jotlawn.pages.dev









Skillnad på positivism och hermeneutik

Hermeneutik

Hermeneutik existerar vetenskapen ifall riktig tolkning från ett text[1] alternativt läran ifall medvetande.

Hermeneutik skiljer sig från exegetiken genom att exegetik hanterar frågor kring texternas tillkomst, medan hermeneutiken hanterar frågor om textens innebörd och hur den kan göras relevant för vår samtid

Begreppet kommer från detta grekiska termen hermeneuein, efter guden Hermes[2], samt betyder tolka, utlägga, förkunna. Hermeneutiken omfattar exempelvis tolkning från religiösa urkunder inom religionsvetenskap, tolkning från litterära texter inom litteraturvetenskap, alternativt försök mot medvetande från diskurser inom socialfilosofi.

detta existerar enstaka forskningsmetod var tolkningen existerar huvud. Förutom för att existera enstaka forskningsmetod förmå hermeneutik även avse ett existentiell tänkesätt liksom introducerades från Martin Heidegger, samt utvecklades från hans arvtagare Hans-Georg Gadamer.

Historik

[redigera | redigera wikitext]

I den grekiska mytologin plats gud den budbärare liksom framförde gudarnas budskap mot människor.

Två traditioner – positivism och hermeneutik – som utkämpat häftiga stridigheter ända sedan de moderna socialvetenskapernas uppkomst

Budskapen behövde dock översättas till för att människorna skulle förstå dem samt gud blev gudarnas tolk. Tolkning från skrivelse äger funnits längre än själva begreppet hermeneutik. Tidiga teologer vilket Origenes samt Augustinus avhandlar även hermeneutiska reflektioner.

Under medeltiden fanns detta munkar samt präster vilket ägde tolkningsföreträde samt hermeneutiken blev enstaka bibeltolkningslära.

Hermenutikens forskare, t ex Wilhelm Dilthey, anser dock för att startskottet på grund av den hermeneutiska traditionen fanns den protestantiska nytolkningen från Bibeln beneath renässansen.

Vad är skillnaden mellan positivism och hermeneutik?

Protestanterna ville tillsammans med denna nytolkning frigöra sig ifrån katolska dogmer samt hitta vad dem ansåg plats skriftens ursprungliga innebörd. beneath senare period äger man även tolkat profana texter på grund av för att ett fåtal fram deras ursprungsbetydelse. Framför allt äger hermeneutiken sysslat tillsammans med för att förstå samt förklara förståelsen.

Hermeneutik skiljer sig ifrån exegetiken genom för att exegetik hanterar ämnen kring texternas tillkomst, medan hermeneutiken hanterar problem att diskutera ifall textens innebörd samt hur den förmå göras betydelsefull på grund av vår samtid.

Några kända hermeneutiker existerar högsta Weber, Lorenzo Valla, Martin Heidegger, Hans-Georg Gadamer samt Paul Ricœur.

Positivism är ett synsätt som bejakar empirisk vetenskap, experiment och tekniska lösningar

Rudolf Bultmann utgick ifrån Heidegger samt framlade den hermeneutiska avmytologiseringsteologin liksom en sätt på grund av för att utföra Bibelns budskap betydelsefull på grund av moderna människor genom för att avkläda den dess förvetenskapliga föreställningar.

Den hermeneutiska forskningsprocessen

[redigera | redigera wikitext]

I grova drag kunna man yttra för att den hermeneutiska forskaren försöker svara vid frågan: "Vad existerar detta likt visar sig samt vilket existerar innebörden inom det?".

tillsammans denna utgångspunkt försöker man inom hermeneutiken nyttja tolkningen likt huvudsaklig forskningsmetod. Man försöker dock ej söka efter enstaka helt sanning, eftersom detta i enlighet med den hermeneutiska kunskapsteorin ej finns någon sådan sanning. såsom vetenskapsteoretiskt synsätt handlar hermeneutiken dels angående metoder på grund av medvetande samt tolkning, dels ifall presentation från själva förståelsen samt dess villkor.

objekt på grund av tolkningen existerar meningsfulla fenomen, detta önskar yttra fenomen liksom existerar skapade från människor, exempelvis texter, handlingar samt yttranden.

Inom hermeneutiken talar man ifall förkunskap alternativt fördomar. tillsammans detta menas dem kunskaper enstaka uttolkare redan besitter, vilket blir bakgrunden mot dennes tolkning från en fenomen.

Gadamer menar för att uttolkaren bör försöka sätta sig inom författarens situation nära tolkningen från enstaka ord, samt sträva efter för att förstå texten utan förutfattade meningar. Detta förmå även uttryckas såsom för att man måste förstå en meningsfullt fenomen inom den kontext detta förekommer inom, exempelvis detta samhälle samt den tidsperiod likt ett viss ord skrevs inom.

En förutsättning till hermeneutisk undersökning existerar insamlandet från ämne. till för att behärska dra slutsatser utan för att generalisera måste därför forskningen baseras vid stora underlag.

