Människan är dömd till friheten youtube

Inlagd från KulturdelenBokhyllan, Facklitteratur, Recensiontisdag, månad 16th,

Jean-Paul Sartre

Översättning från Hans Johansson

Förord från Arlette Elkaïm-Sartre

H:Ström. 97 sidor. äger utkommit.

 

Sartres lilla katekes, Existentialismen existerar ett humanism.

Jean-Paul Sartre () ångrade för att han gav ut den populariserade pamfletten, vilket existerar synd eftersom den till flera besitter fungerat såsom enstaka ingång mot tänkesätt. Boken bygger vid en presentation liksom den franske filosofen samt skriftställaren höll

Sartre ägde sina filosofiska rötter inom Edmund Husserls samt Martin Heideggers fenomenologi, var perceptionen från tillvaron existerar inom centrum.

Man intresserar sig på grund av tingen-för-oss, ej detta kantianska tinget-i-sig. Dessutom brukar en avståndstagande mot den mesta determinism avsägas samt något vidare socialt pathos brukar ej existera prioriterat. Sartres tänkesätt fanns lite småborgerlig.

Men då han höll sitt presentation ägde denne börjat omförhandla sin tänkesätt samt han ägde även börjat närma sig kommunismen.

Något enskilt område plats detta ej fråga ifall, på grund av detta finns inget mer absurt än politiska område, likt livskamraten Simone dem Beauvoir enstaka gång uttryckte detta.

[ur L'étre et le néant] Friheten är människans mest utmärkande egenskap

angående hans inledande huvudverk Varat samt Intet () ägde satt individen inom fokus därför skulle förstudien Till frågan angående metoden (; även publicerad likt Existentialism samt marxism vid svenska) samt huvudverket Kritik från detta dialektiska förnuftet () äga en mer relaterat till samhället perspektiv, dock ändå tillsammans individen inom förgrunden.

enstaka sektion menar för att Sartre misslyckades tillsammans för att förena existentialism tillsammans med marxism – flera såg ej kopplingen mellan livsfilosofi samt politik, samt detta tillhörande ideologiskt bagaget – dock inom Existentialismen existerar enstaka humanism förmå man titta hur närmanden görs. detta förmå artikel vid sin ställe för att existera lite väsentlig mot enstaka tänkesätt likt kunna ge enstaka heltäckande förklaring från livets olika delar.

dock Sartre existerar intressant – både vilket politisk samt existentiell tänkare. dock vad existerar detta då Sartre egentligen säger inom sin lilla skrift?

Sartre samt kretsen kring honom besitter beskyllts till för att artikel väldigt pessimistiska eftersom dem ofta inom sin litteratur samt tänkesätt skildrat detta ångerfulla samt tvivelaktiga.

dock noggrann såsom man inom traditioner tillsammans med katolska undertoner, gärna skildrar människan inom synd, därför existerar detta tacksamt till existentialisterna för att skildra människan inom sönderfall eftersom detta synar ett rad poänger såsom man önskar utföra.

eftersom Sartres karaktärer lever inom ångesten således vet dem även för att människan existerar fri; till detta kunde artikel speciell, vilket existerar kvintessensen från Sartres tänkesätt. Människan existerar fri samt ansvarig på grund av denna frihet. samt därför existerar möjligen Sartre snarare optimistisk än pessimistisk, samt därför kallar han sin lära till ett humanism.

Många äger nog hört devisen ”existensen föregår essens” – vad menas tillsammans med det?

Orden existerar enstaka replik mot Aristoteles – även ifall Sartre nämner honom nära namn – samt dennes essentialism. Hos den grekiska tänkaren således föregår essensen existensen.

Den ena gäller frågan om vad människan är och hur hon kan förverkliga sig just som sådan

Något besitter enstaka essens innan detta existerar. Man skapar något tillsammans avsikt för att nyttja detta mot något speciellt. Hos Aristoteles existerar essensen starkt förknippad tillsammans sakens funktion, samt detta synsätt äger länge levt kvar.

dock hos Sartre existerar detta tvärtom – man existerar innan man vet vilket ens funktion existerar, alltså innan man vet vilket man bör utför från sin existens. för att Sartre besitter ordnat angående begreppen beror vid Gud död, vilket Friedrich Nietzsche förkunnande, återigen utan för att nämna filosofkollegan nära namn. ifall Gud finns sålunda besitter han skapat oss tillsammans enstaka viss funktion, dock idag fullfölja denne ej detta, därför vår funktion existerar ej given.

tillsammans med existensen föregår essensen ”avses för att människan existerar, förekommer samt uppträder inom världen ifrån allra inledande start, dock för att denna definieras inom efterhand”.

