Vad säger forskningen om personliga ledaregenskaper

Uttrycket besitter ingen entydig definition samt detta är kapabel därför artikel förnuftigt för att orientera sig inom hur detta förstås samt används inom olika sammanhang.

I den denna plats artikeln uppmärksammas för att föreställningar angående en pedagogiskt ledarskap ej existerar något nytt, utan äger funnits beneath detta senaste århundrandet, hur detta kopplats mot den politiska styrningen från utbildning samt konsekvenserna från detta, samt hur man inom svensk undersökning tagit sin an samt definierat begreppet.

Pedagogiskt ledarskap – samtida uppgift tillsammans med historia

Att förstå skolans ledarskap inom begrepp från pedagogiskt ledarskap existerar ej nytt (Leo, ; Johansson, ; Svedberg, ).

Idéer ifall ”pedagogiskt ledarskap” äger funnits länge, dock detta fanns beneath talet såsom idéerna konkretiserades inom formella texter. Beskrivningar från ”pedagogiskt ledarskap” besitter funnits tillsammans med inom dem stora skolutredningarna liksom genomfördes vid talet, inom samband tillsammans med grundskolereformen , SIA-utredningen vid talet, decentraliseringen vid talet.

dem fanns även inom managementreformerna liksom följde inom spåret från mål- samt resultatstyrning tillsammans detta alltmer ökade intresset från för att påverka skolans resultatutveckling. tillsammans styrsystemets förändringar samt en ökat fokus vid utfall besitter rektors position, roll samt ansvar kommit allt mer inom fokus.

Vad existerar detta då vilket förändrats samt bestått ovan tid?

Redan inom års Skolkommission identifierades för att rektors viktigaste övning borde existera för att leda detta pedagogiska arbetet (Svedberg, ; Johansson, ). Detta existerar något liksom återkommer ovan tidsperiod, liksom även för att detta ledarskap möter utmaningar inom åtminstone numeriskt värde avseenden – inom relation mot lärares frihet (och eventuella oantastbarhet) samt inom relation mot skolledarens övriga sysslor, ofta uttryckt likt administration.

Bestående existerar för att inom styrdokument angående skolan besitter rektors ansvar till pedagogiska frågeställningar aktualiserats inom större alternativt mindre utsträckning sedan mitten från talet.

inom dygn används begreppet pedagogiskt ledarskap från både Skolverket samt Skolinspektionen vilket nyckelbegrepp på grund av både rektorer samt förskolechefer. detta existerar viktigt för att hålla isär styrdokumentens, utredningars samt myndigheters definitioner, ifrån forskningsdefinitioner.

Pedagogiskt ledarskap – ett styrningsfråga?

Rektors ställning äger stärkts genom års skollag såsom träffar fast för att detta pedagogiska arbetet nära enstaka skolenhet/förskoleenhet bör ledas samt samordnas från enstaka rektor/förskolechef (9 §).

inom dem olika läroplanerna framhävas även rektors/förskolechefs ansvar liksom pedagogisk ledare, liksom bland annat innebär för att titta mot för att verksamheten bedrivs inom enlighet tillsammans målen samt för att resultat/verksamhet följs upp. Skolinspektionen äger tillsammans denna utgångspunkt bedrivit kvalitetsgranskning från rektors ledarskap (Skolinspektionen ; ) samt definierar till sina syften begreppet pedagogiskt ledarskap vid nästa sätt:

Pedagogiskt ledarskap existerar allt vilket handlar angående för att tolka målen samt förklara aktiviteter till ett god måluppfyllelse inom relation mot dem nationella målen inom skolan samt på grund av för att utveckla skolans utfall således för att varenda student når således långt liksom möjligt inom sitt utbildning samt sin tillväxt.

detta betyder för att skolchef måste äga insikt angående samt kompetens på grund av för att tolka uppdraget, omsätta detta inom utbildning, leda samt styra lärprocesser, samt producera medvetande hos medarbetare till samband mellan bidrag samt effekt. (Skolinspektionen, , s 6, vår kursivering)

Här får detta pedagogiska ledarskapet enstaka innebörd likt leder tankarna mot rektors ansvar på grund av ansvar på grund av tillväxt samt systematiskt kvalitetsarbete.

(Skolinspektionen, a) eftersom Skolinspektionen granskar skolledares sysselsättning påverkar myndigheten därmed även hur detta pedagogiska ledarskapet uppfattas från rektorer samt förskolechefer.

Frågan existerar hur forskarsamhällets medvetande från pedagogiskt ledarskap ser ut.

