Formel för population genom spillning

Populationsgenetiken föddes mellan samt samt grundarna plats J.B.S. Haldane, Sewall Wright samt R.A. Fisher. Populationsgenetiken existerar ett sammanslagning från Gregor Mendels genetik samt Charles Darwins teori angående detta naturliga urvalet samt la grunden till den moderna evolutionära syntesen.

Inom populationsgenetik studera man hur den genetiska sammansättningen från ett population förändras ovan tidsperiod, förekomst från allelfrekvenser samt genotypfrekvenser likt existerar direkt associerade tillsammans individernas fenotyp.

Populationsgenetiska modeller arbetar tillsammans med en alternativt några fåtal loci var den genotypiska skillnaden direkt uttrycks inom fenotypisk skillnad.

Dessa modeller fungerar ej då man arbetar tillsammans med flera loci var varenda äger ett små additiv verkan vid fenotypen likt istället studeras tillsammans kvantitativ genetik.

Populationsgenetik är kapabel appliceras vid enstaka rad olika områden inom biologi liksom evolutionsforskning samt inom bevarandebiologi.

Hardy-Weinbergs lag

[redigera | redigera wikitext]

Hardy-Weinbergs lag existerar ett matematisk modell samt utvecklades från den brittiska matematikern Godfrey H.

Hardy samt den tyska läkaren Wilhelm Weinberg. detta existerar ett från dem enklaste populationsgenetiska modellerna var man förutsätter för att ett population existerar oändligt massiv samt för att detta sker slumpartad parning (alla kunna para sig tillsammans med alla). Man förutsätter även för att processerna genetisk drift, migration, mutation samt selektion saknas vilket betyder för att ingen evolution är kapabel ske.

enstaka population liksom befinner sig beneath dessa förutsättningar sägs artikel inom Hardy-Weinberg balans samt allelfrekvenserna inom genpoolen kommer ej för att förändras ovan tidsperiod.

Utläggning av trakter för spillningsinventering på topografisk karta

Om allelerna A samt a befinner sig inom en locus sålunda är kapabel genotypfrekvenserna från (AA,Aa,aa) efter enstaka generations slumpmässig parning beräknas tillsammans hjälp från ekvationen:

där p existerar A allelens frekvens samt q existerar frekvensen från a allelen. detta önskar yttra frekvensen från genotypen AA existerar , frekvensen från genotypen Aa existerar 2pq samt frekvensen från genotypen aa existerar .

De fyra evolutionära processerna

[redigera | redigera wikitext]

Naturligt urval

[redigera | redigera wikitext]

Det naturliga urvalet alternativt selektion existerar enstaka process var gynnsamma ärftliga attribut likt påverkar reproduktiv succé samt överlevnad ökar inom populationen ovan period. detta naturliga urvalet existerar den primära kraften på baksidan skiftningar inom allelfrekvenser inom stora populationer.

mot skillnad mot ett population inom Hardy-Weinberg-jämvikt sålunda äger varenda genotyper inom enstaka population vilket utsätts till selektion ej identisk chans för att överleva samt föröka sig.

Selektionen verkar vid ett organisms fenotyp dock svaret vid selektionen ifrån organismen sker vid genotypnivå. Selektion kunna ovan tidsperiod producera adaptationer (anpassningar) liksom utför organismen förbättrad lämpad på grund av miljön den befinner sig inom.

Fitness existerar en term såsom används på grund av för att förklara enstaka individs ökade reproduktiva succé samt överlevnad. Den selektiva skillnaden vid individers olika genotyper beror vid numeriskt värde stycken komponenter ifrån organismens livshistoria, livskraftighet samt fertilitet. Livskraftigheten beskriver sannolikheten för att individen når reproduktiv ålder samt fertiliteten beskriver detta genomsnittliga antal avkommor till varenda individ likt når reproduktiv ålder på grund av ett speciell genotyp.

Den absoluta fitnessen w existerar detta förväntade antalet avkommor ifrån varenda genotyp samt är kapabel räknas ut genom för att multiplicera livskraftigheten v tillsammans fertiliteten f

v ∙ f = w

För för att räkna vid selektion använder man dock oftast relativ fitness vilket existerar kvoten från helt fitness.

FIGUR 1

angående man tänker sig dem tre genotyperna AA,Aa,aa var AA äger högst helt fitness således beräknar man ut den relativa fitnessen genom för att dividera den absoluta fitnessen till vardera genotyp tillsammans den genotyp såsom äger högst helt fitness.

I detta på denna plats fallet blir

Där existerar enstaka från dem tre olika genotyperna.

Med hjälp från den uträknade fitnessen förmå man sedan vandra vidare samt räkna vid hur selektionen förändrar allelfrekvenser. detta enklaste exemplet existerar selektion vid en locus tillsammans med numeriskt värde alleler.

Här antar man för att samtliga andra kriterier till Hardy-Weinberg balans uppfylls förutom avsaknad från selektion.

Frekvenserna från genotyperna AA,Aa,aa efter enstaka generation beneath selektion&#;:

w används till för att normalisera frekvenserna efter selektion således för att dem förmå summeras mot 1.

För all populationen blir fitness

Frekvensen från enskilda alleler efter ett generation beneath selektion är kapabel även räknas ut.

( 20 %)

till allel A

Man kunna även att värdera eller beskatta selektionens förändring från allelfrekvenserna ifrån enstaka generation mot nästa

Δ

Mutation

[redigera | redigera wikitext]

En mutation existerar ett förändring inom båda alternativt inom den en DNA strängen. Mutationer skapar den genetiska variationen liksom förmå observeras inom populationer samt utför evolutionen möjlig.

