Skinner operant behaviorism vad är det

Burrhus Frederic Skinner, ofta omnämnd vilket B.F. Skinner, född 20 mars inom Susquehanna inom Susquehanna County, Pennsylvania, död 18 augusti inom Cambridge, Massachusetts, plats ett amerikanskpsykolog samt författare. han existerar känd till sitt banbrytande sysselsättning inom försöksmässig psykologi samt till för att äga förespråkat behaviorism, ett psykologisk inriktning liksom anser för att man bör förstå beteende såsom enstaka funktion från tidigare förstärkningar inom omgivningen.

denne skrev även en antal kontroversiella skrivna verk var denne förespråkade utbredd användning från beteendemodifikationstekniker (huvudsakligen operant betingning) på grund av för att utveckla samhället samt utföra mänskligheten lyckligare. många från Skinners undersökning äger varit primär till senare tillväxt från KBT samt beteendeterapi till små människor tillsammans med autism (IBT).

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Skinner föddes vid den amerikanska ruralt område, inom Susquehanna, Pennsylvania. tillsammans med målet för att bli författare började denne vid Hamilton College inom New York, samt tog sin Bachelor of Arts-examen inom engelsk litteratur. Efter test ägnade denne en tid inom Greenwich by åt sin yrkesliv likt skönlitterär författare, dock blev snart desillusionerad ovan sina litterära förmågor.

denne kom fram mot för att han ägde till lite livserfarenhet, samt saknade en klart personligt perspektiv för att notera utifrån. beneath denna tidsperiod, vilket denne senare kom för att kalla "det mörka året" ("the dark year") ramlade han ovan en exemplar från Bertrand RussellsPhilosophy, inom vilken Russell beskriver psykologen John B.

Watsons behavioristiska tänkesätt. Skinner ägde nära denna period börjat intressera sig till hur människor inom hans omgivning betedde sig, samt enstaka sektion från hans noveller ägde haft enstaka "psykologisk" vinkel.

His work on operant conditioning provides practical tools for Early Years professionals to shape children’s development

denne bestämde sig på grund av för att slutföra sina författarambitioner samt sökte enstaka område vilket doktorand inom psykologi nära Harvard University, likt nära den tiden ej fanns enstaka respekterad institution inom detta ämnet.

Skinner fick sin doktorsexamen ifrån Harvard samt pausade kvar nära avdelningen likt vetenskapsman fram mot denne undervisade sedan nära University of Minnesota inom Minneapolis samt senare nära Indiana University Bloomington, till för att sedan komma tillbaka mot Harvard vilket professor var pausade han resten från sin yrkesliv.

Skinner fick en antal kostnader beneath sin livstid. denne fick National Medal of Science från president Lyndon B. Johnson , American Psychological Foundations guldmedalj , samt Humanist of the Year Award från American Humanist Association (medlem från IHEU). Bara åtta dagar före sin död sålunda blev han tilldelad den inledande Citation for Outstanding Lifetime Contribution to Psychology från American Psychological Association (^[9], detta stycke).

Behaviorism

[redigera | redigera wikitext]

Skinner plats den primära upphovsmannen mot den tänkesätt liksom kom för att kallas radikal behaviorism. Hans jobb fanns primär på grund av utvecklingen från tillämpad beteendeanalys, ett kvist inom psykologin liksom försöker förbättra en allmänt ramverk till människors samt djurs beteende, baserat vid inlärningsprinciper.

denne bedrev undersökning vid tekniken för att skapa beteende tillsammans hjälp från positiv samt negativ förstärkning samt utvecklade därmed operant betingning, för att jämföras tillsammans med den klassiska betingning vilket Ivan Pavlov upptäckte.

Skinner förespråkade ej bestraffning. Hans undersökning pekade vid för att bestraffning fanns en ineffektivt sätt för att granska beteende.

detta verkade inom allmänhet leda mot beteendeförändring vid betalkort sikt, dock maximalt blev resultatet för att subjektet började undvika detta bestraffande stimulit, inom stället på grund av för att undvika detta beteende liksom gav upphov mot bestraffning.

en modell vid detta existerar för att fängelse ej tar försvunnen kriminellt beteende. angående fängelse (som en bestraffande stimulus) skulle existera en effektivt sätt för att förändra beteende, således skulle detta ej finnas någon kriminalitet, vid bas från risken för att åka fast. inom stället fortsätter brottslingar för att begå förbrytelse, dock blir förbättrad vid för att undvika för att åka fast, samt därmed undvika bestraffningen.

inom stället existerar förstärkning (både positiv samt negativ, var den sistnämnda ibland blandas ihop tillsammans med bestraffning) en mer effektivt sätt för att åstadkomma beteendeförändring.

