjälp från detta lokala kontaktnätet når dem ut mot flera jägare samt kunna förklara vikten från för att meddela dem rovdjursobservationer jägarna stöter vid inom skogen.

Genom för att producera direktkontakt mellan projektets rapportörer samt jägare kunna ett förtroendefull relation skapas. ett förbättrad genomgång samt framställning ger enstaka god bas mot enstaka väl genomförd förvaltning var målgruppen jägare agerar ett nödvändig roll samtidigt vilket man får enstaka förbättrad förståelse inom hur inventeringen används inom förvaltningen.

Målet existerar för att projektet kommer leda mot för att detta kommer in fler rovdjursrapporter mot Länsstyrelsen dock även för att detta existerar fler personer såsom rapporterar ovan en större geografiskt område.

Flox drönare tillsammans med akustiska signaler förmå skydda tamdjur

Projektet fokuserar vid för att testa en innovativt struktur tillsammans FLOX stationära enheter, såsom tillsammans med hjälp från AI samt akustiska signaler förmå avleda varg ifrån tamboskapsbesättningar.

Sara Nozkova, VD samt medgrundare mot FLOX Robotics förklarar:

-Som en utfall från vårt plan önskar oss erhålla mot en samspel mellan stationära enheter (kameror tillsammans högtalare), drönare samt AI därför för att tekniken kunna känna igen varg inom närheten från tamdjuren samt skrämma vargen iväg.

Kamerorna besitter inbyggda akustiska signaler såsom existerar anpassade mot olika scenario lokalt, då möten mellan jagare samt tamdjur inträffar, till för att behärska artikel verksamma just var samt då.

Tamdjursägare vilket verkar inom områden tillsammans med stora predator kommer även behärska erhålla kunskap ifall en eventuellt pågående vargangrepp samt behärska agera.

Tekniken förmå leda mot för att minska bekymmer till rovdjursangrepp, ge tamdjursägare övervakning ovan situationen, samt även minska antalet rovdjursangrepp vid sikt.

Projektet kommer även bidra mot insikt angående dem stora rovdjurens utbredning, täthet samt sammansättning existerar många användbart på grund av förvaltningen samt bevarandet från stora köttätare inom Sverige.

SLU kartlägger verksamma förebyggande åtgärder

WWF stödjer vetenskapsman vid SLU Viltskadecenter nära Grimsö, såsom bör arbeta tillsammans med sammanställning från tillgängliga vetenskapliga uppgifter kring vilka förebyggande åtgärder gällande rovdjursangrepp fungerar maximalt effektivt.

För för att rovdjursförvaltningen inom land bör artikel mer långsiktig samt hållbar därför behöver den baseras vid vetenskaplig förståelse kring olika förvaltningsåtgärders påverkan.

detta existerar svårt samt tidskrävande till beslutsfattare, kontorspersonal vid myndigheter samt andra intresseorganisationer för att sålla fram betydelsefull insikt inom tusentals vetenskapliga föremål eller textstycken samt rapporter liksom publiceras varenda år.

Detta leder inom sin tur mot för att beslut förmå saknas vid en bristfälligt underlag, menar Ann Eklund, vetenskapsman vid SLU:

-Det existerar viktigt för att känna till vilka förebyggande åtgärder samt inom vilken kontext fungerar vid stora jagare på grund av rovdjursförvaltare, policymakers, tamdjursägare samt vetenskapsman.

Förhoppningsvis förmå vår undersökning existera en stöd då beslut saknas kring skadeförebyggande åtgärder, samt tydliggöra fanns kunskapsluckorna finns. detta existerar viktigt för att ge samtliga gemensam medvetande från vilket oss vet ifall skadebyggande åtgärder idag.

Ann Eklund samt kollegan Jens Frank ifrån SLU kommer för att vandra igenom samtliga tidigare studier angående effekter från förebyggande åtgärder, sammanställa kunskapen samt publicera effekt vid web-portalen EviWild.

Forskning angående DNA vid snöfria substrat

Insamling från djurens urin existerar ett betydelsefull sektion från olika rovdjursinventeringar inom landet samt insamlingen existerar idag beroende från vit nederbörd.

WWF stödjer idag en innovativt arbetsuppgift vid SLU Viltskadecenter nära Grimsö förmå undersöka chansen för att samla in urin vid barmark genom för att extrahera DNA ifrån olika substrat dränkta inom urin ifrån varg samt lodjur.

Det existerar nödvändig undersökning då vintrar tillsammans med frost ej längre existerar enstaka självklarhet inom södra samt mellersta land.

till för att säkerställa ett god genomgång även inom dessa delar från landet existerar detta viktigt för att hitta väl operativ alternativ. Länsstyrelsens fältpersonal (kvalitetssäkrare) vilket arbetar tillsammans med inventeringen från varg samt lodjur existerar den huvudsakliga målgruppen.

En instruktionsfilm på grund av data från DNA tillsammans med lämpliga metoder bör även tas fram.

Nya filmer redogör vargspår

WWF stödjer arbetsuppgift var SLU Viltskadecenter, nära Grimsö, tar fram samlade, tydliga, vetenskapsbaserade samt lättillgängliga korta filmer angående hur varg samt dess spårtecken känns igen samt är kapabel särskiljas ifrån andra vilt.

Linn Svensson samt Eva Hedmark ifrån SLU Viltskadecenter Grimsö forskningsstation erbjuder kunskapen inom ett tidsenlig form eller gestalt samt tillsammans upphöjd lärorik kvalitet.

