jotlawn.pages.dev






Vad gillar giraffer att äta

Giraff

För stjärnbilden, titta Giraffen.

Giraff (Giraffa camelopardalis) existerar en afrikansktdäggdjur såsom förmå bli ovan fem meter högt samt existerar därmed detta högsta nutida landlevande djuret inom världen. Giraffen besitter enstaka utdragen hals samt utdragen tunga.[2] Den livnär sig vid för att beta löv ifrån träd samt buskar.

Giraffen ingår inom däggdjursgruppen idisslande, likt inom sig existerar sektion från ordningenpartåiga hovdjur. vid bas från ett kraftig minskning från giraffpopulationen tillsammans upp mot 40% dem senaste 30 år kategoriserade IUCN kalenderår arten såsom känslig (VU).

Utseende

[redigera | redigera wikitext]

Mankhöjden på grund av båda kön varierar mellan 2,4 samt 3,7 meter.[2][3] Därtill kommer ett upp mot 2,4 meter utdragen hals.[4] Hanar når enstaka genomsnittlig höjd vid 5,3 meter samt balanserar mellan 1&#; samt 1&#;&#;kg.[2] Den största höjden till ett individ likt fanns känd plats 5,88 meter.[2] Honorna existerar cirka 4,3 meter höga samt tillsammans med enstaka vikt vid mot 1&#;&#;kg lite lättare.[4] nära födseln existerar giraffkalvarna omkring centimeter höga samt balanserar 45–70 kilo.[4] Giraffen äger, likt nästan varenda andra däggdjur, undantaget manater samt sengångare, sju halskotor.

Hos giraffen existerar dock dessa många förlängda. på grund av för att behärska pumpa blod mot samt ifrån hjärnan genom den långa halsen äger giraffen en många kraftigt hjärta. detta förmå pumpa upp mot 60 liter blod genom kroppen per 60 sekunder, balanserar cirka 12 enhet för massa samt skapar en blodtryck upp mot tre gånger högre än hos människan.[5] Giraffens blåsvarta tunga existerar utdragen samt muskulös, är kapabel bli 45 centimeter utdragen samt används på grund av för att gripa föremål.[6] tillsammans med tungan kunna den mot modell nå ark utan för att skadas alltför många från grenarnas taggar.

Giraffer går antingen långsamma inom passgång[7] alternativt inom en slags galopp till höga hastigheter. nära galoppen ändrar bostadsort dem båda bakben förbi frambenen innan dem senare flyttas framåt.[8] Arten förmå nå enstaka många upphöjd hastighet samt existerar vid korta distanser snabbare än enstaka tävlingshäst. vid långa sträckor når den runt 15&#;km/h, samt den högsta uppmätta hastigheten vid begränsad distans registrerades mot 56&#;km/h.[6] Giraffen besitter däremot svårt för att vandra vid våtmark.

dem undviker därför dessa områden samt besitter ingen chans för att ta sig ovan floder.[2]

Giraffen äger mörka fläckar vid den ljusbruna pälsen. Beroende vid underart varierar struktur samt färg hos dessa fläckar. Djurets undersida existerar ljus samt små frukter från växter inga fläckar.

02 Deras hjärta väger cirka 11 kilo och är starkt nog att pumpa blod upp till deras hjärna

vid huvudet hos bägge könen sitter numeriskt värde tappformiga horn såsom består från hudtäckta ben samt vilket existerar cirka 13&#;cm långa.[4] inom sällsynta fall växer ytterligare en hornpar på baksidan dessa horn. Några giraffer äger ett knöl mellan ögonen såsom existerar uppbyggd vid identisk sätt såsom hornen. Äldre hannar kunna lagra kalcium inom dem främre benplattorna från skallen liksom ger ytterligare skydd mot sår då dem strider mot andra hannar.[4]

Morfologiska skillnader hos underarterna

[redigera | redigera wikitext]

Underarten G.

c. rothschildi besitter stora mörkt bruna, olika alternativt fyrkantiga fläckar tillsammans med otydliga, krämfärgade linjer.

Förutom att vara sociala djur, spenderar giraffer mycket tid på att äta för att uppfylla sina näringsbehov och det uppskattas att de kan äta upp till 45 kg löv per dag

Fläckarna hos G. c. tippelskirchi existerar små, mörka samt nästan stjärnformiga. Fläckarna hos G. c. reticulata existerar unika inom sålunda mån för att dem existerar mörka samt mångkantiga samt åtskilda från smala vita grupp, sålunda för att djuret ser ut för att existera övertäckt från en nät. G. c. tippelskirchi besitter mörkbruna, taggiga stänk vilket liknar vinblad.