Ibland existerar detta svårt för att känna till angående Sartre menar för att detta ej finns någon mänsklig natur överhuvudtaget, ej bara enstaka övernaturlig sådan.

Människan skapar sig egen inom Sartres radikala frihetslära, samt ”således finns detta ingen mänsklig natur eftersom detta ej finns någon Gud liksom är kapabel utforma den”. Finns detta ej ett biologisk samt socialt betingad natur? Hos den samtida absurdisten Albert Camus har människan ett natur, dock denna definieras från för att ständigt trotsa sin natur samt försöka artikel detta denna ej existerar.

Sartre samt Camus brukade ofta kopplas samman samt noggrann likt dem numeriskt värde ej förstod varför därför förstår ej jag varför. Sartre existerar mer radikal än fransk-algeriern Camus.

Genom historien har människan försökt hitta ett svar på vad jaget är

vid denna punkt avviker även Sartre ifrån Heidegger, vilket betonade för att människan plats kastad in inom tillvaron samt ständigt fanns sektion en från kontext likt sträcker sig bortom hon egen dock ändå konstituerar hon. Camus ligger var närmre Heidegger.

Men hos Sartre därför utför man sig egen, samt detta man existerar, existerar detta man utför.

detta kallas till arbetsuppgift samt detta existerar genom för att engagera sig inom dem – samt uppdrag förmå artikel vid olika program samt samtidiga liksom andra – liksom man stegvis konstituerar sig egen. Projekten engagerar man sig inom från fri vilja. Sartre tillåter dock för att det kan finnas ”ett mer ursprungligt, spontanare omröstning än detta oss kallar vilja”.

dock vilket man ändå ej undkommer existerar för att man besitter ansvar till detta man utför. Även angående detta finns sådant såsom är kapabel artikel ställt ovan vår vilja därför ansvarar oss till hur oss förhåller oss mot detta.

Även om det finns sådant som kan vara ställt över vår vilja så ansvarar vi för hur vi förhåller oss till det

detta existerar därför Sartre säger för att människan existerar dömd mot frihet; man måste ansvara till frihet dock även sådant liksom ej direkt äger följt från den.

Sartre menar även för att oss måste nyttja vår frihet normativ. då oss väljer till oss själva därför väljer oss på grund av varenda andra. Detta påminner ett sektion ifall Immanuel Kants kategoriska imperativ; man bör handla således liksom man önskar upphöja mot allmän team.

”I själva verket existerar detta ej enstaka enda från våra handlingar liksom, nära skapandet från människan likt oss önskar existera, ej vid identisk gång skapar enstaka foto från människan sådan oss anser för att denna bör vara”. Man lever således, i enlighet med Sartre, normativt, man undkommer detta ej. till ”det oss väljer existerar ständigt detta goda, samt ingenting förmå artikel gott till oss utan för att artikel detta på grund av alla.” Detta existerar enstaka beskrivning vilket skaver lite tillsammans med tanken ifall för att existensen föregår essensen.

för att något skulle tjäna allas funktion inom världen implicerar man besitter ett liknande essens, vilket man ej i enlighet med Sartre besitter.

Finns jaget eller är det en illusion? Vad får synen på jaget för konsekvens för moral och politik?

sålunda då Sartre säger ”när jag väljer till mig egen, väljer jag på grund av varenda människor” därför skär detta lite. dock, Sartre tillåter för att allt detta skapar ett massiv ångest inom oss, för att oss måste leva till alla.

I Sartres inledande huvudverk, Varat samt Intet, saknas enstaka etik, något denne utlovade skulle komma senare, samt inom Existentialismen existerar enstaka humanism, upptar etiska frågar enstaka massiv sektion från boken.

detta blir denna plats klart hur Sartre försöker överbygga sina radikala frihet tillsammans en socialt ansvarstagande, ett impuls han fått ifrån sin tidsperiod inom motståndsrörelsen beneath den tyska ockupationen samt inom tiden inom tyskt fångläger.

Existentialisterna framstod inledningsvis likt individualister, dem äger kallats till existentiella anarkister.

dock Sartre fullfölja upp tillsammans med detta samt framhäver alltså nödvändigheten från etiken. han säger för att ”man borde egentligen ständigt fråga sig: vad skulle hända angående varenda människor handlade vid identisk sätt?

Det är därför Sartre säger att människan är dömd till frihet; man måste ansvara för friheten men även sådant som inte direkt har följt av den

samt man undkommer denna oroande tanke enbart tillsammans hjälp från en slags förljugenhet [självbedrägeri]”.

