jotlawn.pages.dev









Växter som fortplanrar sig genom sporer

Fortplantning

Fortplantning, även förökning alternativt reproduktion, kallas detta då varelse, människor alternativt växter förökar sig samt till existensen vidare mot ett färsk generation. Förökningen är kapabel hindras från andra arter alternativt begränsade resurser.[1]

Olika arter fortplantar sig vid olika vis.

Högre arter, såsom däggdjur inklusive människan, besitter sexuell fortplantning (även kallad könlig reproduktion) vilket oftast innebär för att hane samt hona parar sig samt förenar sina gameter, detta önskar yttra för att hanen överför enstaka lätt uppsättning från sina anlag mot äggcellen, liksom även äger enstaka lätt uppsättning anlag, inom honan.

Därefter sker själva befruktningen vilket bildar ett zygot. Zygoten delar vid sig genom celldelningar, vilket ger upphov mot enstaka individ.[1] Den nya individen får då enstaka dubbel uppsättning anlag såsom existerar unik, detta önskar yttra ej existerar precist likadan likt någon ytterligare individs.

En sektion enklare arter mot modell svampar, amöbor samt bakterier äger asexuell fortplantning (även kallat könlös reproduktion) samt fortplantar sig genom avknoppning från läka alternativt delar från sitt cellmaterial mot nya individer.

såsom en påverkan från detta får den nya individen identisk gener liksom modern, alltså existerar den enstaka klon.[1] flera växter förmå föröka sig både könligt samt könlöst, såsom exempelvis lökväxter liksom kunna dela sig samt jordgubbsplantorna likt förutom frösådd förmå föröka sig genom revor.

Fortplantning hos djur

[redigera | redigera wikitext]

Det finns ett rad olika sätt vid vilka olika djurarter reproducerar sig.

Vissa arter väljer för att producera ett massiv mängd, ibland uppemot flera miljoner, avkommor, även angående bara en fåtal överlever tills dem existerar könsmogna, medan andra arter ej producerar lika flera avkommor dock var detta existerar större chans för att dessa överlever samt får en långt liv. ifall arter tillsammans enstaka massiv mängd avkommor lever inom gynnsamma områden är kapabel populationen öka snabbt, samt ifall sålunda existerar fallet, sålunda kallas dem till opportunister.

Ju längre period detta tar mot könsmogen ålder hos enstaka art, desto långsammare ökar populationen.[2]

De flesta djurarter förökar sig sexuellt. detta medför bland annat för att detta existerar större chans för att något från barnen överlever, eftersom dem ej existerar likadana liksom varandra, mot skillnad ifrån den asexuella reproduktionen.

flera fiskar fortplantar sig sexuellt dock befruktningen sker utomstående, exempelvis genom för att honan lägger äggen samt för att hanen släpper sperma vid dem efter för att dem äger lagts.[3] Anledningen mot för att numeriskt värde individer sällan existerar likadana, existerar för att man besitter gener ifrån båda föräldrarna; för att arvsanlagen förenas nära befruktningen.

ett ytterligare anledning mot för att detta existerar större chans för att dessa överlever existerar för att könscellerna delar sig inom något liksom kallas på grund av meios. Detta medför för att den en kromosomen inom en kromosompar är kapabel reparera ett skada likt äger skadat enstaka gens DNA-strängar.

En del mossor har blad-

Meiosen organiserar om även arvsanlagen. detta finns dock undantag var asexuell samt sexuell reproduktion samexisterar, inom något liksom kallas till polyembryoni. en modell vid detta existerar bältor, var dottercellerna isoleras ifrån varandra mot egna individer samt bildar enäggssyskon, efter för att enstaka sexuell förökning besitter ägt rum.[2] Hos bältor är kapabel upp mot tolv bror/syster forma enäggstolvlingar[4].

Vissa steklar är kapabel vid detta sätt forma uppemot enäggstvåtuslingar[4]

Själva parningen förmå ske vid ett mängd olika sätt, dock hos flera arter tas initiativ mot handlingen från den en parten – ofta hanen. Samvaron förmå ske samtyckt alternativt efter våld alternativt tvång, samt parningen är kapabel inom vissa fall skada enstaka från parterna.

detta senare förekommer bland annat hos honungsbin, bönsyrsor, vissa spindlar, vägglöss samt enstaka sektion blötdjur.[5]Änder samt kattdjur existerar andra modell vid vilt tillsammans med maktspel samt aggressivitet inom samband tillsammans med parning.[6][7]

Partenogenes

[redigera | redigera wikitext]

Partenogenes, alternativt jungfrufödsel, existerar då diploida alternativt haploida individer utvecklas ifrån en hönsägg liksom existerar obefruktat.

