Vad menas med fri marknadsekonomi

En fri marknad existerar en ekonomiskt struktur var köpare samt säljarehandlar tillsammans med varandra frivilligt. Produktion samt köp baseras vid frivilliga överenskommelser mellan självständiga producenter samt konsumenter. Producenter samt konsumenter baserar sina decentraliseradebeslut vid kostnader såsom styrs från utbud samt efterfrågan.^[1][2]

Termen 'Fri marknad' förmå syfta vid ett idealiserad samhällsmodell, var medborgare interagerar ekonomiskt utan alternativt nästan utan någon statlig inblandning överhuvudtaget.^[3] en "fritt marknadssystem" kunna då ställas upp såsom motsatt alternativt skilt ifrån dem flesta befintlig ekonomier, även dem likt präglas från marknadsekonomiska principer.

Begreppet är kapabel även åsyfta dem delar från en samhälle samt dess finans såsom präglas från "frivilliga avtal mellan numeriskt värde människor, alternativt mellan grupper från människor företrädda från representanter."^[4]

I allmänt anförande åsyftas ofta blandekonomi, präglat från begränsad dock regelbunden statlig inblandning, likt utmärker demokratiska, liberala stater samt den moderna globala ekonomin.

då detta används inom den meningen ställs begreppet ofta inom kontrast mot exempelvis merkantilism alternativt planekonomi, dock används även nära polemik mot vilket likt menas existera överdrivna alternativt missriktade statliga regleringar från finansiell aktivitet. Sett ur den synpunkten existerar "fri handelsplats en term såsom används till för att förklara enstaka politisk alternativt ideologisk åsikt angående förd politik."^[5]

Debatt ifall fria marknader

[redigera | redigera wikitext]

Sedan Sovjetunionens fall besitter erhålla ekonomer alternativt debattörer helt förnekat för att fria marknader agerar ett huvud roll inom världens ekonomiska tillväxt.

Försvarare från frihandel samt marknadsekonomi äger framhållit för att närmare ett miljard människor lyfts ur fattigdom sedan , samtidigt likt planekonomiska samt hårt statsstyrda ekonomier avvecklats mot förmån på grund av ekonomiska struktur präglade från friare marknader.^[6]

Däremot råder massiv oenighet kring inom vilken utsträckning marknadskrafter inom sig själva existerar tillräckliga på grund av för att producera välstånd samt åtgärda olika typer från samhällsproblem.

I dess grundform finns de knapp någonstans idag, utan nästan alla länder är någonstans mitt mellan dem, något som kallas för blandekonomi

Socialister samt andra liksom förespråkar finansiell samt social likhet betraktar ofta den fria marknaden likt otillräcklig på grund av för att nå den typ från samhälle man önskar ha.^[7][8] detta förefaller nämligen vilket för att marknadens numera sällan ifrågasatta förmåga för att producera ekonomiskt välstånd, samtidigt tycks leda mot för att stora delar från detsamma ansamlas allt mer hos en relativt litet antal människor.^[9]

Denna fråga ses ofta såsom oväsentlig från förespråkare från fria marknader, eftersom man menar för att ojämlikheten ej existerar en bekymmer sålunda länge ekonomin växer samt människor lyfts ur fattigdom, vilket man menar för att marknadsekonomin utför effektivare än dem alternativ dess kritiker erbjuder.^[10] Ofta ifrågasätts även marknadens förmåga för att åtgärda miljöproblem.^[11][12]

En ytterligare huvud debattpunkt existerar frågan angående monopolbildning.

en vanligt argument existerar denna plats för att fria marknader förr alternativt senare leder mot truster samt monopol, vilket inom sin tur sätter marknaden ur spel samt verkar ogynnsamt vid konsumenter, liksom samhället inom allmänhet.^[13] Denna ögonkontakt ligger bland annat mot bas på grund av USA:s grundlig anti-trustlagstiftning, såsom bevakas från myndigheten Federal Trade Commission (FTC).^[14] Argumentet ifrågasätts regelbundet från libertarianer samt andra förespråkare på grund av fria marknader, liksom menar för att problematiska monopol bara är kapabel uppstå genom statlig inblandning.^[15][16]

Medan detta finns renodlade motståndare mot förekomsten från fria marknader, såsom klassiska kommunister, samt förespråkare på grund av en renodlat marknadssamhälle, liksom radikala libertarianer, rör sig dem flesta debattörer samt ekonomer inom dagsläget ovan en spektrum var marknaden tillerkänns stora förmågor, dock staten förutsätts spela åtminstone någon roll inom samhällets ekonomiska liv.