Sartre hänvisar mot Fjodor Dostojevskij samt tanken angående för att ifall Gud ej existerar sålunda existerar allt tillåtet, enstaka rent nihilistisk ansats, långt ifrån den existentialistiska. noggrann vilket Nietzsche fann Guds död något som är sorgligt eller beklagligt samt farlig sålunda utför Sartre detta.

dock mot skillnad mot Nietzsche samt hans aristokratiska radikalism därför önskar ej Sartre revidera samtliga värden samt konstituera nya. Sartre menar för att man tillsammans med tanken förmå rädda dem värden såsom kristendomen skapade samt ”ingenting kommer för att förändras ifall Gud ej existerar”. denna plats framstår Sartre likt tämligen reaktionär – samtidigt liksom man just äger kallat honom revolutionär – samt hans idéer ifall moral ligger nära enstaka kristen alternativt enstaka kommunistisk moral (de numeriskt värde moralernas genealogi går in inom varandra).

denne filosoferar sig fram mot dem fasta värdena fast genom för att yttra för att dem ej existerar fasta. äger oss ett gång förhandlat fram dem kunna oss utföra detta igen. vilket likt existerar viktigt existerar däremot för att detta även existerar ett moral såsom bygger vid faktiskt handlande. angående man ej lever enstaka morals varenda delar existerar den ej mot sålunda massiv nytta.

I den lilla översikten kommer även Sartre in vid den andres blick.

detta existerar inledningsvis genom för att titta oss själva genom den andre vilket ett foto från oss själva skapas. Således existerar all mänsklig handling starkt intersubjektiv samt relationell. samt människor delar ej en essens dock ett villkor till existensen – oss existerar inom identisk boende. Allt varande existerar förbundet tillsammans ett situation samt denna delar oss tillsammans andra.

detta finns således några begränsningar inom frihet, alternativt möjligen snarare för att vår frihet existerar villkorad mot enstaka given situation, likt oss förvisso kunna handla fritt inom. vid en annat område besitter Sartre talat inom begreppsparen frihet samt fakticitet; oss existerar fria för att handla dock ständigt inom relation mot något faktiskt.

Detta faktiska utgörs från situationer samt dem delar oss tillsammans andra. Detta fullfölja för att hur oss bör handla blir relationellt.

Sartre filosoferar: ”När jag redogör för att frihet beneath varenda konkret omständighet ej är kapabel äga något annat uppgift än för att förverkliga sig egen, samt angående människan väl äger erkänt för att denna lägger in värden inom sin övergivenhet då är kapabel denna ej längre önska mer än ett sak: frihet likt varenda värdens grundval”.

Människan är enligt Sartre ”dömd till frihet”

frihet existerar den måttstock likt bör utföra oss moraliska. Frihet existerar detta man ständigt strävar efter. Detta måste ses såsom en drag från kategorisk tänkande var Sartre skapar en evigt faustiskt värde likt man ständigt strävar efter, alternativt inom varenda fall bör. dock angående Goethes faust utgick ifrån sig egen därför ser Sartre mot sin nästa: ”Och då oss önskar nå frihet upptäcker oss för att den helt samt hållet beror vid andras frihet, samt för att andras frihet beror vid vår.”

Sartre avslutar sitt presentation tillsammans med för att yttra för att ”även angående Gud existerade skulle detta ej förändra någonting”.

existerar detta ej just var skon klämmer? Sartre äger lagt grunden till ett storartad revolution, dock han tänder ej krutet.

Först sade Karl Marx för att tro plats liksom opium på grund av massorna, sedan sade man för att marxismen fanns liksom opium på grund av dem lärda, samt till mig sålunda plats Sartre liksom opium inom ungdomen, borträknat dem mindre roliga delarna.

för att H:ström för tillfället ger ut boken vid nytt, inom enstaka klädsam nyöversättning, samt ej längre fullfölja den lilla boken svåråtkomlig vid andrahandsmarknaden existerar något såsom uppskattas många. Boken äger en förord likt ramar in bokens kontext, skrivet från Arlette Elkaïm-Sartre, Jean-Paul Sartres adopterade dotter. samt saken existerar den, för att den lära såsom Sartre samt hans följe talar ifall, kommer nog inte någonsin avsluta existera aktuell, åtminstone ej inom vår traditioner såsom den för tillfället ser ut.

Frihet, ansvar, dem andra, moral samt ångest kommer nog finnas kvar en tag till.

&#;

Isak Adolfsson