Diploida individer äger dubbla upplagor från varenda kromosom såsom ingår inom par. Könsceller blir genom meiosen haploida, detta önskar yttra för att dem bara äger enstaka lätt version från varenda kromosom, dock för att dessa förenas nära befruktningen. ifall ingen meios sker då den nya individen utvecklas blir den nya honan diploid, vilket bland annat förekommer hos hjuldjur.


  • växter  liksom fortplanrar sig genom sporer

  • angående enstaka meios inträffar bildar exempelvis vissa rundmaskar haploida honor. Hos bland annat myror samt insekter som pollinerar bildar haploida obefruktade oval form drönare (hannar bland myror) medan befruktade diploida vanligtvis för fortplantning hos djur resulterar inom honor, antingen person som arbetar alternativt drottningar.

    Partenogenes finns ej bland däggdjur.[2][8] Exempelvis växtlöss förökar sig asexuellt partenogenetiskt då förhållandena existerar gynnsamma, dock då dem blir sämre istället sexuellt på grund av för att ett fåtal variation bland avkomlingarna.[2]

    Nyligen fann man för att komodovaranen, såsom vanligtvis förökar sig sexuellt, även förmå föröka sig asexuellt genom partenogenes.[9][10] eftersom generna vilket bestämmer kön hos komodovaraner använder sig från ZW-systemet (där ZW existerar hona, ZZ existerar hane samt WW existerar utan livskraft) kommer avkomman ifrån processen bli ZZ (hane) alternativt WW (utan livskraft), utan för att några ZW-honor föds.

    en fall äger dokumenterats från ett komodovaran liksom äger ändrat åter mot sexuell förökning efter ett känd partenogeneshandling.[11] detta besitter förutsatts för att detta ger ett fördel mot kolonisering från småöar, var enstaka enda hona teoretiskt förmå erhålla hannar såsom avkomma asexuellt, samt sedan byta mot sexuell förökning tillsammans dem till för att erhålla ett högre grad från genetisk diversitet än vilket bara asexuell förökning är kapabel generera.[11]

    Hermafrodit

    [redigera | redigera wikitext]

    Man skiljer mellan skildkönade samt hermafrodita arter.

    Skildkönade arter äger hanar samt honor, likt till samman sina gameter nära befruktning, medan hermafroditer bildar spermie samt hönsägg samtidigt, likt exempelvis hos daggmaskar, vinbergssnäckan samt djuphavsarter. Hermafroditer bildar ej varierande avkomlingar, dock varenda avkomlingar blir befruktade. detta existerar anledningen mot för att dessa existerar vanligast inom djuphavet, då detta besitter sina fördelar inom glesa djurbestånd.

    Daggmaskar samt vinbergssnäckor besitter dock rundgått detta på grund av för att ej självbefruktas genom olika mekanismer. Daggmaskarnas mekanism består inom för att dem parar sig tätt intill varandra, vartefter oval form samt spermier samlas inom ett kokong såsom utsöndras från masken. på denna plats utvecklas dem befruktade äggen mot nya daggmaskar, såsom efter grabb kläcks[12] detta finns även modell vid arter, likt nordhavsräka samt svärdbärare, likt beneath sin levnadstid växlar kön.[2]

    Asexuell fortplantning bland djur

    [redigera | redigera wikitext]

    Det finns en antal djurarter såsom fortplantar sig asexuellt.

    Exempelvis amöbor fortplantar sig via celldelning inom struktur från mitos. Flercelliga enkla varelse, liksom exempelvis svampdjur, förökar sig genom något liksom heter fragmentering, samt liksom består inom för att den cellmassa såsom utgör deras lekamen fragmenteras, sönderfaller, inom mindre massor inom sin könlösa fas. enstaka sektion kolonibildande varelse, såsom hydror knoppar nya avkomlingar.

    Hos vissa sådana arter, vilket hos nässeldjurenspolyper, knoppas nya individer från inom maskarnas bakdel alternativt inom polypens höjdpunkt.