Förespråkare från fria marknader

[redigera | redigera wikitext]

Den fria marknaden liksom huvudsaklig finansiell samt politisk princip företräds maximalt uttryckligt från libertarianer samt klassiska liberaler. Adam Smith, "liberalismens grundare", fanns verksam beneath den senare delen från talet, samt anses allmänt liksom ett från dem inledande förespråkarna till fria marknader.

Smith menade för att ekonomin styrdes genom naturliga lagar, vars förmåga för att producera välstånd fungerade bäst då människor interagerade fritt vid marknaden, utan onödiga ingrepp ifrån statens sida.^[17]

Ett mer sentida modell existerar nationalekonomen Milton Friedman, vilket bland annat agerade rådgivare åt Ronald Reagan samt anses äga haft en avgörande påverkan vid Västvärldens ekonomiska politik ifrån åtminstone talet.

ett från Friedmans mer välkända åsikter existerar för att fria marknader motverkar diktatorisk statsmakt, ett perception han presenterade nära enstaka tal på grund av ekonomistudenter nära Pontificia Universidad Católica dem Chile^[18] Friedman kritiserade vidare dem samtida lärda likt menade för att centralplanering från ekonomin plats positiv till exempelvis fattiga länder, samt hävdade för att "[ö]verallt var oss finner någon större mängd individuell frihet, någon grad från framsteg då detta kommer mot materiell komfort tillgänglig på grund av vanliga medborgare, samt utbrett hopp angående vidare tillväxt inom framtiden, var finner oss även för att den ekonomiska aktiviteten existerar organiserad huvudsakligen genom den fria marknaden."^[19] Friedman såg samtidigt för att staten ägde en flertal viktiga funktioner för att spela på grund av för att marknaderna skulle förbli fria inom den fras han tänkte sig, inklusive en struktur till team samt riktig, enstaka energisk motverkan från tekniska monopol samt ett begränsad välfärdspolitik inriktad vid människor oförmögna för att ta grabb ifall sig själva.

denne hävdade för att "den konsekvente liberalen existerar ej enstaka anarkist".^[20]

Till dem vilket förespråkat helt alternativt huvudsakligen fria marknader hör även den nationalekonomiska inriktning likt kallas den Österrikiska skolan. Den är kapabel sägas äga grundats inom samt tillsammans publiceringen från nationalekonomen Carl Mengers lärobok Grundsätze der Volkswirtschaftslehre (Nationalekonomins grunder) , samt vidareutvecklades från bland andra Eugen von Böhm-Bawerk, Friedrich von Wieser, Ludwig von Mises samt Friedrich Hayek.

Medan skolans jobb mot massiv sektion rörde finansiell teori,^[21] fanns samt existerar dess anhängare inom politisk fras klassiska liberaler alternativt libertarianer.^[22]

En ytterligare försvarare från den fria marknaden existerar Robert Nozick, vars centrala argumentation snarare existerar moralfilosofisk än finansiell.

Nozicks primära poäng existerar för att enskilda människor, inom egenskap från självägande subjekt, ej är kapabel tillåtas för att användas såsom objekt från andra. Nästan varenda form eller gestalt från statlig intervention inom den enskildes liv, oavsett avsikt, existerar i enlighet med Nozick en modell vid en utnyttjande från mänskliga individer likt objektifierade medel.

denne menar även för att anförande ifall distributiv rätt och jämlikhet existerar missvisande, eftersom detta gömmer detta faktum för att tillgångar ej faller "som manna ifrån himlen", utan uppstår genom enskilda individers arbetsinsatser samt ömsesidigt samspel.^[23]

Kritiker från fria marknader

[redigera | redigera wikitext]

Bland kritikerna från den fria marknaden noteras ursprunglig samt främst Karl Marx.

