Hur många bor kring östersjön

Östersjön

För andra betydelser, titta Östersjön (olika betydelser).

Östersjön
Baltiska havet Baltiska sjön
bihav
Satellitbild ovan Östersjön tagen inom start från april
Länder	&#;Danmark,&#;Sverige,&#;Finland,&#;Ryssland,&#;Estland,&#;Lettland,&#;Litauen,&#;Polen,&#;Tyskland
Städer	Sankt Petersburg,Stockholm,Köpenhamn,Helsingfors,Kiel,Rostock,Stralsund,Gdańsk,Riga,Szczecin,Gdynia,Kaliningrad,Tallinn,Klaipėda,Palanga
Floder	Neva,Wisła,Oder,Daugava,Njemen,Norrström,Dalälven,Indalsälven,Ångermanälven,Ume älv,Lule älv,Torneälv,Kemi älv,Ule älv,Narva
Källa	Neva (största tillflöde)
&#;-&#;läge	Sankt Petersburg, Ryssland
&#;-&#;koordinater	59°57′50″N30°13′20″Ö / °N °Ö / ;
Mynning	Öresund, Stora Bält samt Lilla Bält
&#;-&#;läge	Öresund, Danmark & Sverige
&#;-&#;koordinater	55°45′N12°45′Ö / °N °Ö / ;
Djup	&#;m
Volym	20&#;&#;km³
Area	&#;&#;km²
Geonames
Största öar	Gotland, Öland, Ösel, Lolland, Fasta Åland, Dagö, Rügen, Bornholm, Kimitoön, Falster, Usedom, Wolin, Møn, Karlö, måne, Fehmarn, Värmdö
Politisk landskapsbild ovan Östersjöområdet

Östersjön, även kallad Baltiska havet alternativt Baltiska sjön, existerar en cirka &#;&#;kvadratkilometer stort samt upp mot &#;meter djupt innanhav tillsammans bräckt dricksvatten, beläget inom norra Europa.

Östersjön gränsar politiskt inom väster mot land samt land, inom öster mot land i norden, Ryssland, land i baltikum, Lettland samt Litauen, inom söder mot Polen samt Tyskland.

Östersjön är ett saltfattigt och ganska grunt hav jämfört med andra hav

Utfartsleder existerar genom Öresund, Lilla Bält samt Stora Bält. nära Åland avgränsas en särskilt bäcken såsom kallas Bottenhavet. nära Umeå finns ännu en smalt område, Norra kvarken, vilket skiljer Bottenhavet ifrån Bottenviken. ifrån den egentliga Östersjöns norra sektion sträcker sig åt öster Finska viken (mellan land i norden samt Estland) samt Rigabukten.

Östersjöns yta är cirka kvadratkilometer, vilket är 0,07% av jordens yta

Vid stränderna samt inom skärgårdarna existerar stora delar från Östersjön ifall vintrarna täckta tillsammans med fryst vatten. Bottenviken existerar ständigt helt isbelagd beneath delar från vintern, likaså dem inre delarna från Finska viken. Bälten samt Öresund existerar vissa kalenderår överfrusna tillsammans med drivis samt packis^[1]^[2].

inom Östersjön finns flera större småöar, likt Gotland, Öland (Sverige), Bornholm (Danmark), Dagö, Ösel (Estland), Åland (Finland) samt Rügen (Tyskland).

Några från dem stora floder likt mynnar inom Östersjön existerar Neva, Wisła, Oder, Daugava, Njemen, Dalälven, Torneälv, Kemi flod, Ule flod samt Narva. från dessa existerar Neva den vattenrikaste likt ansvarar till cirka 20 andel från Östersjöns sötvattentillskott.^[3]

Ebb samt älv existerar inom princip osynliga inom Östersjön vid bas från för att skillnaden existerar 15 centimeter.

Högvatten tillsammans med upp mot 3 meter ovan medelvärdet (i Finska viken ibland 4 meter) samt lågvatten tillsammans upp mot 2,5 meter beneath medelvärdet uppstår mot resultat från lufttrycksskillnader samt vindens aktivitet.^[4]

De största städerna nära Östersjökusten existerar Sankt Petersburg (Ryssland), huvudstaden, (Sverige) Helsingfors (Finland), Kiel, Rostock (Tyskland), Gdańsk (Polen), Riga (Lettland), Szczecin, Gdynia (Polen), Kaliningrad (Ryssland), Tallinn (Estland) samt Klaipėda (Litauen); ibland räknas även Köpenhamn (Danmark) samt malm (Sverige), då även Öresund ofta räknas in.

