jotlawn.pages.dev









Hur ser en kust levande ek ut

Ek (Quercus spp.)

Eken är vårt vanligaste ädla lövträd samt äger inom långa tider fyllt viktiga funktioner för folkhushållet genom ollonproduktion samt virke, samt för statsmakterna genom för att den garanterat bland annat skeppsvirke. Eken äger ett nyckelroll för den biologiska mångfalden.

En införd art, såsom ännu ej besitter slagit igenom vilket skogsträd inom land, är rödek (Quercus rubra).

Utseende

Skogseken (Quercus robur) skiljer sig från bergeken (Quercus petraea) genom mer rundade knoppar, mindre bladskaft (max 1 cm), färre bladflikar ( par) samt oskaftade ollon på ett lång fruktställning. Den långa fruktställningen brukar ibland beskrivas liksom för att eken besitter skaftade ollon (eken kallas därför ibland stjälkek), medan bergeken äger oskaftade.

I Halltorps naturreservat på Öland, där flest rödlistade arter i landet påträffats, finns idag bara en procent kvar av de levande gamla ekar som fanns i området Halltorp­-Ekerum Sammanhängande eklandskap med en stor mängd riktigt gamla ekar återfinns idag huvudsakligen på mark som på ­talet var frälsejord och inte

inom strikt innebörd är dock fruktställningen ej en skaft för ollonen.

Bergeken besitter fler småflikar ( par). Ollonen är oskaftade samt samlade vilket enstaka druvklase (därifrån namnet druvek). Bergekens knoppar är också spetsigare än ekens.

Ek (stjälkek, skogsek). bild Bo Mossberg från Den nordiska floran.

Bergek (druvek).

bild Bo Mossberg från Den nordiska floran.

Skogseken samt bergeken är upp mot 30 meter höga träd. utan sällskap träd förmå bli många grova samt värdefulla, såväl för skogsägaren vilket för mångfalden.

Bladen är strödda.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Ovansidan är mörkgrön, kal samt undersidan blekgrön, kal alternativt glest stjärnhårig.

Eken är enstaka sambyggare (han- samt honblommor på identisk träd). Hanhängena är långa samt hängande medan honblommorna är få samt gyttrade tillsammans. Ekollonen är cm långa samt samlade inom spetsen på enstaka lång fruktställning.

Utbredning

Observationer från skogsek samt bergek från Artfakta, SLU Artdatabanken.

Flera källor ligger på baksidan utbredningskartorna, dock ett nödvändig källa är Artportalen, där både allmänhet samt experter rapporterar in observationer.

Eken växer naturligt upp mot södra Värmland samt inom nordost mot Dalälven. Förekomsten är störst inom Kalmar samt Kronobergs län, Skåne, Östergötland, Blekinge samt Halland.

Rena ekskogar är ovanliga.

Eken anses vara den största levande på Djurgården

inom stället är eken ofta inblandad inom ytterligare lövskog alternativt barrskog.

Bergeken växer ganska allmänt på mager mark inom södra Sveriges kusttrakter. 

Ek, tillsammans tillsammans bergek, är detta vanligaste ädla lövträdet inom landet samt detta totala virkesförrådet uppgår mot över 40 miljoner m³sk.

Läs mer angående eken inom Sverige.

Ståndort

För för att växa utmärkt kräver eken dem bästa markerna tillsammans djupt jordlager, gärna tillsammans lerinblandning.

Däremot besitter eken ej stora krav för sin överlevnad. inom mer extrema lägen såsom på bergknallar samt på sandiga marker växer eken långsamt samt blir krokig samt grenig (krattek). Trädslagen bildar normalt en djupt rotsystem. Eken är vårt maximalt stormtåliga trädslag.

Skogsskötsel samt produktion

Här är kapabel ni läsa mer angående ekskogens skötsel.

Vi ville visa ett film f&#;r dig, dock är kapabel ej detta f&#;r för att ni st&#;llt in för att ej till&#;ta kakor.

plats god till&#;t Marknadsf&#;ringskakor f&#;r för att behärska titta era Marknadsf&#;ringskakor

EK.

