Prokaryota celler arkeer och bakterier

De minsta biologiska enheterna liksom bygger upp allt liv på jorden är celler. samtliga varelse växter samt dem flesta svampar är flercelliga organismer. detta finns också encelliga organismer likt består från ett enda fängelse, mot dessa hör mot modell bakterier.

Flercelliga organismer äger vilket likt kallas eukaryota celler.

detta är komplexa celler vilket kännetecknas från för att cellens DNA ligger inuti ett cellkärna samt för att detta finns organeller såsom sköter cellens funktioner. dem flesta encelliga organismer utgörs från enstaka prokaryot fängelse såsom äger ett enklare struktur utan cellkärna samt organeller.

Encelliga organismer äger oftast prokaryota celler

Bakterier samt arkeér är prokaryota organismer samt består från ett enda prokaryot fängelse.

Det finns dock ett flertal punkter som skiljer dem åt

Runt cellen finns ett skyddande cellvägg. Prokaryota organismer är enklare uppbyggda än eukaryoter samt saknar dem flesta organeller samt cellkärna. Prokaryota cellers DNA utgörs från enstaka kromosom samt några ringformade strukturer vilket kallas för plasmider.

Bakterier förmå blanda DNA tillsammans horisontell genöverföring

När ett prokaryot organism förökar sig sker detta asexuellt.

detta kallas för binär fission samt innebär helt enkelt för att den delar sig. Inför varenda delning kopieras allt DNA inom cellen så för att samtliga celler får ett kopia från genomet.

Trots för att enstaka prokaryot organism förökar sig asexuellt kunna ett viss blandning från DNA mellan olika bakterier ändå ske tillsammans olika former från horisontell genöverföring.

detta gör för att ett bakterie snabbt kunna få nya attribut, likt mot modell antibiotikaresistens, utan för att ett färsk mutation uppstår.

Nedan beskrivs tre sätt liksom bakterier kunna få nytt DNA på:

• En form eller gestalt från genöverföring är konjugation. detta sker när bakterier skickar DNA mellan sig via pilier, liksom är trådliknande utskott på deras cellyta.
• En bakterie förmå också ta upp fritt DNA från den omgivande miljön.
  Lär dig om prokaryota celler, encelliga organismer som är de tidigaste och mest primitiva livsformerna på jorden och inkluderar bakterier och arkéer

  detta kallas för naturlig transformation. Väl inne inom cellen kunna detta DNA likt bakterien hittat antingen förstöras alternativt fogas in inom bakteriernas genom tillsammans homolog rekombination.

• I ett process liksom kallas transduktion är bakteriofager inblandade. dem är virus liksom infekterar bakterier samt styr ifall bakteriens proteintillverkning så för att nya bakteriofager bildas.

  Samtidigt hackas bakteriens eget DNA sönder. dem nya bakteriofagerna fylls tillsammans DNA likt är kapabel existera enstaka blandning från bakterie-, samt bakteriofag-DNA. När bakteriofagen tar sig vidare för för att infektera nästa bakterie, kunna den föra tillsammans sig DNA från ett bakterie mot enstaka annan.

Eukaryota, flercelliga organismer

Eukaryota organismer byggs upp från en stort antal eukaryota celler.

enstaka myndig människa består från ungefär 37 tusen miljarder celler. dock detta finns några få undantag, mot modell vissa jästsvampar likt består från ett enda eukaryot cell.

Runt varenda eukaryot fängelse finns en cellmembran. Växtceller äger även ett cellvägg likt bland annat består från cellulosa.

På vilka sätt skiljer sig arkéers och bakteriers celler från eukaryota celler? Den viktigaste skillnaden är att arkéers och bakteriers celler saknar membranomslutna organeller (cellkärna, mitokondrier, kloroplaster, lysosomer, osv

Inuti dem eukaryota cellerna finns organeller likt sköter cellens många funktioner samt bidrar mot för att eukaryota organismer är mer komplexa än dem prokaryota.

Med organeller förmå eukaryota celler utföra komplicerade fakta vilket mot modell fotosyntes (i enstaka växtcell). Organellerna ligger inom cytosolen såsom är cellens själva innandöme.

Runt organellerna finns enstaka trögflytande vätska liksom kallas cytoplasma.

DNA ligger skyddat inom enstaka cellkärna

En organell är cellkärnan, där ligger detta mesta från den eukaryota cellens DNA. detta kallas därför kärn-DNA. inom två andra organeller, mitokondrier samt kloroplaster, finns också DNA.

samtliga eukaryota celler äger mitokondrier medan kloroplaster bara finns inom växtceller.

Under ett cells livscykel hinner den dela sig en antal gånger. detta gör för att ett eukaryot organism förmå växa, utvecklas samt byta ut gamla alternativt skadade celler. Den process likt leder mot för att enstaka eukaryot fängelse delar sig samt bildar fler celler kallas för mitos.

Inför varenda celldelning kopieras allt DNA så för att samtliga celler får ett kopia från genomet.

Organellerna är cellens organ

Organellerna äger fått sitt namn från för att dem påminner angående kroppens varenda kroppsdel. Tillsammans sköter organellerna cellens funktioner.

Nedan följer ett vykort redogörelse från några organeller samt dess funktion inom cellen:

• Ribosomerna sköter tillverkningen från proteiner inom cellen.
• Lysosomerna är cellens återvinningsstation vilket bryter ner ämnen likt flyter runt inne inom cellen.

  ett sektion ämnen återvinns medan andra transporteras ut ur cellen.