Uppgifter utspridda inom olika skrivna verk, rapporter samt forskningsartiklar existerar ej enkla för att ta mot sig. inom detta fall någon misstänker för att varg finns inom närheten samt detta skapar bekymmer bör detta artikel enkelt för att egen hitta sann upplysning liksom ökar chansen för att egen behärska att fatta beslut eller bestämma något angående detta faktiskt handlar ifall varg.

Med hjälp från filmer kommer man lära sig angående kännetecken samt signalement vid vargens utseende, spår samt spillning; vilka skillnader vilket finns mellan enstaka varg samt enstaka varglik hunddjur, lodjur samt järv.

Rovdjursskolan tillsammans med Vildriket når ut mot fler unga

I detta WWF arbete kommer Vildriket inom Järvsö förbättra grundkonceptet Rovdjursskolan på grund av för att öka rovdjurskunskap hos små människor.

Förutom detta primär konceptet tillsammans med fysiska lektioner, kommer även en digitalt lektions- samt arbetsmaterial tas fram på grund av för att nå fler elever.

Inom ramen på grund av projektet, kommer digitala lektioner utvecklas var ett pedagog inom djurpark möter skolgrupper digitalt, resultat från studiematerial liksom klasserna arbetar tillsammans med mellan lektionerna.

Man kommer även modernisera konceptet på grund av fysiska lektioner till för att tydligare koppla dessa mot läroplanen samt tillhandahålla kostnadsfria Rovdjursskolelektioner beneath projektperioden.

Från hösten mot hösten genomförs minimalt 60 fysiska samt digitala lektioner.

Lär dig mer angående Sveriges rovdjur!

WWFs syfte tillsammans med jagare (ekologi)

Rovdjur existerar ett sektion från den svenska naturens biologiska diversitet.

WWFs syfte existerar för att oss bör äga livskraftiga rovdjursstammar samt enstaka förvaltning från vilda varelse vilket utgår ifrån enstaka ekosystembaserad grundsyn, var både människor samt varelse respekteras. ett gynnsam bevarandestatus till varenda köttätare existerar en minimikrav.

Om jagare samt tamdjur

WWF tycker för att detta existerar viktigt tillsammans förebyggande åtgärder vilket exempelvis rovdjursavvisande stängsel till tamdjur, bidrag mot skyddsväst på grund av jakthundar inom etablerade vargrevir samt belöning nära skada – både till negativt resultat från vilt samt på grund av merarbete.

Förebyggande åtgärder reducerar risken på grund av rovdjursangrepp samt lidande hos tamdjur samt är kapabel leda mot minskad bekymmer på grund av djurägaren – samt inom förlängningen ökad acceptans till rovdjuren.

Om förbjudet jakt

WWF tar starkt avstånd ifrån samtliga former från brottsligt jaktverksamhet.

Den illegala jakten vid rovdjuren inom landet tros existera grundlig samt mörkertalet existerar stort.

enstaka öppningsverktyg existerar jaktlagstiftningen, likt behöver uppdateras. ett logisk viltförvaltning likt varenda kunna förstå samt följa existerar betydelsefull på grund av en framgångsrikt sysselsättning inom varenda viltfrågor samt enstaka helt förutsättning till för att producera säkerhet inom rovdjursfrågan.

Om licensjakt vid stora rovdjur

WWF är kapabel acceptera enstaka strikt reglerad licensjakt beneath förutsättning för att kriterier till gynnsam bevarandestatus existerar fullbordade (som minimum) samt populationen existerar tillräckligt massiv, livskraftig samt hållbart tryggad, samt för att jakten existerar hållbart hållbar.

jaktverksamhet bör ske beneath bästa tänkbara etiska former, både till dem vilda djuren såsom jagas samt till eventuella jakthundar.

Spårskola rovdjur

Är detta ett varg vilket tassat förbi, alternativt plats detta enstaka tamhund vid promenad? Lär dig för att tyda spåren ifrån våra rovdjur!

WWFs spårskola

Spåra varg samt lodjur tillsammans WWF

Hur vet ni säkert för att en varelse smugit förbi dig inom skogen? Jo, spår!

då detta ligger vit nederbörd vid backen blir detta extra klart plats skogens varelse besitter gått förbi.

Fritt access vid Vildriket inom Järvsö på grund av samtliga medlemmar inom Pandaklubben!

När ni blir medlem inom Pandaklubben får ni en medlemskort vilket ger dig kostnadsfri alternativt rabatterat access hos utvalda Pandaklubben-förmånsgivare.

Ta tillsammans dig kortet samt möt världens vilt samt lär dig mer angående häftiga arter samt smarta råd liksom räddar dem! en medlemskap kostar kronor per år.

Läs mer angående Vildriket

Ett mottagning inom Vildriket existerar ett magisk samt minnesvärd upplevelse till läka familjen. på denna plats möter ni nordens vilda varelse vid deras egna villkor inom ett fantastisk omgivning.

Brunbjörn, varg, lo, räv samt ren existerar bara några från samtliga vilt ni förmå träffa här.

BLI NATURFADDER

Hjälp oss skydda hotade arter samt rädda svensk natur genom att:

• Skydda minimalt 30 % från svensk natur mot kalenderår

• Arbeta till en hållbart skogs- samt jordbruk

• Återskapa naturtyper

Låt naturen gå vidare ge oss unika äventyr – Bli fadder!