Den var ursprungligen trestammig

enstaka rulle ifall ekskogens sk&#;tsel, tillsammans med standard liksom m&#;l. en extrakt ur "L&#;nsam l&#;vskog - samt v&#;gen dit". ( min)

Skador på ekar

Ekdöden

I slutet från talet uppmärksammades för att ekar började dö inom massiv skal inom södra landet. Den "snabba ekdöden" ("sudden oak death") äger inom efterhand kopplats mot extremväder tillsammans ovanligt torrt samt varmt väder inom kombination tillsammans med några extremt kalla vintrar.

Den snabba ekdöden fanns ej en nytt fenomen, identisk observationer gjordes på samt talen efter några svåra frostvintrar.

I början från talet övergick skadorna mot mer långsamt avdöende. Denna typ från ekdöd beror troligen på ett kombination från orsaker. Träd vilket växer på olämplig mark kunna bidra mot sänkt motståndskraft mot skador.

uttorkning, kalätning från insekter alternativt kall luft förmå bli utlösande faktorer.

petraea) förekommer i hela södra Sverige upp till ungefär Dalälven

Träden är idag försvagade samt ännu mer mottagliga för mot modell honungsskivling, likt kunna bli den slutgiltiga orsaken mot trädens död.

Idag verkar "ekdöden" äga klingat från dock ännu finns hot mot ekskogarna. en sådant är Phytophthora (se nedan).

Bladätande insekter

De insekter likt oftast angriper ek är ekvecklare (Tortrix viridana) samt allmän frostfjäril (Operophtera brumata).

Angreppen förmå titta dramatiska ut när träden blir avlövade, samt  påverkar tillväxten detta aktuella året. angående ej angreppen återkomma återhämtar sig träden, dock kraftiga angrepp kunna minska trädens motståndskraft så för att dem drabbas från sekundära skadegörare vilket svampen honungsskivling.

Ekvecklaren rullar ihop en bladkanten samt inne inom rullen sitter larven skyddad.

Foto György Csoka, Skogforskningsinstitutet inom Ungern.

Ekvecklare (Tortrix viridana), foto Kurt Kulac, samt allmän frostfjäril (Operophtera brumata), foto Olaf Leillingar. CC-BY-SA, Wikipedia commons.

Svampskador

Ekmjöldagg (Microsphaera alphitoides) växer på ytan från eklöv samt ger bladen enstaka ljus samt gråaktig färg.

Havsmiljön påverkas av fiske, spridning av miljögifter och utsläpp av näringsämnen som hamnar i haven och leder till övergödning

Angreppen leder mot minskad tillväxt dock träden brukar överleva. På unga träd samt plantor är kapabel angreppen existera mer allvarliga.

Det finns flera arter av honungsskivlingar (Armillaria spp.). enstaka sektion är harmlösa medan andra är patogena. Honungsskivlingar attackerar normalt ej friska träd utan är enstaka sekundär patogen såsom startar inom mindre rötter ett bit från stammen.

När agreppen blir svåra är kapabel träden dö.

Phytophthora

Phytophthora, enstaka algsvamp tillsammans med flera arter, anses existera enstaka orsak på baksidan den nuvarande ekdöden inom Europa. Phytophthora ramorum anses ligga ner på baksidan grundlig ekdöd inom Kalifornien på talet.

De största volymerna finns i södra Sverige, längs ost- och västkusten och i Mälardalen (se figuren)

Algsvampen äger därefter spridits mot Europa tillsammans prydnadsväxter vilket Rhododendron. 

Vilken omfattning skadorna kommer för att få på ek inom landet är ännu oklart.

Virke

Ekvirke. Foto Hans Fryk.

Ekens splintved är smal samt grå- mot gulvit. Kärnveden varierar från ljusbrun mot grå- alternativt mörkt brun.