De fiskarter likt utgör dem kvantitativt största fångsterna inom Östersjön existerar skarpsill, liten fisk samt torsk. Ekonomiskt står även laxfångsten på grund av en avgörande värde.^[5]

Geologisk utvecklingshistoria

[redigera | redigera wikitext]

Östersjön liknar inom viss mån ett massiv flodbädd, tillsammans sina numeriskt värde ”bifloder”, Finska viken samt Bottniska viken.

Geologiska undersökningar besitter gjorts vid slam ifrån den sena tertiärtiden inom Nederländerna samt inom södra Nordsjön. Genom jämförelser tillsammans bergarterna inom Östersjöområdet besitter dessa undersökningar indikerat för att detta fanns enstaka älv inom området före Pleistocen: Eridanos. följd från nedisningar beneath pleistocen gröpte ur flodslätten mot ett havsbassäng.

nära tiden på grund av den senaste mellanistiden, Eem-interglacialen, fanns enstaka öppen förbindelse mellan Östersjön samt Vita havet.

De kritisk faktorer likt bestämde Östersjöns tillväxt sedan den senaste istidens slut består inom hur den fasta grundens påverkats från istäckets vikt samt den efterföljande isostatiska återjusteringen, detta önskar yttra landhöjningen inom kombination tillsammans med dem förbindelsekanaler såsom vattnet kunde hitta mot Nordsjön–Atlanten antingen genom sund inom land alternativt vad liksom för tillfället existerar Sveriges stora insjöar plus förbindelsen via Ladoga–Onega mot Vita havet samt Norra ishavet.

När inlandsisen smälte försvunnen ifrån södra landet, till ungefär 11&#;&#;år sen, plats Östersjön en ocean tillsammans delvis helt andra konturer än inom dygn. Genom landets höjning avspärrades småningom utloppen, samt Östersjön blev ett sötvattensjö. Landet steg nära denna tidsperiod hastigt, beräkningar antyder för att detta tidvis är kapabel äga handlat angående mer än enstaka meter inom höjdled ifall året.

Vilka är de stora miljöbovarna och vad kan vi som bor runt Östersjön göra för att minska miljöproblemen?

då detta övergick mot landsänkning inom väderstreck skapades utlopp nära Öresund samt Stora Bält, vilka inom start fanns både bredare samt djupare än inom dygn, varigenom Atlantens saltvatten fick förbättrad inträde. Genom fräsch landhöjning blev avloppen åtsnörda, vilket ledde mot vattnets alltjämt pågående långsamma utsötning. Kringliggande länders nivåförändringar pågår kvar tillsammans en höjningsmaximum nära ångermanländska landremsa vid havet, var landet stiger tillsammans med cirka 1 meter vid en sekel.

Det fanns flera föregångare beneath årtusendena efter isen mot detta likt oss inom dygn kallar på grund av Östersjön. Flera från sjöarna samt haven äger fått namn efter marina organismer (gärna snäckor samt musslor), mot modell Littorina-snäckan, vilket utgör tydliga markörer vid modifierad vattentemperatur samt salthalt:

Definitioner

[redigera | redigera wikitext]

Namn	Områden liksom ingår
Östersjöländer	Danmark, land i baltikum, land i norden, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland, landet, Tyskland. De största sjöarna i Östersjöns tillrinningsområde är Ladoga (17 km²), Onega (9 km²), Peipsi (3 km²) samt Vättern (1 km²)
Östersjöområdet	Bottniska viken, Finska viken, Rigabukten, Egentliga Östersjön, Bälthavet, Öresund, Kattegatt.
Östersjön	SNA^[6]: Bottniska viken, Finska viken, Rigabukten, Egentliga Östersjön. SMHI^[7]: Bottniska viken, Egentliga Östersjön.
Egentliga Östersjön	SNA^[6]: Norra Östersjön, Centrala Östersjön, Södra Östersjön, Gdańskbukten. SMHI^[7]: Södra Bälthavet, Arkonahavet, Bornholmshavet, Östra Gotlandshavet, Norra Gotlandshavet, Västra Gotlandshavet, Rigabukten, Finska viken
Bottniska viken	SNA^[6]: Bottenviken, Norra Kvarken, Bottenhavet, Ålands ocean, Skärgårdshavet. SMHI^[7]: Bottenviken, Bottenhavet.
Bottenviken	Området norr ifall Norra Kvarken.
Bälthavet	Mecklenburgbukten, Kielbukten, Lilla samt Stora Bält (danska sunden).
Öresund	Öresund
Kattegatt	Kattegatt

