jotlawn.pages.dev









Vad för utgifter har landstingen

Sveriges landsting

Landsting existerar den numera historiska beteckningen till självstyrande regionala enheter inom landet. Den genomfördes genom års kommunalreform. dem benämndes ibland ”sekundärkommuner”, mot skillnad ifrån dem vanliga (primär-)kommunerna. Landstingen fanns folkvalda församlingar likt ansvarar till vissa bestämda samhällsuppgifter inom en zon, vanligtvis en län, inom inledande grabb hälso- samt medicinsk hjälp, lokaltrafik samt regional tillväxt.

Den 1 januari avskaffades beteckningen landsting inom berörda lagar, bland annat kommunallagen samt indelningslagen, samt ersattes från beteckningen distrikt.

Sektorn utgör därmed en viktig del av den svenska ekonomin

I land i norden motsvaras landstingen från landskapsförbund. Dessa existerar lagstadgade samkommuner, liksom regionens kommuner skall artikel medlemmar i.[1] Dessa landskapsförbund besitter ej folkvalda fullmäktige utan styrs från kommunerna.

I Norge motsvaras landstingen från fylkeskommuner. dem äger folkvalda fullmäktige.

dem äger dock något speciell ansvarsuppgifter än inom landet.

De äldre landstingen (fram mot )

[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Sveriges medeltida landsting

Under vikingatiden samt medeltiden bestod land från en antal självständiga ’’land’’ alternativt landskap, lagsagor löst förenade beneath ett gemensam monark.

Lagsagans högsta beslutande kroppsdel plats landstinget var samtliga vuxna fria män kunde delta. Landstinget beslöt inom problem att diskutera vilket rörde landskapet/lagsagan, detta bestämde vad likt plats gällande korrekt (landskapslag) samt detta fanns landskapets högsta domstol. enstaka nyvald monark skulle rida sin eriksgata runt mot landstingen samt svära för att hålla deras lagar samt seder.

Landstingen/lagsagan leddes från enstaka lagman.

Den 1 januari utökades ansvarsområdet för landstingen i Skåne och Västra Götaland, och de benämndes därefter regioner

Kungamakten blev allt starkare, samt indelades landet inom län tillsammans med ungefär identisk områden liksom landskapen/lagsagorna. Länen leddes från ett landshövding, såsom fanns kungens personliga representant. Lagstiftningsmakten ägde då övergått ifrån landstingen mot riksdagen. Lagmannen dömde inom lagmansrätten, dock denne tillsattes för tillfället från kungen.

Totalt uppgick kostnaderna för regionernas verksamheter till cirka miljarder kronor år En betydande del av detta, 84,4 procent, utgjordes av kostnader för hälso- och sjukvården

Landskapsmötena ersattes från länsmöten beneath landshövdingens ledning, dock även dessa kom ur bruk. inom Norrland levde dem kvar längre samt inom Jämtland hölls detta sista [2][3]

Landstingen

[redigera | redigera wikitext]

Från

[redigera | redigera wikitext]

Genom års kommunalförordningar samt års landstingsförordning utfördes ett genomgripande decentraliserings- samt demokratiseringsreform inom landet.

Socknarna ersattes från dels enstaka borgerlig samhälle, dels ett kyrklig samhälle (församling). Man skapade även en nytt självstyrelseorgan, landstinget, kontrollerad från enstaka folkvald kyrka.

Huvudsakliga inkomster för regioner är skatteintäkter genom regional skatt

Innan sammanslagningarna tillsammans med start fanns detta 25 landsting inom landet.

Terminologi

[redigera | redigera wikitext]

Den nya myndigheten kallades landsting, samt dess folkförsamling kallades likaså landsting (till minne från detta medeltida landstinget). Dess verksamhetsområde fanns en län samt kallades landstingsområde.

Genom års landstingslag infördes termen landstingskommun både till själva myndigheten samt till dess verksamhetsområde. Detta behölls inom års regeringsform samt inom års kommunallag.

Begreppet landsting avskaffades den 1 januari genom ett förändring från kommunallagen ifrån Myndighetens namn ändrades mot region.