Vidskeplighet hos duvor

[redigera | redigera wikitext]

Ett från Skinners maximalt berömda samt intressanta experiment undersökte hur vidskeplighet bildas inom duvan, en från hans favoritdjur för att utföra experiment vid.

F

Skinner placerade en antal hungriga duvor inom enstaka box. mot denna box anslöts enstaka anordning vilket portionerade ut föda mot duvan nära regelbundna intervall, utan någon vilket helst koppling mot fågelns beteende. dem beteenden liksom fågeln händelsevis höll vid tillsammans med då föda delades ut blev då förstärkta, därför för att den fortsatte tillsammans dessa handlingar.

”

En bevingat djur blev betingad för att vända sig angående moturs inom buren, numeriskt värde alternativt tre förändringar mellan varenda förstärkning. enstaka ytterligare kastade sitt skalle upprepade gånger mot en från burens övre hörn. ett tredjeplats verkade försöka placera sitt viktig beneath enstaka osynlig spak, samt lyfta den. F numeriskt värde fåglar utvecklade ett pendelrörelse var huvudet sträcktes vidare samt svängde snabbt ifrån motsats till vänster mot vänster, på grund av för att sedan komma tillbaka långsamt.[10]

„

Experimenten är kapabel sägas påvisa ett slags vidskepelse. Fåglarna beter sig likt ifall detta fanns en orsakssamband mellan deras beteende samt utdelningen från föda, något liksom ej finns.

Detta kunna liknas nära ett sektion mänskligt beteende, likt mot modell ritualer till för att erhålla förbättrad lycka nära tärningsslag. en fåtal slumpmässigt uppkomna kopplingar mellan ritualen samt fördelaktiga konsekvenser räcker till för att etablera samt skydda beteendet, trots för att detta flera gånger ej lett mot någon förstärkning.

From nursery classrooms to university lecture halls, Skinner’s ideas continue to influence educational practices worldwide

(samma referens)

Social ingenjörskonst

[redigera | redigera wikitext]

Många känner mot Skinner vid bas från hans kontroversiella skrivna verk Walden två samt Bortom frihet samt värdighet. Walden två beskriver en mottagning hos en påhittat utopisktkollektiv inom taletsUSA, var produktiviteten samt medborgarnas välbefinnande existerar många högre än inom världen utanför, eftersom dem använder vetenskaplig social förberedelse samt operant betingning inom uppfostran från barnen.

inom likhet tillsammans med Henry David Thoreaus volym Walden förespråkas ett livsstil likt ej förespråkar tävlingar, sociala stridigheter samt konflikt, utan uppmuntrar enstaka livsstil tillsammans minimal konsumtion, rika sociala förhållanden, personlig lycka samt tillfredsställande jobb samt ledighet.

I Bortom frihet samt värdighet förde Skinner fram tesen för att idé vilket fri vilja samt mänsklig värdighet (med vilket han avsåg tron vid individens autonomi) står inom vägen till enstaka större mänsklig lycka samt produktivitet.

B

Skinner plats emot förtryck samt dåliga regeringar, dock menade för att frihetsförespråkarna gick sålunda långt inom sitt vurmande på grund av den "fria människan" för att dem förnekade orsakssamband inom mänskliga handlingar. vid således sätt fanns frihetsförespråkarna detta vetenskapliga synsättets fiender.

Med värdighet avsågs detta för att ge individer äran till sina handlingar.

Skinner ägde en deterministiskt synsätt, samt menade för att ett människas handlingar plats en utfall från dennes genetik samt miljö.

Rykten

[redigera | redigera wikitext]

En ofta upprepad bakgrund utför gällande för att Skinner utförde experiment vid människor genom för att uppfostra sin dotter Deborah inom enstaka Skinner-box, vilket skulle äga lett mot livslång mental sjukdom samt bittert hat hos Deborah mot sin far.

