Hur många stater har ratificerat konventionerna
åtagit sig att följa den, är den juridiskt bindandeKonventionen angående rättigheter till personer tillsammans med funktionsnedsättning
Konventionen angående rättigheter till personer tillsammans med funktionsnedsättning alternativt Funktionsrättskonventionen antogs från Förenta nationernas (FN) generalförsamling den 13 månad inom landet antog riksdagen konventionen numeriskt värde tid senare den 13 november Konventionen trädde inom kraft inom landet den 14 januari mot samt tillsammans febrari äger stater undertecknat samt stater ratificerat konventionen.[1]USA undertecknade konventionen den 30 juli , vilket anses artikel en indikator vid ett positivare inställning mot FN.[2] Allt fler stater ratificerar konventionen samt tilläggsprotokollet.
Den 23 månad blev EU den inledande område vilket ratificerat enstaka konvention.[3] då ett stat äger ratificerat konventionen, dvs. åtagit sig för att följa den, existerar den juridiskt bindande. på grund av för att ratificera ett överenskommelse bör landets lagstiftning stämma tillsammans med dem krav liksom enstaka överenskommelse ställer.
Detsamma gäller hur lagarna tillämpas.
Annars begår landet konventionsbrott. Ratificeringsprocessen pågår inom flera länder.
Varje konvention har en kommitté som sköter övervakar staternas arbete med konventionenEuropeiska unionen avgjorde den 23 månad för att ratificera konventionen.
Översikt
[redigera | redigera wikitext]Konventionen äger ett introduktion vilket följs från 50 föremål eller textstycken. Artiklarna handlar angående elementär principer. inom nyhet 1 beskrivs syftet för att främja, skydda samt säkerställa för att personer tillsammans funktionsnedsättning får full samt lika resurs mot sina mänskliga rättigheter.
Konventionen antogs av FN:s generalförsamling och trädde i kraft Regeringar som har ratificerat konventionen erkänner: rätten för var och en att förtjäna sitt uppehälle genom arbete; sitt ansvar att ge skydd och bistånd till familjen i största möjligainom nyhet 1 punkt 2 står detta vilka liksom omfattas från konventionen: ”Personer tillsammans med funktionsnedsättning innefattar bland annat personer tillsammans med varaktiga fysiska, psykiska, lärda alternativt sensoriska funktionsnedsättningar, vilka inom samspel tillsammans olika hinder är kapabel motarbeta deras att vara berusad eller övermättad samt verkliga deltagande inom samhället vid lika villkor vilket andra.” skrivelse 2 tar upp definitioner ifall "kommunikation" innefattande punktskrift; kompletterande samt alternativa former, media samt format, klarspråk samt informationsteknik; tungomål innefattande teckenspråk samt andra former från icke talade språk; diskriminering vid bas från funktionsnedsättning, "skälig anpassning", samt "universell utformning".
produkt 3 listar allmänna principer såsom bör tolkas in inom varenda rättighetsartiklarna. detta handlar bland annat ifall respekt på grund av lika värde samt självständighet, tillgänglighet samt mänsklig diversitet. produkt 4 tar upp allmänna åtaganden.
Konvention om sociala och kulturella rättigheterenstaka stat vilket äger antagit konventionen åtar sig för att respektera, skydda samt främja rättigheterna. inom produkt 4 punkt 3 står för att staterna aktivt bör samråda tillsammans samt involvera organisationer likt företräder människor tillsammans med funktionsnedsättning.
Rättighetsartiklar
[redigera | redigera wikitext]Artiklarna 5–30 existerar rättighetsartiklar såsom inom flera fall speglar rättigheter inom andra FN-konventioner.
dem täcker flera områden bland annat integritet, välbefinnande, kurs, familjeliv, jobb, rättsligt skydd, idrott samt ledighet. Särskilda ansvar för att titta mot för att dem förmå genomföras fullt ut från personer tillsammans med funktionsnedsättning. Artiklarna 5–9 tar upp omfattande områden liksom existerar viktiga på grund av förverkligandet från varenda rättigheter.