Kommunernas kärnuppgifter skola, vård och omsorg utgör en betydande del, 80 procent, av den totala kostnaden

Dess folkförsamling heter regionfullmäktige. Beträffande dess verksamhetsområde stadgas för att varenda distrikt omfattar en län, ifall ej något annat existerar särskilt föreskrivet.[4]

Enligt kommunallagens terminologi fanns landstingen ej några kommuner; tvärtom inleddes lagen tillsammans meningen "Sverige existerar indelat inom kommuner samt landsting." [5] inom förvaltningsrättslig samt statsvetenskaplig litteratur behandlas däremot landstingen tekniskt sett liksom "kommuner" från en visst stöt (sekundärkommuner).

Regeringsformen nämner enbart för att detta finns kommuner vid regional nivå, dock anger ej hur dessa bör betecknas.

De enskilda landstingens namn ägde (fram mot detta fullständiga införandet från regionadministration ) formen Örebro läns landsting. flera valde dock för att inom kommunikationen mot allmänheten nyttja mindre, inofficiella namn från typen Landstinget Kronoberg.[6]

Omvandling mot regioner (talet)

[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: distrikt (landsting)

Med start fick landstingen, en efter en, en utökat ansvar på grund av kroppslig förberedelse samt regional tillväxt från infrastruktur.

Regioner får övriga intäkter också från olika avgifter och taxor

inom samband tillsammans med detta började dem kalla sig på grund av regioner. Den 1 januari utökades ansvarsområdet till landstingen inom Skåne samt Västra Götaland, samt dem benämndes därefter regioner.[7] identisk reform samt namnändring infördes sedan successivt till övriga landsting.

Efter den 1 januari använder samtliga landsting samt kommunen Gotland, termen region inom sitt namn.

Därmed kallade sig samtliga landsting till regioner, även angående dem formellt ännu plats landsting.

Diagram och beskrivningar av fördelning av kommuners och regioners kostnader och intäkter för år Tabellverk med exakta belopp

Gotlands län besitter sedan inget landsting samt detta tidigare landstingets information överfördes då mot Gotlands samhälle. Sedan kallas kommunen även till område Gotland. Landstingens indelning beslutades från regeringen. Den 1 januari blev även den formella benämningen område.

Observera för att landsting samt länsstyrelser fanns helt skilda organisationer tillsammans med olika fakta.

Lista ovan landsting/regioner ()

[redigera | redigera wikitext]

Historisk utveckling

[redigera | redigera wikitext]

Förändringar efter

[redigera | redigera wikitext]

Landstingsfria kommuner

[redigera | redigera wikitext]

Då landstingen bildades , fick städer tillsammans mer än 25&#; invånare ej delta.[källa&#;behövs] detta gällde ifrån start bara huvudstaden samt götet, dock ägde även malm gått förbi gränsen.

Gävle, Norrköping samt Helsingborg följde.


  • vad  till utgifter  besitter landstingen

  • Denna begränsning upphörde efterhand[förtydliga] vilket tätorterna växte sig större. dock samtliga städer, utom götet samt malm, valde för att söka status hos regeringen på grund av för att återinträda inom landstingen då detta blev möjligt beneath samt talet.

    Göteborg samt malm stod utanför landstingen mot övergången mellan två år /, då endast Gotland återstod vilket landstingsfri samhälle.

    andra kommuner/städer plats huvudstaden mot samt tillsammans [9] (staden ingick inom Stockholms län sedan ), Helsingborg –, Gävle mot samt Norrköping –[10] inom dem kommuner/städer likt stod utanför landstingen sköttes deras ämnen istället från respektive kommunfullmäktige/stadsfullmäktige.

    kommuner och landsting, ansvarar för merparten av de skattefinansierade välfärdstjänsterna

    Sedan existerar detta bara Gotlands län vilket saknar landsting – inom detta län sköts landstingsuppdragen från kommunen distrikt Gotland. Gotland blev landstingsfritt , då dem 14 dåvarande kommunerna samt landstinget slogs ihop mot enstaka landstingsfri samhälle.

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Källor

    [redigera | redigera wikitext]

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]