• Det endoplasmatiska nätverket sköter tillverkning samt frakt från olika ämnen, mot modell olika fetter.
• Vesiklar har olika funktioner liksom mot modell för att tillverka samt lagra ämnen vilket bör utsöndras utanför cellen.

  Vissa kemiska reaktioner såsom kräver enstaka speciell miljö utförs också här.

• I golgiapparaten sorteras, packas samt lagras nytillverkade proteiner. Här sätts ett adresslapp på proteinerna så för att dem hamnar rätt vare sig dem bör användas inne inom, alternativt transporteras ut ur cellen.
• Mitokondrier bildar energi inom form eller gestalt från molekylen adenosintrifosfat (ATP) såsom sedan används inom många från cellens processer.
• Kloroplaster innehåller klorofyll samt besitter liksom främsta övning för att utföra fotosyntes.

  beneath fotosyntesen omvandlar växter tillsammans hjälp från solens energi koldioxid samt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig mot kolhydrater samt syre. Kloroplaster finns bara inom alg- samt växtceller.

Kroppsceller samt könsceller

Hos människor samt andra vilt, är ett könscell antingen enstaka äggcell alternativt enstaka spermie.

Könsceller kallas också för gameter. nära befruktning smälter ett äggcell samt enstaka spermie samman. Då bildas ett färsk fängelse såsom kallas för enstaka zygot vilket börjar dela sig samt specialiseras, vilket innebär för att cellerna får olika attribut samt information. Detta är starten på en helt nytt liv.

)

samtliga celler såsom ej är könsceller hos vilt kallas för somatiska celler, alternativt kroppsceller.

Diploid samt cell med enkel uppsättning kromosomer

Somatiska celler är diploida. detta innebär för att cellerna äger ett dubbel uppsättning kromosomer vilket bildar motsvarande kromosompar.

ett kromosom äger ärvts från mamman samt enstaka från pappan.

Att kromosomerna är motsvarande betyder för att dem innehåller identisk gener. eftersom detta förmå finnas variationer inom gensekvenserna så talar man ofta angående genvarianter, alternativt alleler, såsom förmå ge olika attribut. Man ärver enstaka genvariant från vardera förälder.

En könscell är cell med enkel uppsättning kromosomer samt äger ett lätt uppsättning kromosomer, ett från varenda. enstaka sammansmältning från könsceller resulterar därför inom enstaka diploid fängelse.

Hos vissa växter förekommer polyploidi, vilket innebär för att detta inom cellerna är kapabel finnas tre, fyra alternativt ännu fler motsvarande kromosomer.

Stamceller är varenda inriktade cellers ursprung

Somatiska celler förmå antingen existera stamceller alternativt inriktade celler.

Stamceller är ursprunget mot varenda inriktade celler samt är kapabel dela sig oändligt många gånger för för att forma nya celler.

De är således väldigt lika varandra

De inriktade cellerna besitter olika utseende samt data. oss människor besitter fler än olika celltyper mot modell hudceller, muskelceller, immunceller samt nervceller. Hos växter finns bland annat parenkym- samt sklerenkymceller. Tillsammans bygger varenda inriktade celler upp ett operativ flercellig organism.

Embryonala samt vuxna stamceller

Stamceller är kapabel artikel embryonala alternativt vuxna.

dem vuxna stamcellerna finns inom benmärgen samt dem embryonala finns inom en befruktat ägg.

Prokaryoter (Prokaryota, Prokaryotae, Procaryota, Procaryotae eller Monera) är en taxonomisk grupp för encelliga organismer som saknar en cellkärna med kärnmembran, dit bland annat bakterier hör

Embryonala stamceller används ibland inom forskningen samt kommer då från befruktade ägg likt blivit över nära enstaka in vitro fertilisering (IVF, även kallat provrörsbefruktning). Oftast produceras fler befruktade ägg än vad likt återförs mot livmodern nära enstaka IVF samt tillsammans föräldrarnas tillstånd förmå dessa användas mot undersökning.

dem embryonala stamcellerna förmå utvecklas mot vilken fängelse såsom helst samt kallas för pluripotenta.

Vuxna stamceller finns inom olika delar från kroppen för för att ersätta celler vilket skadas alternativt dör.

Bakterier och arkeér är prokaryota organismer och består av en enda prokaryot cell

inom benmärgen finns blodstamceller såsom bör ersätta blodceller, mot modell röda blodkroppar samt lymfocyter, celler såsom ingår inom immunförsvaret. Vuxna stamceller är mer inriktade än dem embryonala samt förmå bara utvecklas mot enstaka alternativt några celltyper.

Celldelning, mitos samt meios

Under sin livstid delar sig dem flesta celler en antal gånger så för att nya celler läka tiden bildas.

När somatiska (kropps)celler delar sig så sker detta genom enstaka process såsom heter mitos. beneath mitosen bildas två identiska celler. Inför varenda mitos dubbleras samtliga kromosomer så för att samtliga celler får ett personlig kopia från individens genom.

Hos organismer tillsammans med sexuell reproduktion finns ytterligare enstaka celldelningsprocess liksom heter meios (även kallad reduktionsdelning).

Hos oss människor är detta celler inom äggstockarna samt testiklarna såsom genomgår meios för för att ägg samt spermier bör bildas. Processen startar tillsammans med ett diploid fängelse tillsammans med dubbel kromosomuppsättning, samt slutar tillsammans med fyra haploida könsceller tillsammans lätt kromosomuppsättning.

Uppdaterad: