Sjuk måste anmälas till försäkringskassan

De flesta arbetstagare blir sjuka någon gång beneath anställningstiden och  Lagstiftningen ger ej bara arbetsgivaren en ansvar för sjuklön utan också en ansvar för arbetstagarens rehabilitering beneath vissa förutsättningar.

Det är viktigt för att skilja på begreppen sjuklöneperiod samt sjukperiod.

Om skillnaden mellan sjukperiod samt sjuklöneperiod

När arbetstagaren blir sjuk förmå ni vilket arbetsgivare äga skyldighet för att utbetala sjuklön nära sjukdom vilket sätter ned arbetsförmågan.

detta är viktigt för att skilja på begreppen sjuklöneperiod samt sjukperiod.

från dag 15 t

Sjukperioden är den period vilket arbetstagaren är sjuk samt sjuklöneperiod är den period likt ni äger ansvar för att ekonomiskt ersätta arbetstagaren tillsammans med sjuklön beneath vissa förutsättningar. beneath den sektion från sjukperioden där ni äger detta ekonomiska ansvaret för sjuklön är detta ni vilket arbetsgivare likt bedömer angående eventuell sjuklön bör utgå tillsammans med utgångspunkt inom angående arbetsförmågan är reducerad på så sätt för att sysselsättning ej är kapabel utföras.

Arbetsgivaren bedömer arbetsförmågan beneath sjuklöneperioden

Vid bedömande från angående arbetsförmågan är reducerad beaktas angående arbetstagaren på bas från sjukdomen är helt alternativt delvis förhindrad för att utföra sitt vanliga jobb.

När ni bör bedöma angående arbetstagarens arbetsförmåga bör ni hålla dig mot vilket liksom i enlighet med vanligt språkbruk anses existera sjukdom samt ni bör normalt sett ej behöva äga ytterligare medicinsk insikt för för att göra ett bedömning. Är ni osäker är detta bättre för att bedöma tillståndet vilket sjukdom än inte.

Du bör också avgöra utifrån sjukdomen (nedsättningen från arbetsförmågan) angående arbetstagaren kunna utföra andra arbetsuppgifter alternativt på andra tider än vad dem inom vanliga fall utför.

Anmälan ska göras inom sju dagar efter utgången av sjuklöneperioden, d

ifall så är fallet kunna ni tillhandahålla dessa istället för för att arbetstagaren är helt alternativt delvis frånvarande från arbetet beneath sjuklöneperioden. självklart måste denna möjlighet användas tillsammans förnuft. ifall ett arbetstagare exempelvis besitter en sjukdomstillstånd likt innebär fara för infektion bör arbetstagaren ej anlända mot jobbet.

Observera för att arbetstagaren ej är ansvarig för att att ange eller meddela något bedömning dock däremot på vilket sätt sjukdomen nedsätter arbetsförmågan så för att arbetstagarens måste avstå från sysselsättning samt äga rätt mot sjuklön beneath sjukperiodens första 14 dagar.

Observera för att arbetstagaren ej är ansvarig för att att ange eller meddela något bedömning dock däremot på vilket sätt sjukdomen nedsätter arbetsförmågan

Rätten för att få sjuklön från arbetsgivaren gäller bara när arbetsförmågan är reducerad p.g.a.

sjukdom alternativt en därmed jämställt medicinskt tillstånd. reducerad arbetsförmåga från andra skäl ger ej rätt mot sjuklön. Arbetsgivaren är ej ansvarig för att utge sjuklön angående arbetstagaren ådragit sig sjukdomen nära uppsåtligt förbrytelse såsom denne äger dömts för genom dom likt äger vunnit laga kraft alternativt medvetet alternativt från grov vårdslöshet lämnar oriktig alternativt vilseledande arbetsuppgift angående något förhållande såsom är från innebörd för rätten mot sjuklön.

Arbetstagaren förmå äga rätt mot sjuklön för sektion från solens tid beneath sjuklöneperioden angående nedsättningen ej är hel inom förhållande mot tjänstgöringsgraden, d.v.s. arbetstagaren arbetar delvis.

Sjuklöneperioden

Under dem första 14 kalenderdagarna inom varenda sjukperiod äger ni likt arbetsgivare en ansvar för att erlägga sjuklön minus karensavdrag.

Därefter angående arbetstagaren kvar är sjuk övergår ansvaret för att ersätta arbetstagaren ekonomiskt mot Försäkringskassan såsom avgör ifall sjukpenning bör utgå. detta är arbetsgivaren vilket anmäler mot Försäkringskassan för att arbetstagaren ännu är sjuk från dygn

En sjuklöneperiod inleds tillsammans med den första dygn arbetstagarens arbetsförmåga är reducerad på bas från sjukdom samt arbetstagaren avhåller sig från jobb.

Om medarbetaren är sjuk längre än 14 dagar ska hen ansöka om sjuk­penning från Försäkringskassan

beneath dem därefter följande 13 kalenderdagarna löper sjuklöneperioden. Sjuklöneperioden angående 14 dagar omfattar även arbetsfria dagar dock sjuklön blir betald endast för dem dagar då arbetstagaren skulle äga arbetat i enlighet med gällande arbetstidsschema. ett sjuklöneperiod börjar när arbetstagaren helt alternativt delvis avhåller sig från sysselsättning åt dig på bas från sjukdom.

Om ett fräsch sjukperiod börjar inom fem kalenderdagar från detta för att enstaka tidigare sjukperiod avslutats anses den nya sjukperioden höra mot den tidigare.

Den nya samt gamla sjukperioden bör alltså tillsammans uppgå mot högst 14 kalenderdagar. Den nya sjukperioden tar nära där den gamla upphörde samt detta blir ej fråga ifall någon fräsch period.

Om ett arbetstagare är tjänstledig från sitt sysselsättning för föräldraledig alternativt studieledig samt blir sjuk startar ingen sjuklöneperiod.

s

detta beror på för att arbetstagaren ej avhåller sig från sysselsättning hos arbetsgivaren på bas från sjukdom. Den liksom är tjänstledig sjukanmäler sig istället direkt mot Försäkringskassan.

Behöver ni hjälp? likt medlem inom Företagarna ingår juridisk rådgivning samt ni förmå ringa hur ofta ni önskar utan extra kostnad. 

För för att ett färsk sjuklöneperiod bör anses påbörjad krävs för att arbetstagaren besitter återfått sin arbetsförmåga helt samt besitter arbetat minimalt enstaka dygn.

ifall den anställde haft semester räknas detta däremot ej liksom ifall denne alternativt denna återgått helt inom jobb samt arbetat beneath minimalt enstaka solens tid. enstaka sjukperiod likt börjar inom fem dagar från detta för att ett tidigare sjukperiod besitter avslutats bör betraktas såsom ett fortsättning på den tidigare sjukperioden.

Detta besitter innebörd för tillämpningen från karensavdraget samt reglerna angående sjuklöneperiodens längd liksom bara bör omfatta sammanlagt högst 14 dagar. Detta innebär för att enstaka arbetstagare vilket haft en fullt karensavdrag inom den första sjukperioden får sjuklön från samt tillsammans med den första dagen inom den nya sjukperioden, angående den börjar inom fem dagar från den första sjukperioden.

Då ett arbetstagare återinsjuknar på enstaka ledig dygn fortsätter ej sjuklöneperioden för att löpa förrän den första dagen såsom arbetstagaren skulle äga arbetat angående hen ej ägde blivit sjuk igen.

En arbetstagare äger rätt mot sjuklön från samt tillsammans den första dagen från anställningen.

Rätten mot sjuklön gäller oavsett ifall arbetstagaren anställts tillsvidare alternativt äger ett tidsbegränsad anställning. ifall den avtalade anställningstiden är mindre än enstaka månad äger arbetstagaren endast rätt mot sjuklön angående hen äger tillträtt anställningen samt därefter varit anställd 14 kalenderdagar inom följd.

Tidigare anställningar bör medräknas, ifall tiden mellan anställningarna ej överstiger fjorton kalenderdagar. ifall arbetstagaren besitter varit frånvarande utan giltigt skäl någon solens tid medräknas ej den alternativt dem dagarna. Däremot ledigheter i enlighet med en fastställt arbetstidsschema medräknas inom dem 14 kalenderdagarna.

För för att ni likt arbetsgivaren bör bli ansvarig för att utbetala sjuklön måste arbetstagaren anmäla sjukdomen mot dig så fort vilket möjligt.

Du kan också få ersättning om du har en smittsam sjukdom eller om en närstående är allvarligt sjuk

ni är ej ansvarig för att utge sjuklön för den period vilket gått innan ni fått ett anmälan ifall sjukdomen. Detta gäller förutsatt för att arbetstagaren ej varit förhindrad för att göra enstaka anmälan. ett arbetstagare såsom varit förhindrad för att göra ett sjukanmälan måste, för för att ej riskera för att förlora sin rätt mot sjuklön, göra ett anmälan omedelbart efter detta för att detta aktuella hindret upphört.

Du bör endast inom undantagsfall godkänna sms liksom sjukanmälan.

Detta på bas från för att ni förmå behöva ställa frågor angående arbetsförmågan för för att avgöra angående sjuklön bör utgå samt ifall hur länge arbetstagaren tror för att hen kommer existera frånvarande från arbete.

Det är lämpligt för att ni upprättar rutiner för hur ett arbetstagare bör anmäla sin sjukdom, exempelvis genom för att ringa in mot sin arbetsledare.

ni bör endast inom undantagsfall godkänna sms liksom sjukanmälan. Detta på bas från för att ni förmå behöva ställa frågor ifall arbetsförmågan för för att avgöra angående sjuklön bör utgå samt ifall hur länge arbetstagaren tror för att hen kommer artikel frånvarande från sysselsättning.

ni bör använda enstaka s.k. försäkran ifall sjukdom vilket arbetstagaren måste innehåll inom för för att få sjuklön. ifall ni bestämt för att ett skriftlig försäkran i enlighet med ovan bör användas ifall för att arbetstagaren varit sjuk samt inom vilken omfattning liksom arbetsförmåga varit reducerad på bas från sjukdomen är ni är ej ansvarig för att erlägga ut sjuklönen innan arbetstagaren äger lämnat enstaka försäkran.

Försäkran behöver ej innehålla närmare övning angående sjukdomen. modell på hur enstaka sådan försäkran förmå titta ut finner ni på här. 

Efter sjuklöneperioden

Om ett arbetstagare ännu är sjuk efter detta för att sjuklöneperioden äger löpt ut bör ni anmäla detta mot Försäkringskassan.

Anmälan bör göras inom sju dagar efter utgången från sjuklöneperioden, d.v.s. från dygn 15 t.o.m.

Du bör även efter sjuklöneperioden hålla förbindelse tillsammans den anställde. Detta för för att behärska organisera återgång inom tjänst samt även för för att behärska rekrytera vikarie för rätt period.

ni förmå begära kopia på läkarintyget för för att få detta styrkt för att frånvaron är p.g.a. från sjukdom även efter sjuklöneperiodens slut.

Arbetsgivare äger också en rehabiliteringsansvar. detta innebär bl.a. för att ifall sjukskrivningen bedöms pågå inom minimalt 60 dagar, bör arbetsgivaren inom 30 dagar upprätta enstaka strategi för återgång inom jobb för för att underlätta den sjukskrivnes återgång inom sysselsättning.

ni förmå läsa mer ifall detta samt hittar även köpcentrum på Försäkringskassans webbplats. 

Särskilt ifall beräkning från sjuklön samt karensavdrag

Sjuklönen är 80 andel från den lön samt andra anställningsförmåner liksom arbetstagaren gått miste angående på bas från sjukfrånvaron dock från sjuklönen görs en karensavdrag på 20 andel från genomsnittlig sjuklön.

Även ersättning för obekväm arbetstid (s.k. ob-ersättning alternativt OB-tillägg) samt andra rörliga lönedelar är underlag för sjuklöneberäkningen.  Tänk på för att den lön liksom skulle äga utgått angående arbetstagaren skulle äga utfört jobb är underlag för för att beräkna sjuklön.

Observera för att kollektiv- samt hängavtal kunna innehålla andra regler utöver lagstiftningen angående hur sjuklönen bör beräknas.

Karensavdraget bör artikel 20 andel från genomsnittlig veckoersättning för sjuklön. Genomsnittlig veckoersättningen inom struktur från sjuklön är den sjuklön den anställde beräknas få enstaka numrerad vecka i kalendern.

detta gör för att ifall ett anställd liksom går bostad samt får avdrag för sektion från arbetsdag första dagen inom sjuklöneperioden får en ytterligare avdrag andra dagen.  

Veckoersättningen bör beräknas utifrån arbetstagarens genomsnittliga arbetstid per sju dagar, tjänstgöringsgraden såsom arbetsgivaren samt den anställde kommit överens angående inom anställningsavtalet alternativt på annat sätt.

angående ett deltidsanställd regelbundet arbetar mertid bör detta tas tillsammans inom den genomsnittliga arbetsinkomsten. Antalet timmar bör beräknas per kalendervecka. 

Om detta saknas klar avtalad tjänstgöringsgrad blir detta mer komplicerat. Då måste ni inom stället utgå från aktuellt schemat angående detta visar hur många den anställde normalt arbetar. 

Om ni ej äger någon avtalad arbetstid alternativt arbetstiden varierar kraftigt alternativt den anställde besitter arvode får ni istället utgå från hur den anställde arbetat samt tjänat in lön beneath ett jämförelseperiod.

Hur lång den jämförelseperioden bör existera finns inga detaljregler ifall. dock den bör ge enstaka genomsnittlig rättvis foto från hur den anställde arbetat. Normalt räcker detta tillsammans enstaka jämförelseperiod på ett mot tre månader dock den kunna existera längre. 

Om detta ej finns något avtalat samt detta ej heller framgår från omständigheterna inom övrigt hur den anställde arbetat och vad liksom är genomsnittlig veckoersättning får arbetsgivaren uppskatta den genomsnittliga veckoarbetstiden efter vilket likt är skäligt. Tänk på för att detta är utmärkt för att informera dem anställda ifall hur karensavdraget kommer för att beräknas så för att detta blir förutsägbart för dem anställda.

Karensavdraget dras från den sjuklön liksom bör utbetalas.

Detta gör för att ett anställd vilket går från arbetet samt får löneavdrag för några timmar dock sen kommer åter mot jobbet dagen därpå ej kommer få någon sjuklön eftersom karensavdraget är större än 80 andel från förlorad arbetsinkomst.

ifall den anställde återinsjuknar inom fem dagar samt sjuklöneperioden fortsätter kommer dock timmarna för att tas tillsammans vilket karensavdrag på den sjuklön liksom kommer för att blir betald ut.

Observera för att angående ni äger kollektivavtal alternativt praxis på arbetsplatsen för beräkning från sjuklön, karensavdrag m.m.

bör dem reglerna användas för beräkning. Men annars förmå ni använda följande formler.

Om arbetstagaren fått karensavdrag nära tio tillfällen beneath dem senaste tolv månaderna bör karensavdrag ej göras för nya sjukperioder.

För arbetstagare likt p.g.a. sjukdom alternativt funktionsnedsättning äger långa (minst 28 dagar) alternativt många (minst 10) sjukskrivningsperioder finns särskilt högriskskydd liksom innebär för att dem ej får någon karensdag samt arbetsgivaren får ersättning från Försäkringskassan.

ni kunna läsa mer ifall högriskskydd på Försäkringskassans webbplats. 

Det finns även andra typer från kostnadsskydd för arbetsgivares sjuklönekostnader samt angående dessa är kapabel ni också läsa på Försäkringskassans webbplats. 

Särskilt ifall läkarintyg

Arbetstagaren måste inge en läkarintyg från samt tillsammans med åttonde dagen inom enstaka sjukperiod mot dig vilket arbetsgivare liksom styrker för att arbetsförmågan är reducerad för för att arbetstagaren fortsatt bör behärska artikel borta från arbetet på bas från sjukdom samt sjuklön bör utgå i enlighet med sjuklönelagen.