Svensk undersökning ifall pedagogiskt ledarskap

Medan vissa vetenskapsman betonar för att pedagogiskt ledarskap existerar en ”begrepp likt åldrats tillsammans värdighet” (Svedberg, ), betonar andra för att detta rör sig ifall en svårfångat term (Nestor ), alternativt en term såsom kommit ”till vägs ände” (Berg, ).

Självledarskap handlar bland annat om att medarbetare känner efter vad de själva behöver, och skapar rutiner som får dem att må bra under arbetsdagen

detta verkar existera en term likt både består samt förändras (Skott & Nihlfors, ). numeriskt värde centrala aspekter från pedagogiskt ledarskap handlar ifall för att detta förmå röra sig ifall en direkt alternativt omväg ledarskap samt angående detta existerar kopplat mot enstaka alternativt flera koordinerade ledare.

I undersökning används ibland direkt samt indirekt pedagogiskt ledarskap på grund av för att utföra skillnad vid hur rektor vid olika sätt är kapabel producera förutsättningar till samt engagemang till detta liksom kallas skolans kärnprocesser, detta önskar yttra barns samt ungdomars utbildning samt tillväxt (Törnsén, ).

till för att förstå vad arbetet likt lärorik chef konkret kunna innebära, utifrån enstaka sådan utgångspunkt, äger detta även konstruerats modeller (Törnsén & Ärlestig, ).

Med detta direkta pedagogiska ledarskapet menar man ofta en ledarskap nära klassrummen samt undervisningen, medan detta indirekta ledarskapet mer beskrivs likt för att rektor bör producera förutsättningar till den pedagogiska verksamheten.

detta kunna då handla angående för att producera enstaka organisation var detta finns tillfälle till pedagog för att tänka ovan den pedagogiska verksamheten alternativt för att lösgöra sig ifrån administrativa sysslor till för att ägna sig åt utbildning inom samt angående verksamheten (Scherp & Scherp, ). andra vetenskapsman besitter betonat hur lärares kollegiala alternativt kollektiva utbildning existerar viktigt på grund av skolans ledarskap (Granberg & Ohlsson, ).

Det äger även blivit allt vanligare för att förklara ledarskap liksom ett funktion snarare än enstaka roll alternativt individ, vilket inom sin tur öppnat upp på grund av problem att diskutera angående rektors ledarskap bör utföras från ett individ alternativt ifall detta är kapabel delas från fler (Alvunger, ; Wilhelmsson & Döös, ).

Delat ledarskap besitter kommit för att bli ett kontroversiell fråga idag då skollagen anger för att detta bör finnas ett skolchef vid enstaka utbildning, samtidigt vilket vetenskapsman betonar värdet från delat ledarskap inom komplexa organisationer. detta besitter även uppmärksammats för att detta pedagogiska ledarskapet kunna ges olika förutsättningar samt innebörd beroende vid olika huvudmannasammanhang (Jarl, ).

Pedagogiskt ledarskap – kritiska röster

Kritik mot vilket liksom läggs in inom begreppet pedagogiskt ledarskap äger framförts från såväl praktiskt verksamma (som lärare), från Skolinspektionen samt från vetenskapsman.

dem praktiskt verksamma riktar då blicken mot rektors faktiska ledarskap. Även Skolinspektionen samt offentliga utredningar äger problematiserat begreppet utifrån dem verksammas perspektiv. inom dem enkäter likt Skolinspektionen utfört framkommer för att detta finns stora skillnader mellan hur lärares ser vid skolledarnas pedagogiska sysselsättning.

I dag används begreppet pedagogiskt ledarskap av både Skolverket och Skolinspektionen som nyckelbegrepp för både rektorer och förskolechefer

dem pedagog liksom anser för att skolchef tar en stort ansvar upplever oftare för att dem själva äger förutsättningar för att hjälpa eleverna. (Skolinspektionen, b).

Från forskningshåll besitter Olof Johansson () synliggjort för att detta finns olika uppfattningar angående pedagogiskt ledarskap bland skolans yrkesverksamma.

denne menar för att svensk utbildningsinstitution samt kurs skulle må utmärkt från mer stabila samt tydliga innebörder från begreppet. andra vetenskapsman besitter fäst mindre uppmärksamhet nära uppfattningar bland yrkesverksamma.

Vad säger forskningen om personliga ledaregenskaper? Forskningen har inte lyckats att koppla samman personliga karaktärsdrag och egenskaper med effektivt eller framgångsrikt ledarskap

dem besitter snarare fokuserat för att begreppet skulle behöva fånga den ökade komplexitet vilket skolledarskap besitter för att hantera idag.

Här refereras ofta mot ledarskaps- samt organisationsforskning utanför skolledarforskning, tillsammans hänvisning mot för att man var skulle behärska hitta svar vid frågeställningar kopplade mot skolledarskapets utmaningar samt komplexitet (Berg, ; Blossing, ).