Mutationer kunna även motarbeta evolutionen, ifall dem sker på grund av ofta således kommer ej tillräckligt flera från dem anpassade generna föras vidare oförändrade mot nästa generation samt sker dem till sällan därför kommer detta för att leda till inom minskad variation på grund av selektionen för att verka vid. Mutationer samt selektion verkar oftast åt motsatt håll.

detta beror vid för att dem flesta mutationer antingen existerar skadliga alternativt selektivt neutrala, medan selektionen verkar genom för att minimera antalet skadliga mutationer genom för att fördelaktiga alleler selekteras på grund av. enstaka balans mellan dessa processer uppstår oftast inom naturliga populationer var nya mutationer kompenserar på grund av dem vilket äger selekterats försvunnen.

Genflöde

[redigera | redigera wikitext]

Genflöde existerar utbytet från gener mellan populationer vilket består från identisk art samt sker genom migration.

Vatten avdunstar och bildar vattenånga (vatten i gasform), stigande luftströmmar tar med ångan uppåt i atmosfären där svalare temperaturer får den att kondensera och bilda moln

Genflöde ökar ofta den genetiska variationen inom ett population dock utför samtidigt dem populationerna vilket utbyter gener mer lika varandra. Populationerna liksom utbyter gener behöver ej leva beneath identisk förutsättningar eftersom detta naturliga urvalet verkar vid olika attribut nära olika platser. detta förmå bero vid skillnad inom miljön alternativt en annat predationstryck.

Genflöde kunna då producera missanpassningar (en: maladaptations) då alleler ifrån den en populationen liksom existerar anpassade på grund av ett miljö introduceras inom den andra populationen liksom lever inom enstaka ytterligare miljö.

räk nas ut me d formel n: S

tillsammans genflöde därför är kapabel även fördelaktiga alleler introduceras mot geografiskt isolerade populationer.

Effekterna från genflöde mellan dem numeriskt värde subpopulationerna A samt B är kapabel beräknas i enlighet med nästa modell

Storleken vid båda subpopulationerna existerar densamma samt m existerar proportionen från individer såsom reproducerar sig inom den en subpopulationen dock existerar född inom den andra.

q existerar allelfrekvenserna inom subpopulationerna.

Genetisk drift

[redigera | redigera wikitext]

Genetisk drift existerar enstaka stokastisk förändring inom ett populations allelfrekvenser ifrån ett generation mot enstaka ytterligare. Driftens förändring från allelfrekvenser beror alltså ej vid för att allelfrekvenserna ger organismen högre alternativt lägre fitness, driften existerar istället en urvalsfel var alleler är kapabel vandra förlorade alternativt fixeras bara från ren slump, vilket fullfölja för att genetisk variation går förlorad.

Inom små populationer existerar driften ofta ytterligare kraftfull, dessa små populationer förmå uppstå genom olika processer liksom mot modell grundareffekten var populationen består från en litet antal individer ifrån enstaka större population alternativt genom ett därför kallad genetisk flaskhals var ett massiv population besitter genomgått ett temporär reduktion.

Fisher-wright modellen existerar ett modell likt arbetar tillsammans effekterna från driftens binomiala urval vid små populationer. Modellen ger enstaka sannolikhet på grund av detta tänkbara antalet alleler inom nästa generation.

Vid varenda autosomala locus finns detta noggrant 2N alleler, i från dessa alleler existerar A samt dem kvarvarande 2N-i existerar a.

Allelfrekvensen på grund av A=p samt till a=q.

Solen driver vattnets kretslopp genom att värma upp vattnet i haven

Frekvensen från allel A= p. P(k׀i) existerar sannolikheten för att detta kommer för att finnas precist k antalet duplikat från A inom nästa generation självklart för att detta mellan föräldrarna finns detaljerad i duplikat. ! står till fakulteten.

Evolution från populationer

[redigera | redigera wikitext]

En minskad genetisk variation inom populationer fullfölja för att dem får svårare för att svara vid selektion ifall något inom miljön skulle förändras.

detta finns flera processer liksom kunna minska den genetiska sammansättningen inom enstaka population samt storleken från populationen äger enstaka massiv innebörd till hur den kommer för att klara sig inom enstaka modifierad miljö. ett rent teoretisk förutsägelse från Burger samt Lynch() säger för att enstaka population likt äger ett produktiv populationsstorlek likt existerar mindre än individer besitter större sannolikhet för att dö ut inom ett modifierad miljö eftersom dem äger svårare för att justera sig än ett större population tillsammans med mer genetisk variation.

Evolutionen från populationer påverkas från antalet alleler liksom finns inom populationen dock även från heterozygositeten. Antalet olika alleler existerar detta såsom styr populationens förmåga för att svara vid selektion ovan tidsperiod medan heterozygositeten existerar ett god skattning vid hur populationen kvar förmå genomgå evolution nära ett reduktion från den genetiska variationen då den utsätts till enstaka genetisk flaskhals.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

• Stearns, Stephen C.; Rolf F. Hoekestra (). Evolution: An introduction, second edition. New York: Oxford University Press. ISBN &#;

• Hartl, Daniel L.; Elizabeth W. Jones (). Genetics: Analysis of genes and genomes, seventh edition.

  USA: Jones and Bartlett Publishers, inc.

  Det finns en mängd olika metoder för att inventera spillning

  ISBN &#;

• Allendorf, Fred W.; Gordon Luikart (). Conservation and the genetics of populations. USA: Blackwell Publishing Ltd. ISBN &#;

• Klug, William S.; Michael R. Cummings, Charlotte A. Spencer (). Essentials of genetics, sixth edition. USA: Pearson Education. ISBN &#;