jotlawn.pages.dev









Vad heter en person i 50-talet

Förnamn

Förnamn existerar enstaka persons individuella namn. inom landet står förnamnen före efternamnet alternativt efternamnen. Förnamn kallas även dopnamn samt en alternativt flera används vilket tilltalsnamn.

Principer på grund av omröstning från förnamn

[redigera | redigera wikitext]

Historiskt besitter tre tydliga principer varit vanliga inom såväl landet likt övriga västra europa då detta gäller omröstning från förnamn: allitteration, variation samt uppkallning.

Å andra sidan

Allitteration innebar för att barnets namn skulle börja vid identisk konsonant liksom förälderns namn alternativt vid vokal ifall förälderns namn börjar vid vokal. Utbredningen från allitterationen existerar osäker; den existerar främst känd ifrån folkvandringstida furstesläkter, dock förefaller äga varit ovanlig redan vid vikingatiden.

Exempelvis började enstaka utdragen rad från ynglingaättens kungar vid vokal: Ane, Egil, Ottar, Anund samt Ingjald. Allitteration förekommer emellertid kvar, även angående detta maximalt existerar inom formen från för att namnen vid bror/syster ofta börjar vid identisk bokstav.[1][2]

Variation innebar för att en från lederna inom barnets namn skulle artikel identiskt tillsammans motsvarande led inom förälderns (eller någon ytterligare släktings) namn, samt kunde alltså bara användas tillsammans tillsammans med sammansatta/tvåledade namn.

Exempelvis nämns vid enstaka runsten (U ) ett kvinna Fastlög, likt ägde sonen Fastulv samt dottern Holmlög. beneath vikingatiden plats variationen många vanlig, dock upphörde inom stort sett då vikingatiden slutade.[3][1][2]

Uppkallning innebär för att barnet medvetet får identisk namn liksom någon ytterligare individ.

Redan beneath vikingatiden blev detta den ledande principen till för att välja förnamn åt ungar.

) De klart vanligaste namnen under talet är Olof och Johan

Ofta valdes namnet ifrån någon mamma/pappa, far- alternativt morförälder alternativt ytterligare nära släkting; sålunda kallad släktuppkallning. Även andra personers namn kunde dock komma ifråga, mot modell någon vilket gjort familjen ett arbete eller position inom en organisation, alternativt någon man ville ställa in sig hos; således kallad hyllningsuppkallning.

I vissa trakter samt beneath vissa tider verkar släktuppkallningen ofta äga varit ganska regelbunden. en sådant vanligt mönster existerar för att inledande sonen uppkallades efter farfar, andra sonen efter morfar, inledande dottern efter mormor samt andra dottern efter farmor. en annat sådan mönster existerar för att barnet skulle uppkallas efter närmsta avlidna anhörig från identisk kön.

inom dem fall en visst mönster verkar äga följts inom många upphöjd grad kallar man detta på grund av bunden uppkallning.[4][5] Begreppet bunden uppkallning existerar dock något omstritt, eftersom detta ständigt äger funnits undantag samt detta inte någonsin besitter varit fråga ifall direkt påbjudna regler.[6]

När uppkallning endast äger skett efter avlidna personer, besitter detta satts inom samband tillsammans med själavandringstro.[7] detta besitter även funnits folktro kring detta, för att personer inom släkten liksom dött spökade angående dem ej blev uppkallade.[8]

Under talet ändrades mönstren till omröstning från personnamn kraftigt.

flera nya namn infördes ("den nordiska namnrenässansen") samt detta blev vanligt tillsammans med numeriskt värde alternativt flera förnamn. inom samband tillsammans med detta blev även uppkallning mindre vanlig.[9] Idag existerar uppkallning tämligen ovanlig då detta gäller tilltalsnamn; däremot förekommer uppkallning kvar inom massiv utsträckning då detta gäller förnamn såsom ej existerar tilltalsnamn.[10]

En sektion mindre undersökningar besitter gjorts till för att titta hur resehandling vanligt detta faktiskt fanns för att unge ägde identisk namn såsom olika släktingar.[11][12][13][14] Dessa undersökningar äger då bara omfattat mindre områden, varför egentligen varenda påståenden angående uppkallning samt speciellt bunden uppkallning måste betraktas såsom ganska osäkra.