Detsamma gäller hur lagarna tillämpasdetta finns skarpa formuleringar ifall omedelbara, verksamma samt ändamålsenliga åtgärder på grund av för att öka medvetenheten ifall dem mänskliga rättigheterna till personer tillsammans funktionshinder (artikel 8) samt tillgänglighet (artikel 9) - enstaka förutsättning till för att samtliga rättigheter bör behärska bli verklighet.
detta likhet inför lagen samt rättshandlingsförmåga (artikel 12). samt rättigheterna mot skydd på grund av den personliga integriteten (artikel 17). Rättigheterna omfattar även rätten för att leva självständigt samt ingå inom samhället (artikel 19), mot personlig rörlighet (artikel 20), habilitering samt rehabilitering (artikel 27), rätten mot ett tillfredsställande levnadsstandard (artikel 28) samt deltagande inom detta politiska samt offentliga existensen, samt kulturliv, rekreation samt idrott, däribland tillfälle för att förbättra samt nyttja sin kreativa, artistiska samt lärda förmåga, ej endast inom eget nyfikenhet utan även till samhällets berikande, samt korrekt mot erkännande från samt stöd till sin särskilda kulturella samt språkliga identitet, däribland teckenspråk samt dövas tradition.
(artiklarna 29 samt 30).
Artiklarna 31–50 existerar procedurregler vilket beskriver genomförande, uppföljning samt övervakning från konventionen.
Övervakning samt frivilligt tilläggsprotokoll
[redigera | redigera wikitext]Varje stat bör samordna ämnen liksom rör förverkligande från konventionen inom olika sektorer samt vid olika program vid regeringsnivå.
Det som avgör en konventions betydelse är hur många länder som ratificerar denen oberoende nationellt kroppsdel bör övervaka genomförandet samt efterlevnaden från konventionen. detta civila samhället bör även existera fullt delaktigt inom övervakningsprocessen. detta gäller särskilt människor tillsammans med funktionsnedsättning samt dem organisationer såsom representerar dem.
En speciell internationell kommitté övervakar hur rättigheterna inom konventionen efterlevs.
varenda nation bör meddela mot övervakningskommittén numeriskt värde tid efter för att äga ratificerat konventionen.
Annars begår landet konventionsbrottDärefter sker rapporteringen angående framsteg vart fjärde kalenderår.
Varje stat är kapabel välja för att underteckna samt ratificera en frivilligt, således kallat fakultativt, rapport. Staten ger då den enskilde – alternativt ett handikapporganisation – chans för att klaga mot övervakningskommittén angående någon anser för att hans alternativt hennes rättigheter inom konventionen existerar kränkta.
Fallet måste äga prövats ursprunglig inom varenda nationella rättsliga instanser likt mot modell länsrätt, kammarrätt samt regeringsrätt, innan detta är kapabel vandra vidare mot övervakningskommittén.
Historik
[redigera | redigera wikitext]FN:s konventioner gäller samtliga människor oavsett funktionsnedsättning, dock nödvändigheten från för att förstärka rättigheter till mot modell kvinnor, små människor samt människor tillsammans med funktionsnedsättningar besitter flora fram.
– utsåg FN mot Fn:s decennium på grund av personer tillsammans med funktionsnedsättning efter för att generalförsamling ägde antagit en handlingsprogram the World Programme of Action concerning Disabled Persons.
Emellertid har många fördrag, konventioner och traktat som innehåller huvuddelarna i förklaringen från undertecknats och trätt i kraft efter att flertalet länder har ratificerat demdå programmet skulle utvärderas nära en träff inom huvudstaden ansåg deltagarna för att detta behövdes en bindande papper inom struktur från ett speciell överenskommelse. dock istället till enstaka överenskommelse antog generalförsamling FN:s standardregler till lika rättigheter på grund av personer tillsammans med funktionshinder likt ej existerar juridiskt bindande.
[4]
Efter ytterligare en förslag ifrån fem inflytelserik internationella handikapporganisationer ifall för att producera enstaka överenskommelse , fick Mexiko gehör på grund av idén inom generalförsamling ett således kallad AD HOC kommitté skapades på grund av för att jobba fram ett konventionstext samt beneath rekordsnabb period kunde FN enas ifall enstaka skrivelse redan
Kritik mot svensk ratificering
[redigera | redigera wikitext]Handikappombudsmannen framförde för att detta fanns tveksamt angående landet kunde ratificera konventionen eftersom detta saknas svensk lagstiftning likt skyddar mot diskriminering vid bas från bristande tillgänglighet.
[5] Trots kritiken antog riksdagen propositionen Ds inklusive tilläggsprotokollet utan för att utföra lagändringar. Hans Ytterbergs analys Bortom fagert anförande - ifall bristande tillgänglighet såsom diskriminering (Ds ) samt remissvar behandlas inom Arbetsdepartementet. [6]