G. c. reticulata känns igen vid dem stora fläckarna tillsammans flera hörn omgivna från en nät tillsammans med vita linjer. även inom förmodat identisk underart förekommer ibland olika illustration, vilket kunna utföra detta svårt för att föra enstaka individ mot ett viss underart enbart vid bas från utseendet.

Utbredningsområde samt systematik

[redigera | redigera wikitext]

Giraffen förekommer vid afrikanskasavanner söder angående Sahara.

Ibland vistas den inom öppna skogar.[4] inom andra områden blev djuret tidigt utrotat. Bestånden anses idag ej hotade dock några underarter existerar ganska sällsynta. inom Nildalen försvann girafferna redan inom antiken samt inom Marockos samt Algeriets kustområden fanns nära slutet från talet inga giraffer kvar. inom flera andra områden besitter girafferna försvunnit beneath talet.

Underarter

[redigera | redigera wikitext]

Enligt flera auktoriteter skiljs mellan upp nio underarter vilket äger olika färg samt mönster vid pälsen samt lever inom skilda områden.[1][9][10][11] Dessa är:

  • Nubisk giraff (G. c. camelopardalis) existerar artens nominatform.

    Den förekommer inom östra Sydsudan samt sydvästra Etiopien.[12] i enlighet med uppskattningar finns bara vilda individer kvar dock underarten existerar ej god känd samt möjligen äger bedömningen brister.[13] Den hölls många sällan inom djurparker. Bekräftad existerar inom samtliga fall ett lag tillsammans med 14 individer (året ) inom Al Ain zoo inom Förenade Arabemiraten.[14][15]

  • Kordofangiraff (G.

    c. antiquorum) - förekommer inom västra Sudan samt inom Centralafrikanska republiken.

  • Sydafrikansk giraff (G. c. giraffa) - förekommer inom Sydafrika, Zimbabwe samt Moçambique.
  • Thornicrofts giraff (G. c. thornicrofti) - förekommer inom Zambia. Dess ställning eller tillstånd existerar omstridd.
  • Rothschildgiraff (G. c. rothschildi) - förekommer nära Baringosjön samt Nakurusjön inom Kenya samt inom Uganda.
  • Angolansk giraff (G.

    c. angolensis) - förekommer inom Namibia samt Botswana.

  • Massaigiraff (G. c. tippelskirchi) - den vanligaste giraffen inom vilt status samt förekommer inom centrala samt södra Kenya samt Tanzania.
  • Nigeriansk giraff (G. c. peralta) - förekom tidigare inom läka Västafrika, dock idag bara inom Tchad.
  • Nätgiraff (G.

    c. reticulata) - förekommer inom Somalia, Etiopien samt nordöstlig Kenya.

Ursprungligen kategoriserades flera från dessa taxon likt egna arter dock idag existerar detta uppenbart för att dem varenda tillhör identisk art.

01 Giraffer har sju halskotor, precis som människor, men deras kotor är mycket längre

Inom vetenskapen råder dock ännu oenighet kring avgränsningen mellan dem olika underarterna.

Förutom dem för tillfället levande underarterna fanns andra likt utrotades redan beneath antiken. vid egyptiska avbildningar äger man hittat giraffer såsom fanns enfärgade, samt detta besitter därför spekulerats för att detta fanns enstaka ofläckad underart var.

Ekologi

[redigera | redigera wikitext]

Med hjälp från sin långa hals är kapabel giraffen beta löv bland akacior, Combretum samt flera andra träd alternativt buskar.[4] enstaka myndig giraff äter ungefär 30 kilo bladmassa varenda ljus beneath 16 mot 20 från dygnets timmar. inom sällsynta fall äter dem upp mot &#;kg per dag.[4] Giraffens vätskebehov täcks huvudsakligen från födan, samt dem behöver därför ej förtära vid flera veckor.

angående dem passerar ett vattenkälla dricker dem varannan alternativt fanns tredjeplats dag.[4] då dem dricker måste dem sätta benen brett isär därför för att dem förmå sänka ned huvudet. beneath svåra omständigheter hämtar dem även att ge liv ifrån marken vid liknande sätt.

Giraffer lever inom regel inom mindre grupper, tillsammans ofta ganska stora avstånd mellan medlemmarna.

Flockens sammansättning ändras ständig samt den vistas vanligen inom en 5 mot &#;km² stort territorium. Reviret överlappar tillsammans med territoriet från andra grupper samt försvaras inte.[4] dem kommunicerar ofta inom en på grund av människor ohörbart frekvensavsnitt såsom ligger runt alternativt beneath 20 mätning, den således kallade infraljudzonen.[16] Deras sociala beteende skiljer sig mellan könen.

Honor söker sig mot grupper tillsammans med 4 mot 32 individer likt består från varelse från olika åldrar.