    Vatten tas istället upp av alla celler genom cellväggen

    Detta kallas strobilation[13].[2] varelse likt förökar sig asexuellt bildar avkomlingar vilket existerar identiska tillsammans med sig själva, samt såsom därför utgör enstaka klon från sin förälder.[14]

    Tvillingar

    [redigera | redigera wikitext]

    Det finns olika sätt vid vilka tvillingar uppstår. Enäggstvillingar uppstår då en embryo beneath utvecklingens allra första skeden delas inom numeriskt värde delar, liksom utvecklas mot fanns sitt nytt embryo.

    angående delningen ej existerar fullständig uppstår siamesiska tvillingar. numeriskt värde enäggstvillingar består från noggrant identisk genotyp, samt existerar såsom en utfall från detta ständigt från identisk kön. Tvåäggstvillingar uppstår då numeriskt värde vanligtvis för fortplantning hos djur befruktas från ett spermie plats.

    inom dessa fall är kapabel dem båda tvillingarna existera från olika kön. Detta existerar vanligt hos däggdjur, var detta dock förmå artikel mer än numeriskt värde, samt vilket därför går beneath namnet fleräggsmånglingar.

    Mossa är i allmänhet små mjuka växter som är typiskt cm höga, även om vissa arter är större

    Ju större däggdjur, desto färre ungar. titta även start från avsnittet. Polyspermi kallas detta då flera spermiers kärnor förs in inom identisk hönsägg. Detta förhindras från spärrar hos dem flesta varelse. Zona pellucida heter detta hölje runt ägget vilket hos flera vilt hindrar fler spermier för att anlända in inom ägget då den inledande spermien äger kommit in.

    Mossor saknar egent-liga rötter men har fästorgan, s

    enstaka sektion djurs oval form ändrar yta, sålunda för att dessa förhindras. Hos dem varelse var polyspermi ej förhindras således degenereras övriga spermier samt enbart ett spermie befruktar ägget. angående numeriskt värde spermier ändå skulle befrukta identisk hönsägg skulle en till högt samt obalanserat kromosomtal inträffa, vilket ej skulle behärska fungera bland människor.[4]

    Fortplantning hos växter

    [redigera | redigera wikitext]

    Asexuell fortplantning

    [redigera | redigera wikitext]

    Växter förökar sig genom för att delar från kroppen skiljs från ifrån kroppen alternativt genom för att forma ny tillväxt såsom förmå utvecklas mot enstaka fräsch individ[15], samt för att dessa avskilda delar därefter är kapabel forma ett färsk alternativt flera nya individer.

    Dessa delar, kallade diasporer, brukar skiljas från inom större mängder vilket bidrar mot enstaka snabbökande population samt utbredningsområde. Encelliga organismer förmå föröka sig asexuellt genom lätt celldelning från enstaka fängelse mot numeriskt värde celler, samt således vidare. enstaka sektion växter besitter jordstammar vilket förgrenar sig samt ifrån vilka nya individer är kapabel uppkomma.

    Getrams, iris samt vitsippa besitter relativt tjocka jordstammar, medan kirskål samt kvickrot besitter betydligt mindre sådana. Dessa utlöpare sprider sig beneath marken.

    Hos många högre växter sker en könlös (vegetativ) förökning med hjälp av förgrenade jordstammar, varifrån många nya skott kan växa upp

    detta finns växter var dem istället sprider sig likt revor ovan marken, vilket hos jordgubben. Prydnadsväxter, samt andra växter även, är kapabel man ta sticklingar ifrån. Sticklingar, alternativt avskurna dotterplantor, existerar även enstaka vanlig förökningsmetod bland odlade växter likt ananas.[16]

    Alger samt ett sektion svampar är kapabel forma stora mängder sporer.

    ett spor existerar diasporer liksom äger bildats särskilt samt såsom släpps lös ifrån moderindividen. Sporangium kallas celler såsom vissa sporer bildas inom. dem förmå dock även bildas utanpå individen. Sporangiets sporer kommer ut ur sporangiet genom sporer samt bristningar inom dess skiljevägg.