Vissa vetenskapsman menar för att detta pedagogiska ledarskapet förmå skiljas ifrån administrativa samt organisatoriska information samt för att information är kapabel delas mellan olika personer (Löwstedt, ). andra betonar för att pedagogiskt ledarskap väsentligen handlar ifall för att äga fokus vid utbildning från upphöjd standard (Håkansson & Sundberg, ).

Det kunna avslutningsvis konstateras för att detta pedagogiska ledarskapet äger enstaka utdragen bakgrund inom landet.

detta existerar ej en neutralt term oberoende från dem likt använder detta. detta lever tillsammans med inom politiska förskjutningar ovan period, tillsammans olika styrningsideal, liksom även tillsammans undersökning samt levd skolverksamhet. Dess innebörd påverkas från olika idéer ifall skolans syften samt funktion inom samhället.

Politiker samt myndigheter, rektor, pedagog samt vetenskapsman existerar samtliga tillsammans med samt tolkar samt formar dess innehåll. Den likt önskar sätta sig in inom vilket en pedagogiskt ledarskap är kapabel existera utför därför förnuftigt inom för att orientera sig inom olika föreställningar, samt för att existera uppmärksam vid vem vilket använder begreppet samt utifrån vilka syften.

Text: trogen kvinna ny tillväxt samt Anita Nordzell

Källor:

Towards new forms of educational leadership?

Pedagogiskt ledarskap nära vägs ände…?

Länk mot ytterligare webbplats.

Blossing, Ulf (). förmå rektorer omsätta en pedagogiskt ledarskap? inom Ulf Blossing (red) Skolledaren inom fokus – kunskaper, värden samt verktyg. S Lund: Studentlitteratur.

Håkansson, Jan & Sundberg, Daniel (). Utmärkt skolutveckling: undersökning ifall skolförbättring samt måluppfyllelse.

Stockholm: Natur & tradition Akademisk.

Om rektors pedagogiska ledarskap inom ljuset från skolans managementreformer.

Här kommer en forskare med sina bästa tips vad gäller ledarskap och självledarskap

Länk mot ytterligare webbplats.

Huvudmännens, rektorernas samt lärarnas uppfattningar ifall pedagogiskt ledarskap. SOU Länk mot ytterligare webbplats.

Leo, Ulf (). Rektors pedagogiska ledarskap. ett kunskapsöversikt. sammanslutning av kommuner Skåne.

Debattartikel: Synen vid rektors roll bör förändras. Länk mot ytterligare webbplats.

Nestor, Bo.

(). Pedagogiskt ledarskap samt lärorik ledning – numeriskt värde svårfångade term. inom Bert Stålhammar (red.) Skolledare inom ett föränderlig omvärld, s Göteborg: Förlagshuset Gothia.

Granberg, Otto & Ohlsson, Jon (). Kollektivt utbildning – inom arbetslivet. Lund: Studentlitteratur.

Lärande samt skolutveckling. Ledarskap till demokrati samt meningsskapande.

Länk mot ytterligare webbplats.

Rektors ledarskap.

Det är viktigt att hålla isär styrdokumentens, utredningars och myndigheters definitioner, från forskningsdefinitioner

ett utvärdering från hur skolchef leder skolans sysselsättning mot ökad måluppfyllelse. Länk mot ytterligare webbplats.

Skolinspektionens utvär Rektors ledarskap – tillsammans ansvar till den pedagogiska verksamheten.

Rektors ledarskap – detta granskar oss. således undersöka Skolinspektionen rektors ledarskap. Länk mot ytterligare webbplats.

Skollagen

Educational Leadership inom Transition.

Länk mot ytterligare webbplats.

Svedberg, Lars (). Pedagogiskt ledarskap samt lärorik ledning. Lund: Studentlitteratur. Kap 3, för att definiera pedagogiskt ledarskap, s.

(10 s.)

Törnsén, Monika (). Successful principal leadership: prerequisites, processes and outcomes. Diss.) Umeå : Umeå högskola,

Törnsén, Monika & Ärlestig, Helene ().

Att det är medarbetarnas tolkning som avgör vad som ska räknas till destruktivt ledarskapsbeteende är majoriteten av forskarna på området överens om

Pedagogiskt ledarskap, uppgift, process samt effekt. I: Jonas Höög & Olof Johansson (red.). Framgångsrika skolor – mer ifall struktur, traditioner samt ledarskap. Lund: Studentlitteratur.

En viktig del av forskningen går ut på att undersöka hur medarbetare i Försvarsmakten uppfattar sina chefer

Kap 4 s.

Kollektiva former från ledarskap inom utbildningsinstitution samt förskola: inom spåren från nya skollagen. Länk mot ytterligare webbplats.