Skinners babysäng, likt äger kallats the Heir Conditioner, plats inom själva verket tempererad, ägde filtrerad atmosfär samt många lokal för att vandra omkring inom. Den plats lite såsom en miniatyrhem, samt dess designmål fanns för att öka barnets trivsel, minska sjukdom samt utföra barnet mindre benäget för att gråta. i enlighet med Skinners rapporter uppnåddes dessa syfte ovan förväntan.^[11]

Psykologen samt författaren Lauren Slater skrev enstaka läsning nära namn Opening Skinner's Box, vilken nämner påståenden angående för att Deborah försökte stämma sin far till misshandel, dock misslyckades samt begick självmord.

Boken gick sedan genast vidare mot för att påpeka för att verkligheten förhöll sig annorlunda. Åtminstone ett recensent missförstod dock boken, samt påstod för att boken gjorde dessa påståenden. vilket svar vid detta gick Deborah Skinner egen ut samt dementerade historien såsom varande inget mer än enstaka vandringssägen, samt intygade sin personlig existens.

denna gick mot angrepp mot Lauren Slater till för att äga upprepat detta rykte, troligen utifrån någon annans detaljer från bokens innehåll. Deborahs att vara berusad eller övermättad ord, "I was not a lab rat" ("jag plats inget försöksdjur"), publicerades inom The Guardian 12 mars ^[12]

Politiska åsikter

[redigera | redigera wikitext]

Skinner framförde inom sina politiska skrivelser en hopp mot enstaka beteendets teknologi.

han menade för att mänsklighetens bekymmer ej kunde lösning genom fortsatt tillväxt från kroppslig teknologi, såsom atombomben, utan för att enstaka motsvarande tillväxt från beteendets teknologi sker. en från Skinners uttalade uppgift plats för att hindra mänskligheten ifrån för att utrota sig egen.

Skinner besitter ibland anklagats till för att uttrycka totalitära åsikter vid bas från sina idéer angående samhällsdesign samt determinism, bland annat inom den litterära verk boken Walden två, enstaka skildring från en påhittat utopiskt samhälle grundat vid inlärningsteoretiska principer.

Skinner menade för att allt beteende inom grunden existerar determinerat från miljön.

Burrhus Frederic Skinner, ofta omnämnd som B

Verk

[redigera | redigera wikitext]

• The Behavior of Organisms: An Experimental Analysis. ISBN , ISBN X&#;
• Walden Two. ISBN X&#;
• Science and Human Behavior. ISBN &#;
• with C. B. Ferster (). Schedules of Reinforcement.

  ISBN &#;

• Verbal Behavior. ISBN &#;
• med James G. Holland (). The Analysis of Behavior: A schema for Self Instruction. ISBN &#; Denna bok om självförbättring finns ej längre inom tryck, dock B.F. Skinner Foundations webbsida besitter ett interaktiv version.
• The Technology of Teaching.

  &#;

• Contingencies of Reinforcement: A Theoretical Analysis. ISBN &#;
• Bortom frihet samt värdighet. ISBN &#;
• About Behaviorism. ISBN &#;
• Particulars of My Life: Part One of an Autobiography. ISBN &#;
• Reflections on Behaviorism and Society.

  ISBN &#;

• The Shaping of a Behaviorist: Part Two of an Autobiography. ISBN &#;
• edited bygd Robert Epstein (). Notebooks. ISBN &#;
• edited bygd R. Epstein (). Skinner for the Classroom.
  Som i ett klassrum då en elev säger något opassande och läraren blir arg

  ISBN &#;

• with M. E. Vaughan (). Enjoy Old Age: A schema of Self-Management&#;
• A Matter of Consequences: Part Three of an Autobiography. ISBN , ISBN &#;
• Upon Further Reflection. ISBN &#;
• Recent Issues in the Analysis of Behavior. ISBN X&#;
• Cumulative Record: A urval of Papers.

  ISBN (häftad)&#; Även publicerad , samt likt Cumulative Record: Definitive Edition. Den denna plats boken innehåller den ursprungliga beskrivningen från den ofta felrepresenterade "Baby in a box"-apparaten.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, tidigare version.

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Allmänna källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]