Intyget behöver ej innehålla närmare arbetsuppgift ifall vilken sjukdom arbetstagaren lider av. 

Försäkringskassan kunna, ifall för att detta finns särskilda skäl såsom talar för detta, självmant alternativt på framställning från dig ålägga arbetstagaren för att genom intyg från läkare alternativt tandläkare styrka nedsättningen från arbetsförmågan från samt tillsammans ett tidigare ljus än sjunde kalenderdagen efter sjukanmälningsdagen inom enstaka pågående sjukperiod, alternativt från samt tillsammans med den första dagen från varenda kommande sjukperiod.

Du är kapabel såsom arbetsgivare äga besitter rätt för att begära läkarintyg från arbetstagare redan från den första sjukdagen inom enstaka sjuklöneperiod ifall detta föreligger särskilda skäl.

Det ska du helst göra redan dag 15, men senast dag Utan din sjukanmälan kan medarbetaren inte ansöka om sjukpenning

Observera för att kollektiv- samt hängavtal förmå äga andra regler beträffande detta. modell på när förutsättningarna för krav på för att begära tidigare läkarintyg förmå existera när arbetstagaren besitter många korta sjukdomsfall beneath enstaka begränsad period utan för att äga haft förbindelse tillsammans med läkare samt utan för att ni besitter fått kännedom ifall för att arbetstagaren lider från någon kronisk sjukdom alternativt liknande.

Även beneath pågående sjukperiod kunna detta krävas. Såvitt gäller framtida sjukperioder kunna ett sådan begäran ifall läkarintyg innebära för att intyget bör avse nedsättning från arbetsförmågan från samt tillsammans med den första dagen från sjukperioden.

en krav på för att viss arbetstagare bör inkomma tillsammans intyg tidigare än ljus 8 får enbart avse liksom längst en år inom taget.

Om arbetstagare ej följer kravet ifall läkarintyg från tidigare solens tid än åttonde äger arbetstagaren ingen rätt mot sjuklön ifall ej hen förmå visa godtagbara skäl för för att ej lämna in en intyg.

en sådant skäl är kapabel existera för att arbetstagaren, trots för att denne alternativt denna besitter försökt, ej besitter lyckats få period hos läkare inom rätt period. en annat modell förmå artikel för att detta tillsammans hänsyn mot sjukdomsförloppets speciella karaktär besitter funnits fysiska hinder mot för att transportera sig mot enstaka läkare. 

Om arbetstagaren kommer in tillsammans en läkarintyg från enstaka senare tidpunkt än första dagen när sådant krav ställts bör ni såsom arbetsgivare erlägga sjuklön från den ljus läkarintyget avser.

m

Någon bedömning behöver ej framgå från intyget, endast för att arbetstagaren saknar arbetsförmåga.

För för att begäran ifall förstadagsintyg bör äga någon rättslig verkan måste begäran göras på papper eller digitalt mot arbetstagaren. Reglerna ifall tidigare intyg än från ljus 8 innebär ej för att ni såsom arbetsgivare är ansvarig för att ersätta arbetstagaren för kostnader för läkarintyget i enlighet med lagstiftningen utan den kostnaden får arbetstagaren själv stå för.

detta är dock vanligt inom en rehabiliteringsärende för att arbetsgivaren hänvisar mot ett särskild läkare alternativt företagshälsovård samt då brukar arbetsgivaren stå för den kostnaden. Observera dock för att kollektiv- alternativt hängavtal ofta ställer krav på för att arbetsgivaren bör ersätta kostnaden för en läkarintyg från första dagen.

Om sjukperioden pågått så länge för att den sjuke behöver läkarintyg för för att få sjukpenning är kapabel ni vilket arbetsgivare ännu begära för att få ett kopia på läkarintyget.

ifall ni anser för att arbetsförmågan ej är reducerad p.g.a. sjukdom behöver ni därför såsom arbetsgivare äga enstaka dialog tillsammans med den anställde angående detta för för att hitta ett lösning. Ifall ni anser för att den anställde ej är sjuk utan är olovligt frånvarande är detta ni vilket arbetsgivare vilket äger bevisbördan för detta.