En giraff har även en kontrastrik tunga på upp till 45 cm i längd, vilket gör den perfekt anpassad för att nå och äta löv högt uppe i träden

Unga hannar bildar små grupper, dock lever utan sällskap då dem blivit könsmogna. Hannar från samtliga åldrar strider mot varandra samt beneath parningstiden blir fejden intensivare. dem står då bredvid varandra samt stöter halsarna mot varandra. Striderna är kapabel ibland bli således häftiga för att vilt förlorar medvetandet.[4]

Honor förmå para sig bota året dock oftast infaller parningstiden beneath regnperioden.

Dräktigheten varar inom 14 mot 15 månader.[4] då enstaka giraffhona bör att ge liv, går denna vanligen mot identisk område liksom denna egen föddes.[17] Giraffen får sin inledande unge vanligen beneath fjärde levnadsåret[4] samt föder sedan inom normalfall vartannat kalenderår. Oftast föds ett enda unge per kull. beneath födelsen står honan sålunda för att ungdjuret faller mot marken ifrån numeriskt värde meters höjd.[4] Efter cirka 20 minuter är kapabel ungen stå, samt följer sedan modern inom ungefär 22 månader.[4] Modern återansluter sig mot sin flock, tillsammans tillsammans sin kalv, tidigast 2 mot 3 veckor efter födelsen.

Digivningen avslutas oftast nära slutet från inledande levnadsåret.[4] Ungarna blir könsmogna nära fyra års ålder samt når full storlek efter sex tid. Den inledande lyckade parningen sker till hannar vanligen sju tid efter födelsen.[4]

I naturen blir giraffer 25 kalenderår gamla ifall dem lyckas undvika angrepp från lejon alternativt inom sällsynta fall från leoparder, vildhundar samt krokodiler.


  • vad gillar giraffer för att äta

    • mot modell dödades inom Kruger nationalpark ungefär giraffer från större predatorer beneath loppet från 25 kalenderår (före ) samt inom 99,7% från tillfällen fälldes giraffen från lejon.[10] Bara 25 mot 50 andel från ungdjuren lever mot könsmogen ålder. inom fångenskap är kapabel giraffer bli 35 kalenderår gamla. dem försvarar sig mot jagare tillsammans stöt från sin främre hov.

    Därför sker detta sällan för att vuxna vilt blir angripna från fiender.

    Savannens andra hovdjur såsom zebror samt gnuer håller sig ofta nära giraffer då giraffen ifrån sin höga utpost upptäcker risker tidigare.[4]

    Precis likt dem flesta andra däggdjur förmå giraffer simma.[18]

    Giraffen samt människan

    [redigera | redigera wikitext]

    Status samt hot

    [redigera | redigera wikitext]

    Giraffen jagades ibland från ursprungsbefolkningar tillsammans fällor samt repslingor till köttets samt vissa kroppsdelars skull.[2] inom Afrikas centrala delar blev giraffer huvudsakligen offer på grund av fällor.

    Senorna användes såsom bågsträngar alternativt mot strängade musikinstrument.[4] Köttet existerar segt dock ätbart.

    De jaktmetoder liksom användes från ursprungsbefolkningar utgjorde ingen fara på grund av beståndet. Efter ankomst från vita jägare jagades giraffer till nöjes skull. Storviltjägare gjorde sig berömda tillsammans antalet dödade giraffer samt djuret blev snabbt mer sällsynt.

    Efter för att jakten vid flera håll reglerats återhämtade sig beståndet, exempelvis inom Östafrika, samt Serengeti nationalpark. enstaka granskning från populationen från IUCN ifrån visar dock enstaka kraftig minskning tillsammans med upp mot 40% dem senaste 30 år. mot dem största hoten räknas habitatförluster, inbördeskrig samt andra oroligheter, samt illegal jakt.

    Den livnär sig på att beta löv från träd och buskar

    vid bas från detta bedöms den globala populationen från giraff existera hotad samt IUCN den därför vilket känslig (VU),[1] Utöver detta existerar några från underarterna extra utrotningshotade, särskilt tre, exempelvis förekommer underarten G. c. angolensis ej längre inom landet vilket gav den dess namn, Angola.[1]

    Namn

    [redigera | redigera wikitext]

    Romarna, liksom tidigt inom historien började jaga giraff, kallades den camelopardalis till för att dess utseende påminner ifall både kamel samt leopard.[19] Beteckningen ingick senare inom detta vetenskapliga namnet.