Speciellt släktforskare besitter intresserat sig till uppkallning, eftersom regelbunden sådan är kapabel ge ledtrådar mot släktskap, även angående detta inte någonsin är kapabel bevisa något.

I modern tidsperiod förekommer detta för att ungar uppkallas efter kända personer alternativt fiktiva figurer. Vissa fiktiva figurers namn såsom äger hittats vid från enstaka författare äger rent från blivit sålunda vanliga för att dem besitter blivit ett sektion från vad såsom är kapabel betraktas vilket den allmänna namnskatten, såsom Ronja (från Astrid Lindgren).

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Det äldsta kända kvinnonamnet existerar Neithotep, vilket plats drottning från Egypten [15][16]

Under medeltiden blev detta vanligt inom land för att nyttja namn likt burits från kristna helgon, fast dem kunde erhålla enstaka försvenskad form eller gestalt.

Namnskicket plats likartat inom den västra samt östra rikshalvan.

Eftersom förvaltningsspråket var svenska, möter oss svenska namn också i urkunder från Finland och senare i finska kyrkböcker, även om dessa namn i verkligheten kunde ha en finsk form (Matti istället för Matts, Pekka istället för Per osv

eftersom förvaltningsspråket plats svenska, möter oss svenska namn även inom urkunder ifrån land i norden samt senare inom finska kyrkböcker, även angående dessa namn inom verkligheten kunde äga enstaka finsk form eller gestalt (Matti istället på grund av Matts, Pekka istället till Per osv.)

De tydligt vanligaste namnen beneath talet existerar Olof samt Johan.

dem nästa fem namnen vid båda sidorna angående bottenhavet existerar Niklas, Laurens, Peter, Anders samt Jakob (för Finlands sektion existerar ordningsföljden något osäker). Dessutom existerar Henrik vanligt inom land i norden. detta finns en nära samband mellan helgonens ställning eller tillstånd samt namnens popularitet. dem såsom ägde den högsta alternativt näst högsta festgraden, totum duplex alternativt duplex, stod oftast högst inom utbildning vilket dopnamn.

dem allra heligaste namnen, såsom Maria, dristade man sig dock ej nyttja. landet domineras ännu nära denna tidsperiod från gamla nordiska namn, medan många ett fåtal gamla finska namn förekommer inom den således kallade Svartboken tillsammans med finska medeltidshandlingar.

De som ville så väl

inom Satakunda dryckesställe 88,6&#;procent en namn såsom tillhörde något från dem 24 maximalt vördade helgonen.[17]

Under talet äger dem gamla nordiska namnen givit vika. dem populäraste namnen existerar ännu desamma liksom en par hundra tid tidigare, förutom för att Erik besitter trängt undan Jakob. inom land i norden existerar namnen jämnare spridda.

dem vanligaste namnen samt deras frekvens framgår från tabellen.[17]

SverigeAndel (%)FinlandAndel (%)
Per11,6Mats8,3
Jon, Jöns11,2Per7,1
Olof10,5Olof7,1
Lars7,8Henrik6,9
Anders7,8Erik6,7
Nils7,4Lars6,5
Erik5,3Jon, Jöns6,5

Lagstiftning

[redigera | redigera wikitext]

Lagstiftning inom Finland

[redigera | redigera wikitext]

Enligt den finska namnlagen skall varenda ungar ges en, numeriskt värde alternativt tre förnamn, liksom inom numeriskt värde månader ifrån födelsen skall anmälas mot befolkningsdatasystemet via magistrat alternativt kyrka.


  • vad heter  enstaka  individ  inom 50-talet

  • Förnamnet skall existera lämpligt. Namnet skall artikel inom enlighet tillsammans landets namnskick samt barnets kön, ifall ej annat beror vid religiös sed, barnets härkomst alternativt ytterligare giltig orsak.

    Patronymikon alternativt metronymikon är kapabel ges likt andra alternativt tredjeplats förnamn (isländska liknande hanteras inom enlighet tillsammans isländsk lag). Förnamn förmå ändras enstaka gång genom registrering mot magistraten, senare genom begäran tillsammans giltigt skäl. Namnet vid små människor ovan 12 tid är kapabel normalt ej ändras utan barnets samtycke.[18] Vanligen existerar namnet könsbundet samt detta existerar ibland möjligt för att utläsa bärarens generation, beroende vid förnamnens växlande popularitet.

    en fåtal förnamn används både från män samt kvinnor.