    De saknar också kärl för transport av vatten och näringsämnen, något som andra växter har

    Zoosporer kallas sporer såsom genom speciella plåga rör sig inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. vid nation besitter sporer sällan plåga utan sprids tillsammans med vinden. växtfamilj med arter som liknar ormbunkar samt fanerogamer kunna föröka sig genom bulbiller, vilket bland annat sitter inom bladens veck alternativt kanter.[16]

    Sexuell fortplantning

    [redigera | redigera wikitext]

    Sexuell fortplantning förekommer bland växter likaså.

    Fruktifikativ kallas den sorts diaspor liksom bildas hos växter nära sexuell förökning. Dessa förmå inträffa inom form eller gestalt från fröer, frukter samt fruktförband.

    Hos flercelliga alger och lavar förekommer fragmentering, då avbrutna stycken av bålen tjänstgör som förökningskroppar (diasporer)

    Hos samtliga växter liksom förökar sig sexuellt bildar båda könen gameter vilket bildar zygoter beneath befruktningen. detta existerar oftast gameternas plasma samt kärnor likt förs samman, beneath befruktningstillfället. Gametangier heter detta kroppsdel likt gameterna bildas inom. Isogami kallas detta då båda gameterna hos främst vissa alger existerar från identisk utseende samt storlek.

    angående dem istället existerar olika stora kallas detta på grund av anisogami. Oogami existerar ett typ från sexuell förökning likt finns hos flera alger, bland samtliga mossor, växtfamilj med arter som liknar ormbunkar, fanerogamer samt nästan varenda varelse. Ägget existerar då stort samt orörligt medan hanens gamet, spermatozioden, existerar små dock förmå röra sig.

    Apomixis existerar då den sexuella förökningen ej längre används utan för att fröna bildas utan befruktning samt för att förökningen därmed existerar asexuell.[16]

    Hos dem flesta växter, både kryptogamer samt fanerogamer, förekommer generationsväxling.[17] Detta innebär för att organismen generationsvis växlar mellan numeriskt värde typer från organismer, enstaka cell med enkel uppsättning kromosomer tillsammans med lätt genotyp, samt enstaka diploid tillsammans med dubbel.

    Detta kallas kärnfasväxling. Även vissa varelse, exempelvis nässeldjuren, fungerar vid detta sätt[18]. Hos växter kallas organismerna inom dessa numeriskt värde generationer till gamofyter samt sporofyter. Gamofyten existerar den haploida alternativt könliga generationen. Den bildar haploida könsceller, likt sammansmälter numeriskt värde samt numeriskt värde till för att forma ett diploid könlös organism, sporofyten.

    Sporofyten bildar sedan haploida sporer, såsom ger upphov mot enstaka fräsch gametofyt.[17] Vissa blommande växter äger hanliga samt honliga individer, dock dem flesta äger hanliga samt honliga könsorgan (ståndare samt pistill) inom identisk blomma.[19]

    Liv utan fortplantning

    [redigera | redigera wikitext]

    Livets existens utan fortplantning spekuleras detta ett sektion inom.

    Den biologiska grenen vilket forskar inom hur livets ursprung ledde ifrån ej fortplantande element mot fortplantande organismer kallas abiogenes. Oavsett ifall detta fanns alternativt ej fanns flera oberoende abiogenesiska händelser tror biologer för att allt idag levande livs inledande förfader levde vid jorden på grund av omkring 3,5&#;miljarder kalenderår sedan.[20] Vissa vetenskapsman äger idag spekulerat inom chansen för att producera liv utan fortplantning inom en laboratorium.

    Flera vetenskapsman äger lyckats för att framställa enkla virus ifrån helt olevande material[21] Viruset anses ofta existera ej levande.[22] Viruset består ej från något mer än ribonukleinsyra alternativt DNA inom enstaka proteinkapsel, samt besitter ingen metabolism samt förmå bara självkopiera tillsammans med hjälp från ett kapad cells metaboliska maskineri.[22]

    Att producera ett verkligen levande organism, vilket enstaka lätt bakterie, utan några förfäder skulle artikel många svårare, dock förmå många väl artikel möjligt i enlighet med nuvarande biologisk förståelse.

    enstaka syntetisk genom äger överförts mot ett befintlig bakterie var den ersatte detta ursprungliga DNA:t, vilket resulterade inom den artificiella produktionen från enstaka fräsch Mycoplasma mycoides-organism.[23]

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^ [abc] Afzelius, Björn: fortplantning vid Nationalencyklopedin, hämtat den 17 juli
    2. ^ [abcdef] Afzelius, Björn: Djur[död&#;länk] inom Nationalencyklopedins nätupplaga, läst den 18 juli
    3. ^Mackean, D.G. (). GSCE Biology.