Eken är en från dem värdefullaste träslagen inom landet. Virkets goda slitstyrka inom kombination tillsammans med detta dekorativa utseendet gör för att detta används mot bl.a. möbler, parkett, trappor, trösklar, fönsterkarmar, dörrar, paneler samt listverk. Traditionellt används eken mot vin-, whisky- samt sherryfat.

Snabbväxande träd blir hårdare

Eken är en bandporigt träslag tillsammans klart markerade årsringar.

Virkets utseende karaktäriseras från växlingen mellan vårvedens stora, synliga kärl samt sommarvedens finporighet. Märgstrålarna är breda samt på den tangentiella ytan framträder dem såsom mörka, höga grupp. På den radiella ytan ser man dem likt mer ljus, blanka fläckar.

Virkets utseende samt standard påverkas inom hög grad från hur fort trädet vuxit. Virke från träd såsom vuxit snabbt besitter enstaka större andel sommarved samt virket blir därmed tyngre samt hårdare än virke såsom vuxit långsamt. Splintveden är smal samt grå- mot gulvit. Den skiljer sig klart från kärnveden liksom varierar från ljusbrun mot grå- alternativt mörkt brun.

Beständigt mot röta

Ekens kärnved äger den bästa beständigheten mot röta från våra inhemska träslag.

Splintveden är ej beständig, dock går god för att impregnera samt behandla tillsammans träskyddsmedel. Ekens bark samt ved innehåller stora mängder garvämnen. Detta gör för att detta lätt uppstår korrosion då virket kommer inom förbindelse tillsammans järn samt blåsvarta fläckar bildas.

Därför bör man använda rostfria spikar, skruvar samt muttrar samt undvika stålull nära ytbehandling. detta är garvämnena liksom ger färskt ekvirke den karaktäristiska, lite sträva doften.

Ekens virke torkar många sakta samt risken för att detta vrider sig samt spricker är massiv.

Prins Eugens ek är en mäktig ek på Södra Djurgården i Stockholm som växer i parken vid Waldemarsudde

Virkets hållfasthetsegenskaper är något sämre än bokens. Torrt virke går utmärkt för att bearbeta både för grabb samt maskinellt.


  • hur ser  enstaka kust levande ek ut

  • Efter hyvling får veden enstaka härlig yta. nära spikning samt handlingen att skruva bör virket förborras. Basat virke förmå knivskäras alternativt svarvas mot fanér. Ytbehandling ger gott resultat.

    Skepp, möbler samt whiskyfat

    Traditionellt används eken mot fanér, yta, möbler samt köksinredningar.

    eftersom kärnveden ej är genomtränglig för vätskor samt virket är lätt för att böja är detta lämpligt för tunnbinderi. Vin-, whisky- samt sherryfat tillverkas från ek. Idag finns svensk whisky vilket lagras på nytillverkade tallrik från ek från Visingsö. Virkets beständighet gör detta lämpligt mot bro- samt vattenbyggnader, syllar, stängselstolpar samt vagnfabrikation.

    Ek används också för tillverkning från likkistor, både inom struktur från massivt virke samt fanér. Virke från sämre standard samt klena dimensioner används mot lastpallar, lådor samt liksom brännved.

    Whiskytunnor från ek från Mackmyra whisky. Foto Hans Fryk.

    Eken besitter tidigare varit detta ledande materialet för skeppsbyggeri.

    inom mitten från talet byggdes Sveriges första ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig inom järn. Efter detta fick eken allt mindre innebörd inom detta sammanhang.

    Ekens hårdhet i enlighet med Brinell

    Källa: Svenskt Trä – Träguiden

    ÄndytaLängsyta
    6,4–6,63,4–4,1

    Historisk användning från ekollon

    Ekollonen användes historiskt främst såsom svinfoder samt utgjorde grunden inom svinuppfödningen.

    beneath nödår kunde också ollonen användas liksom människoföda. Man malde då ollonen samt blandade tillsammans med mjöl nära brödbak. Malda samt rostade fungerade dem också vilket kaffesurrogat, såsom inom dansk samt norsk folktro ansågs existera ett hälsodryck likt kunde användas mot halsont, gikt, bleksot samt lunginflammation.