Politisk samt armé historia

[redigera | redigera wikitext]

Under antiken kallades inom latinska texter Östersjön till Mare Suebicum alternativt Mare Sarmaticum, efter dem vid den tiden vid Östersjöns sydkust levande folken.

inom verket Karl den stores liv publicerad någon gång strax efter Karl den stores död , berättar författaren Eginhard för att detta västra havet " äger ett utdragen smal vik österut vars norra kust bebos från danskar samt svenskar, samt vars östra kust bebos från slaver samt ester". denne anger dock inget namn till havsviken. Mare Balticum, detta namn liksom inom solens tid används vid dem flesta tungomål inom världen lär inledningsvis äga använts från Adam från Bremen.

Namnet "Balticum" besitter flera olika tänkbara förklaringar, avledda ifrån Bälten, ifrån dem baltiska dialekterna "baltas", ljus, vilket förmå äga förmodats givit namn mot den mytiska ön "Baltia" såsom nämns inom Plinius verk Naturalis bakgrund var författaren beskriver ön "Baltia", tre dagars segling ifrån skyternas kust.

Ön bör äga varit rik vid bärnsten. Senare källor förmodar för att ön såsom Plinius nämner varit Ösel inom Östersjön.^[8].

Alla dessa faktorer gör det till ett unikt havsområde i världen

Vikingarna färdades ovan Östersjön beneath vikingatiden, samt betraktade havet likt en farofyllt Ginnungagap, medan man beneath tiden efter Sveriges kristnande inom stället ägde föreställningar angående för att Djävulen lurade inom havets djup.^[9] Sedan tog Hansan ovan, samt beneath medeltiden plats land samt Tyska orden viktiga östersjömakter.

beneath den svenska stormaktstiden tog landet ovan såsom regionens inflytelserik stat.

Under Krimkriget– förde land i västeuropa samt Storbritannien fram sina krigsflottor vid Östersjön, då dem angrep Sveaborg inom konflikten tillsammans Ryssland. enades Tyskland, vilket gjorde stora för att delar från Östersjöns södra kust tillföll detta utropade Tyska kejsardömet.

Delar från inledande världskriget mot sjöss utspelades inom Östersjön. återförenadesPolen tillsammans med Östersjökusten. beneath andra världskriget blev Östersjöregionen återigen objekt på grund av konflikt, då Tyskland samt detta dåvarande Sovjetunionen ockuperade Polen samt dem baltiska staterna. Världens största fartygskatastrof inträffade den 30 januari , då fartyget Wilhelm Gustloff torpederades utanför Stolpmündebankarna inom södra Östersjön samt tog drygt 9&#; människor tillsammans med sig inom djupet.

Under detta kalla kriget nedsänkt Östersjön inom gränslandet mellan öst samt väst, samt blev inom juni objekt till den sålunda kallade Catalinaaffären. år – grälade landet samt Sovjetunionen angående gränsdragningen mot havs inom Östersjön. beneath slutet från talet samt start från talet fick miljöförstöringen inom Östersjön massiv medial uppmärksamhet.

bildades Östersjörådet. ett ytterligare uppmärksammad incident vid Östersjön fanns då båten M/S Estonia den 28 september förliste vid Östersjön inom svår storm, samt ombordvarande omkom.

Fjorton länder har hela eller delar av sina länder i tillrinningsområdet, och det bor 56 miljoner människor i området

Sedan den 1 femte månaden i året ingår läka Östersjöns kust inom EU-medlemsländer, tillsammans med undantag från Sankt Petersburg samt Kaliningrad.

Östersjöns ekosystem

[redigera | redigera wikitext]

Östersjön existerar en havsekosystem vilket likt flera andra existerar starkt påverkat från människan, bland annat genom jordbruket samt fisket.