      John Murray Ltd. sid.&#; ISBN &#;

    4. ^ [abc] Lundquist, Anders (). ”Om tvillingar samt månglingar”. avdelningen på grund av cell- samt organismbiologi, Lunds högskola. #Tvilling. Läst 18 juli &#;
    5. ^Grosen, Jonas (2 oktober ). ”Sex existerar annorlunda inom djurriket”. .

      Läst 19 april &#;

    6. ^Gyllenklev, Karin (25 mars ). ”De flesta fåglar saknar penis”. Sveriges Radio. Läst 19 april &#;
    7. ^”Parning samt löpning hos katt”. .

      Linné insåg att dessa var växtens könsorgan

      Läst 19 april &#;

    8. ^Lundquist, Anders. ”Partenogenes”. avdelningen till cell- samt organismbiologi, Lunds högskola. #Parteno. Läst 18 juli &#;
    9. ^Roger Highfield (21 månad ). ”No sex please, we're lizards”. Daily Telegraph. Arkiverad ifrån originalet den 25 april ://?xml=%2Fnews%2F%2F12%2F21%2Fndragonxml. Läst 18 juli &#;
    10. ^Watts PC, et al. (). ”Parthenogenesis in Komodo dragons”. Nature : s.&#; Läst 18 juli &#;
    11. ^ [ab] ”Virgin birth of dragons”. The Hindu.

      25 januari Arkiverad ifrån originalet den 1 oktober :// Läst 18 juli &#;

    12. ^Lundquist, Anders (). ”Om daggmaskars fortplantning”. avdelningen på grund av cell- samt organismbiologi, Lunds högskola. #Daggmaskar. Läst 18 juli &#;
    13. ^Segura Puertas, Lourdes; Orduña Novoa, Karina; dem la Cotera, Heimer (). ”Further Observations on the Strobilation of the kröna Schyphozoan Linuche Unguiculata (Thimble Jellyfish)”. Hidrobiológica (Universidad Autónoma Metripolitana, Iztapalapa Distrito Federal, Mexico) 18 (1): sid.&#; ISSN Arkiverad ifrån originalet den 1 november :// Läst 18 juli &#;
    14. ^Lundquist, Anders (). ”Varför finns detta honkön samt hankön?”.

      avdelningen på grund av cell- samt organismbiologi, Lunds högskola. #Kon. Läst 18 juli &#;

    15. ^Lasse Levemark, Klas Fresk. Biologiska experiment. Alfabeta bokförlag AB. ISBN 91 5.
    16. ^ [abc] Olsson, Olle G. Växter[död&#;länk] vid Nationalencyklopedins webbplats, läst den 18 juli
    17. ^ [ab] Olsson, Olle G.

      Generationsväxling[död&#;länk] ifrån Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst den 18 juli

    18. ^generationsväxling (djur)[död&#;länk], läst den 18 juli ifrån Nationalencyklopedins webbplats.
    19. ^”Flower Anatomy”. Läst 18 juli &#;
    20. ^Karlsson, Emil. ”Granskning från , sektion 4”.

      Arkiverad ifrån originalet den 5 mars :// Läst 19 juli &#;

    21. ^Cello J, Paul från, Wimmer E. (11 juli ). ”Chemical synthesis of poliovirus cDNA: generation of infectious virus in the absence of natural template”. Science (Department of Molecular Genetics and Microbiology, School of medicin, State University of New York at Stony Brook, Stony Brook, fräsch , USA).

      PMID ?cmd=Retrieve&db=PubMed&list_uids=&dopt=Abstract. Läst 19 juli &#;

    22. ^ [ab] Everitt, Einar; Norrby, Erling: Virus[död&#;länk] vid Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst den 19 juli
    23. ^Gibson, D.; Glass, J.; Lartigue, C.; Noskov, V.; Chuang, R.; Algire, M.; Benders, G.; Montague, M.

      et al. (2 juli ). ”Creation of a Bacterial fängelse Controlled bygd a Chemically Synthesized Genome” (på engelska). Science (): sid.&#; doi/science PMID Läst 19 juli &#;