Ibland försöker man sätta upp den kvalitativa hermeneutiska forskningstraditionen, (humanvetenskapen) samt den kvantitativa forskningsmetoden, vilket lägger tonvikt vid mätbara uppgifter (naturvetenskapen), såsom numeriskt värde motsatser dock dagens vetenskapsman använder sig ofta från båda inom sin undersökning.

Den hermeneutiska cirkeln

[redigera | redigera wikitext]

Ett viktigt term inom hermeneutiken existerar "den hermeneutiska cirkeln" alternativt "den hermeneutiska spiralen", likt syftar vid för att tolkningen växer fram inom enstaka cirkulär rörelse mellan individens förkunskap samt möten tillsammans nya erfarenheter samt idéer, vilket leder mot fräsch medvetande liksom inom sin tur blir förkunskap inom kommande tolkningsansatser.

Cirkelmetaforen är kapabel existera missledande då den existerar sluten, dvs förståelseprocessen synes leda åter mot identisk punkt var den började.

This chapter is a critique of the positivist reception of hermeneutics

Spiralmetaforen visar istället vid för att förståelsen ständigt förändras samt inte någonsin är kapabel återvända mot ett tidigare punkt, däremot förmå förståelsen antingen bli djupare (spiralen går nedåt) alternativt nå nya höjder (spiralen går uppåt). Denna process förmå även ses liksom enstaka pulserande rörelse mellan ett inre reflekterande samt yttre prövande dialog inom utvecklingen från den individuella förståelsehorisonten.

När man tolkar enstaka skrivelse, existerar helhetsbilden man får beroende från den fras man finner inom textens enskilda delar. på grund av för att motivera tolkningen från texten vilket totalitet, måste man leda mot tolkningarna från olika segment inom texten, vilket meningar alternativt avsnitt.

Skillnaden mellan positivismen och hermeneutiken Positivism och hermeneutik är två olika filosofiska tillvägagångssätt för att förstå och tolka världen, särskilt inom forskning

Meningen uttolkaren tillskriver dessa mindre element existerar även beroende från den helhetsbild alternativt större fras såsom han/hon ger mot texten likt totalitet. Begreppet hermeneutisk cirkel handlar ifall dessa samband mellan totalitet samt delar; tolkningar bygger ständigt vid andra tolkningar.

Hermeneutikens kunskapsteori

[redigera | redigera wikitext]

Den systematiska metodhermeneutiken

[redigera | redigera wikitext]

Denna kvist liksom kunna ses liksom ett ytterlighet inom hermeneutiken introducerades från teologenFriedrich Schleiermacher.

han försökte inom skuggan från den framväxande positivismen inom start från talet för att producera en struktur såsom resulterade inom tolkningar vilket ansågs säkra alternativt sanna samt på det sättet accepteras inom enstaka positivistisk kontext.

Livsvärldshermeneutiken

[redigera | redigera wikitext]

Naturvetenskapliga landvinningar beneath start från talet lade grunden till nya forskningsfält inom bland annat psykologin samt sociologin var en stort antal vetenskapliga studier demonstrerat vid mänskliga förhållanden samt beteenden vilket till flera kändes liksom världsfrånvända samt främmande.

inom detta klimat introducerade filosofen Edmund Husserl idén för att lägga grunden på grund av en vetenskapligt struktur vilket tog sin utgångspunkt inom människans livsvärld.


  • skillnad  vid positivism  samt hermeneutik

  • ett vetenskap vilket skulle intressera sig till företeelsers innebörd på grund av människor. Termen livsvärld, menade Husserl, existerar den planet alternativt verklighet oss tar på grund av given samt liksom oss dagligen lever inom, erfar samt talar ifall. Husserl slog även fast för att allting, även dem maximalt objektivistiska forskningsmetoder, existerar mänskliga konstruktioner.

    Därmed avvisar dess företrädare i princip all forskning som gäller de subjektiva upplevelsernas natur

    När Martin Heidegger, tillsammans utgångspunkt ifrån Husserls livsvärldteori, formulerade sin existensfilosofi var denne menar för att tolkningen samt förståelsen existerar elementär på grund av människans "vara" därför blev detta ett vändpunkt på grund av hermeneutiken. Hans-Georg Gadamers tänkesätt ifall den mänskliga förståelsens elementär villkor bygger nämligen både vid Husserls idéer angående livsvärlden samt vid Heideggers existensfilosofi.

    Gadamer ställer sig väsentlig ej bara mot den metodinriktade hermeneutiken utan även mot positivismen samt ifrågasätter chansen för att överhuvudtaget hitta ett objektiv sanning. Gadamer föreslår för att oss istället till för att prata angående sanningen bör inse för att allt förmå förstås vid flera olika sätt.

    Gadamer anses idag existera hermeneutikens viktigaste portalfigur samt detta existerar framförallt hans tankegångar likt ligger mot bas på grund av detta moderna hermeneutiska förhållningssättet.

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^Frithiof Dahlby samt Lars Åke Lundberg: Nya kyrkokalendern, Verbum Förlag AB, , ISBN
    2. ^Bengt Starrin & Per-Gunnar Svensson: Kvalitativ teknik samt vetenskapsteori Sid 58, Studentlitteratur AB, skogsdunge

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]