Marx betraktade kapitalismen såsom präglad från "marknadsanarki", samt ansåg för att fria marknader fanns irrationella samt utgjorde enstaka fundamental sektion inom vad denne menade plats enstaka utsugning från arbetarklassen. Marx hävdade för att historien rörde sig inom riktning mot enstaka centralplanerad finans, kommunismen. Genom revolution skulle arbetarklassen beneath ledning från en kommunistiskt område avskaffa utsugningen, utföra slut vid detta grundlig slöseri vid tillgångar Marx menade plats ett vara från den kapitalistiska ordningen, samt befria människan ifrån en likaledes från kapitalismen orsakat status från alienation.^[24][25]

En mer begränsad invändning mot tanken vid enstaka obegränsad fri handelsplats såsom inom sig egen tillräcklig på grund av för att erhålla ekonomin för att fungera optimalt, kom , då John Maynard Keynes publicerade The General Theory of Employment, Interest and Money.

Keynes ekonomiska teori menade inom korthet för att statsmakten beneath ekonomiska kriser borde stimulera ekonomin genom räntesänkningar samt investeringar inom infrastruktur, eftersom marknaden inom sig egen inom sådana lägen existerar otillräcklig på grund av för att säkerställa full aktivitet samt optimal återhämtning.^[26] denne kritiserade klassiska ekonomiska teorier på grund av för att äga förbisett detta.^[27] inom land utvecklades liknande idéer från Stockholmsskolan.

Även den katolska kyrkan besitter sedan kapitalismens intåg inom Europa förhållit sig väsentlig mot åtminstone delar från den fria marknadens spel. Redan kritiserade Leo XIII inom encyklikanRerum novarum "ocker" samt vilket han beskrev liksom enstaka "omänsklig" situation på grund av flera arbetare.^[28] Den nuvarande påven, Franciskus, besitter gått längre inom sin uttryckliga bedömning, samt delvis formulerat sig inom moderna ekonomiska begrepp.

Marknadsekonomi är ett ekonomiskt system där det är möjligt att driva privatägda företag, där man har enskild äganderätt och där konsumenter och producenter kan agera fritt som köpare och säljare

inom enkyklikan Evangelii Gaudium menar han bland annat för att samtiden ej längre präglas främst från "utsugning samt exploatering", utan från för att samtidens exkluderade numera "inte ens längre existerar ett sektion från [samhället]". han kritiserar sedan även dem likt "fortsätter för att försvara nedsippringsteorier", samt menar för att den tro vid fria marknader likt präglar liknande resonemang vittnar ifall enstaka "simpel samt naiv tilltro mot godheten hos dem såsom innehar den ekonomiska makten samt mot detta rådande ekonomiska systemets sakraliserade verkan".^[29]

Aktuella ekonomiska invändningar mot idén ifall avreglerade marknader liksom inom sig tillräckliga på grund av välstånd äger annars kommit ifrån nationalekonomen namn Stiglitz vilket, inom sin volym Fritt fall: dem fria marknaderna samt världsekonomins kris, menar för att avregleringarna inom ekonomin (som gav marknaden friare händer) samt den bristande insynen inom finanssektorn, fanns dem främsta orsakerna mot den ekonomiska kris liksom drabbade världen / samt dem efterföljande problemen.

denne diskuterar på grund av för att enstaka stadig vetenskapen om resurserhandel och finans kräver samhälleliga regleringar från marknaden.^[30] Frågan ifall marknadens oförmåga för att producera likhet äger även vid senare kalenderår lyfts från ekonomen Thomas Piketty, vilket inom sin volym Kapitalet inom detta tjugoförsta århundradet söker påvisa för att oreglerad kapitalism, via arv samt andra former från kapitalackumulation, tenderar mot något som ökar i storlek eller antal ojämlikhet.

I likhet tillsammans med exempelvis Piketty samt den katolska kyrkan, existerar detta sällan moderna marknadsskeptiker motsätter sig fri konkurrens samt delvis fria marknader inom sin totalitet.

En marknad marknad: som präglas av fri konkurrens konkurrens: kännetecknas ofta av låga inträdesbarriärer och pressade priser

Istället förespråkar man inom regel finansiell omfördelning, alternativt olika typer från reglering.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]