Några bekymmer likt uppmärksammats särskilt beneath senare decennier existerar eutrofiering, överfiske samt miljögifter. detta existerar samtidigt en ytlig samt bräckt ocean tillsammans med nedsänkt vattenomsättning samt en fåtal arter, vilket utför detta mot en särskilt känsligt samt bräckligt ekosystem. detta tar inom medelvärde 25–30&#;år till vattnet inom Östersjön för att ersättas tillsammans nytt, sålunda gifter samt näringsämnen finns kvar var länge.^[10]

Övergödning

[redigera | redigera wikitext]

Östersjön besitter beneath senare delen från talet drabbats från enstaka måttlig eutrofiering genom tillförsel från näringsämnen.

inom Egentliga Östersjön besitter siktdjupet minskat ifrån cirka 10&#;meter tid –, mot 7&#;meter beneath perioden –^[11] om detta existerar fosfor, kväve alternativt båda dessa näringsämnen såsom hållbart styr algtillväxten inom olika delar från Östersjön råder detta delade meningar om.^[12] då näringsämnen tillförs ökar algtillväxten, nära vissa förhållanden liksom algblomning, varefter dött organiskt ämne faller mot botten.

var förbrukas syrgasen från nedbrytare, samt hypoxi (syrgasbrist) uppstår. inom den syrefattiga miljön frisläpps tidigare bundet fosfor ifrån sedimentet vilket förvärrar algblomningarna. Dessutom ligger vattnet inom Östersjön inom numeriskt värde skikt tillsammans lite blandning. Överst ligger dricksvatten tillsammans nedsänkt salthalt samt beneath detta ligger en saltare vattenlager.

Gränsskiktet mellan sötare samt saltare dricksvatten nära cirka 75&#;meter djup kallas haloklin.

Östersjön är ett fantastiskt hav på många sätt

Sedan start från talet besitter stora inflöden från syrerikt saltvatten ifrån Kattegatt skett mer sällan än tidigare, vilket besitter bidragit mot problemen tillsammans bristande cirkulation samt syresättning från bottenvattnet. Även utbyggnaden från Vattenkraften bidrar mot sämre syresättning vid bas från för att stillastående dricksvatten besitter ökat inom land beneath läka talet samt detta medför sämre syrehalt inom Sveriges avrinningsområden samt därmed inom havsområdet.^{[källa&#;behövs]} Östersjön existerar således drabbat från syrebrist både mot resultat från eutrofiering samt minskat vatteninflöde genom Öresund, bälten samt ifrån samtliga avrinningsområden likt finns runt dem baltiska länderna.

Plankton, skarpsill samt torsk

[redigera | redigera wikitext]

Traditionellt existerar detta temperatur samt salthalt liksom varit bestämmande på grund av planktonsammansättningen, vilken inom sin tur påverkar fiskar samt andra större arter. Detta besitter dock förändrats sedan talet genom ökningen från skarpsill, såsom lever från plankton.

ett anledningen mot för att skarpsill besitter ökat därför kraftigt existerar i enlighet med vetenskapsman för att torskfisket äger minskat kvantiteten torsk, vilket existerar ett toppredator samt normalt håller nere bestånden från skarpsill.^[13]

Bilder

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

^”MERI, redogörelse 27”.

Arkiverad ifrån originalet den 20 juli :// Läst 17 mars &#;
^Finnish Institute of Marine Researchs hemsidaArkiverad 3 juli hämtat ifrån the Wayback Machine.
^Schiewer () sid.1
^Schiewer () sid.5
^Claes Bernes () Biologisk diversitet inom landet. Monitor 22, Naturvårdsverket. ISBN ISSN X.
^ [abc] ”Sveriges Nationalatlas: ocean samt kust”.

SNA. Arkiverad ifrån originalet den 8 november :// Läst 22 april &#;
^ [abc] SMHI (dokumenten Djupdata till havsområden resp. Havsområden samt avrinningsområden)
^Zeuß, Johann Kaspar (). Die Deutschen und die Nachbarstämme. München&#;
^Anna Larsdotter (13 mars ). ”Förlorade till världen” (på svenska). Populär historia.
Läst 3 november &#;
^Arvanitis, Hamza, Sundberg, Leena, Karim, Carl Johan (). Biologi Campus 1. Läst 16 oktober &#;
^Sandén, P. samt Håkansson, B. (). ”ong-term trends in Secchi depth in the Baltic Sea”. Limnology and Oceanography. sid.&#; Arkiverad ifrån originalet den 13 juli :// Läst 23 mars &#;
^Boesch, D., m.

fl. (). ”Eutrophication of Swedish Seas. Naturvårdsverkets redovisning ”. Arkiverad ifrån originalet den 30 juni :// Läst 17 mars &#;
^SLU-Akvatiska resurserArkiverad 23 september hämtat ifrån the Wayback Machine. (läst 18 november )

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån skandinavisk familjebok, Östersjön, –

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]