    Namnet giraff härstammar ifrån arabiskanszarāfa (زرافة) såsom inom sin tur troligen kommer ifrån en från afrikanska språken.[20]

    I kulturen

    [redigera | redigera wikitext]

    Giraffens päls fanns hos flera afrikanska folkslag enstaka statussymbol. Giraffens svans användes hos vissa grupper vilket flugsmälla alternativt en amulett eller föremål som anses ge lycka eller skydd samt svansens kalufs nyttjades vilket sytråd.[4] Hos sanfolket inom södra Afrika utför medicinmannen speciella danser likt existerar uppkallade efter olika varelse, giraffdansen bör bota huvudvärk.[21]

    Den vid norra halvklotet förekommande stjärnbildenGiraffen existerar ett sentida tecken samt besitter ingen västeuropeisk mytologisk bakgrund.

    Giraffen har en lång hals och lång tunga

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån tyskspråkiga Wikipedia, Giraffe, 24 femte månaden i året
    Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån talar engelska Wikipedia, 18 månad

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^ [abcd] åskljud, Z., Bercovitch, F., Fennessy, J., Brown, D., Brand, R., Brown, M., Bolger, D., Carter, K., Deacon, F., Doherty, J., Fennessy, S., Hussein, A.A., Lee, D., Marais, A., Strauss, M., Tutchings, A.

      & Wube, T. 08 månad Giraffa camelopardalis. . Från: IUCN IUCN Red List of Threatened Species. utgåva Läst 8 månad

    2. ^ [abcdef] Nowak, R. M. () s. online
    3. ^Giraffe FactsArkiverad 1 juli hämtat ifrån the Wayback Machine., Cheyenne Mountain Zoo, läst 17 mars
    4. ^ [abcdefghijklmnopqrst] Prof.

      A. inom. Dagg (25 oktober ). ”Giraffe”. ARKive. Arkiverad ifrån originalet den 11 oktober ://#text=All#text=All. Läst 21 månad &#;

    5. ^Norlander, Emma (): "Giraffens blodtrycksreglering". Sveriges lantbruksuniversitet. Läst 25 november
    6. ^ [ab] Carwardine, Mark () (på svenska upplaga). Guinness Djurrekordbok.

      Bokförlaget Forum AB huvudstaden. sid.&#; ISBN &#;

    7. ^Estes, R. (). The Behavior Guide to African Mammals: including Hoofed Mammals, Carnivores, Primates. University of California Press. pp. – ISBN
    8. ^Prothero, D. R.; Schoch, R. M. (). Horns, Tusks, and Flippers: The Evolution of Hoofed Mammals. Johns Hopkins University Press.

      pp. 67– ISBN

    9. ^Wilson & Reeder, red (). ”Giraffa camelopardalis” (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN &#;
    10. ^ [ab] Dagg, Anne Innis (19 januari ). ”Giraffa camelopardalis” (på engelska). Mammalian Species.

      American kultur of Mammalogists.

      Foderbehov

      Läst 14 månad &#;

    11. ^Kingdon, J. (). The Kingdon Field Guide to African Mammals. Academic Press. sid.&#;– ISBN &#;
    12. ^Pellow, R. A. (). The Encyclopedia of Mammals (2). Oxford University Press. sid.&#;– ISBN &#;
    13. ^”Giraffe – The Facts: Current giraffe status?”.

      Giraff (Giraffa camelopardalis) är ett afrikanskt däggdjur som kan bli över fem meter högt och är därmed det högsta nutida landlevande djuret i världen

      Giraffe Conservation Foundation. Arkiverad ifrån originalet den 3 april ://?pgid= Läst 21 månad &#;

    14. ^”Exhibits”. Al Ain Zoo. 25 månad Arkiverad ifrån originalet den 29 november :// Läst 21 november &#;
    15. ^”Nubian giraffe born in Al Ain zoo”. UAE Interact. Arkiverad ifrån originalet den 20 mars :// Läst 21 månad &#;
    16. ^”Arkiverade kopian”.

      Arkiverad ifrån originalet den 15 månad :// Läst 26 månad &#;

    17. ^ Giraffe Facts [1]
    18. ^”Simmar giraffer?”. Läst 15 månad &#;
    19. ^Helget, Nicole. Giraffes, ISBN
    20. ^Online Etymology Dictionary
    21. ^Ross, K. (). Okavango: juvel of the Kalahari.

      Struik. sid.&#; ISBN &#;

    Tryckta källor

    [redigera | redigera wikitext]

    • Ronald M. Nowak: Walker’s Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, ISBN

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]

    Katalogdata

    &#;&#;&#;&#;&#;&#;•&#;EoL:&#;&#;&#;•&#;GBIF:&#;&#;&#;&#;&#;•&#;Inaturalist:&#;&#;&#;•&#;ITIS:&#;&#;&#;•&#;IUCN:&#;&#;&#;•&#;NCBI:&#;&#;&#;•&#;Fossilworks:&#;&#;&#;&#;&#;•&#;MSW:&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;•&#;Species+:&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;&#;