    Lagstiftning inom Sverige

    [redigera | redigera wikitext]

    Enligt den svenska namnlagen skall varenda små människor ges en alternativt flera förnamn, liksom inom tre månader ifrån födelsen skall anmälas mot skattemyndigheten. Den liksom endast besitter en förnamn förmå genom registrering mot skattemyndigheten förvärva ytterligare en alternativt flera förnamn.

    Vanligtvis existerar förnamnet könsbundet samt detta existerar ibland även möjligt för att utläsa bärarens generation, beroende vid förnamnens växlande popularitet.

    Det finns namn likt används från både män samt kvinnor liksom existerar könsneutrala.

    talet, eller i vardagligt tal talet, är ett årtionde inom den kristna tideräkningen mellan 1 januari och 31 december Det kalla kriget var i full gång och spänningarna mellan blocken växlade

    Patent- samt registreringsverket använder sig från Statistiska centralbyrån till för att värdera vilka namn såsom bör anses könsneutrala. inom bedömningen kontrolleras vilka namn såsom bärs från 50 personer vardera kön. Efter detta görs ett analys ifall namnet är kapabel anses könsneutralt alternativt angående detta huvudsakligen används liksom efternamn.[19]

    Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Källor

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^ [ab] Modéer, Ivar, Svenska personnamn.

      Handbok på grund av universitetsbruk samt självstudier, skogsdunge

    2. ^ [ab] träd, Roland, Svenska förnamn, huvudstaden
    3. ^Brylla, Eva, Förnamn inom landet.

      talisterna har inpräntat en insikt – man behöver inte ha

      Kortfattat namnlexikon, huvudstaden

    4. ^Hallberg, Ragnar, "De bundna namnformerna", i: Osby Hembygdsförenings Årsbok , s. , Osby.
    5. ^Sondén, Astrid. "Den bundna namngivningen", i: Släkt samt Hävd , s. , Stockholm.
    6. ^Sikeborg, Urban, "Hur >>bunden>> fanns namngivningen?", i: Släktforskarnas årsbok , s. , Stockholm.
    7. ^Storm, Gustaf, "Vore Forfædres Tro paa Sjæ levandring samt deres Opkaldelsessystem", i: Arkiv på grund av skandinavisk filologi 9, s.

      , skogsdunge

    8. ^af Klintberg, Bengt, "Kalla upp mig!", i: Studia Anthroponymica Scandinavia 21, s. , Uppsala
    9. ^Gustafsson, Linnea, Novation inom norr. Nya dopnamn samt namngivningsmönster inom Skelleftebygden , Umeå
    10. ^Mellby, Therése, Namngivning & namntrender. enstaka nulägesrapport, C-uppsats, avdelningen till Nordiska tungomål, Lunds högskola
    11. ^Nahlbom, Lars, "Dopnamnsfrekvensen inom V.

      Vingåker ", i: Släkt samt Hävd , s.

      Betydelse – efternamn i Sverige

      , Stockholm.

    12. ^Skogsjö, Håkan, "Namngivningen vid Åland - traditionstyngd alternativt fantasifylld?", i: Släktforskarnas årsbok , s. , Stockholm.
    13. ^Ekberg, Joakim, Uppkallelsemyten: namngivning inom Ulrika socken inom Östergötland beneath samt talen, C-uppsats, bakgrund, Karlstads högskola
    14. ^Werner, C.-G., Uppkallning alternativt slump?, B-uppsats, Historiska avdelningen, universitet eller akademisk institution vid Gotland
    15. ^Aidan Dodson & Dyan Hilton (). The Complete Royal Families of Ancient Egypt.

      Thames & Hudson. ISBN &#;

    16. ^J. Tyldesley (). Chronicle of the Queens of Egypt. Thames & Hudson&#;
    17. ^ [ab] Eero Kiviniemi: ”Från Olof Persson mot Mats Henriksson” inom Festskrift mot Carl-Eric Thors , s. f., Helsingfors , Svenska litteratursällskapet inom Finland.
    18. ^”Namnlag (/) tillsammans med ändringar fram mot /, 6 a kap Förnamn 32 a–32 d §§ samt 33 §”.

      Finlex. Läst 1 april &#;

    19. ^”Patent- samt registreringsverket”. Arkiverad ifrån originalet den 12 oktober :// Läst 13 juni &#;

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]