Vilka är de vanligaste mineralerna
Mineral
Ett mineral existerar en fast kurs likt förekommer inom naturen samt existerar definierat genom sin kemiska sammansättning samt kristallstruktur. tillsammans dessa villkor fullbordade finns enstaka serie fysiska attribut likt kunna användas på grund av för att känna igen en särskilt mineral.[1] en alternativt flera mineral bildar tillsammans enstaka bergart.
då en mineral, ur finansiell synvinkel, existerar brytvärt till skildring från metall, kallas detta på grund av malm.
Det finns omkring 4 mineral definierade inom Danas mineralklassifikationssystem version 8,[2] var drygt 4 allmänt accepterats från mineralogiska samfund[3] varav omkring 30 existerar vanligt förekommande vid jorden samt en femtiotal existerar bergartsbildande.
Några från dem vanligare mineralen existerar fältspat, kvarts samt glimmer, vilka innehåller grundämnena syre samt kisel. Långban inom Värmland existerar ett från världens mineralrikaste platser, tillsammans fynd från olika mineral registrerade. detta existerar även typlokal till 69 olika mineral.[4]
Mineral förmå indelas efter sin inre struktur samt kemiska sammansättning, dock även efter sina fysikaliska attribut, såsom färg, densitet alternativt hårdhet.
inom äldre naturvetenskap ansågs mineral utgöra en eget rike, mineralriket, jämbördigt tillsammans med växtriket samt djurriket.
Identifiering från mineral
[redigera | redigera wikitext]Mineral identifieras bland annat tillsammans hjälp från röntgendiffraktion (XRD), röntgenfluorescens (XRF), mikrosond (EDXA), infrarödspektroskopi samt andra optiska metoder. Dessa metoder kräver avancerade instrument.
inom enklare fall är kapabel nedanstående metoder existera orienterande alternativt ge konkret svar vid vilket mineralet existerar.
Olika mineral besitter specifika fysiska attribut såsom existerar ganska konstanta på grund av varenda enskilt mineral, även ifall variationer inom hårdhet, samt framförallt färg förekommer[1] samt såsom är kapabel testas till för att avgöra vilket mineral man besitter för att utföra tillsammans.
denna plats följer några liknande attribut.
- Kristallstruktur en mineral kristalliserar i enlighet med en särskilt strukturellt struktur. angående en mineral äger haft chansen för att bildas tillräckligt långsamt kunna denna struktur ses tillsammans med blotta ögat. detta finns sju kristallsystem: triklina, monoklina, rombiska, hexagonala, romboedriska, tetragonala, samt kubiska systemet, uppräknade efter ökande symmetri.
- Spaltbarhet existerar mineralets trend för att brytas längs särskilda program alternativt vinklar.
Detta beror vid svagheter inom kristallstrukturen. dock hos vissa mineralprover kunna detta artikel många svårt för att titta ett spaltning, trots för att mineralet borde uppvisa ett. Därmed kunna spaltbarhet hos en test användas på grund av för att utesluta mineral likt saknar spaltbarhet.[1] Spaltbarheten existerar enkel för att blanda ihop tillsammans med kristallstrukturen.
Vissa mineral äger både kristallstruktur samt spaltning, likt halit, kalcit samt fluorit. andra mineral besitter bara spaltbarhet, muskovit, mot modell. Ytterligare andra mineral äger bara kristallstruktur, såsom kvarts.
Mineraler är nödvändigt för att kroppen ska funka och för att hälsan ska vara på toppSkillnaden existerar för att en test från en spaltbart mineral bryts inom identisk vinklar läka tiden, detta resulterar inom trappstegsformer samt liknande. Mineral vilket bara äger kristallstruktur bryts istället inom oregelbundna riktningar.[1]
- Brott Brottytan, förmå användas liksom identifiering på grund av mineral liksom saknar, alternativt äger dålig spaltbarhet.
Olika typer från förbrytelse existerar mussligt, splittrigt, trådigt alternativt glatt. Mussliga[5] förbrytelse, såsom besitter små skålformade brottytor, existerar karaktäristiskt till varenda kvartstyper.
- Hårdhet bedöms tillsammans med Mohs hårdhetsskala, var tio referensmineral ges relativa hårdheter Mineralen existerar följande:
- Talk, Mg3Si4O10(OH)2
- Gips, CaSO4·2H2O
- Kalkspat (Kalcit), CaCO3
- Flusspat, CaF2
- Apatit, Ca5(PO4)3(OH,Cl,F)
- Fältspat, KAlSi3O8
- Kvarts, SiO2
- Topas, Al2SiO4(OH,F)2
- Korund, Al2O3
- Diamant, C
- Bedömningen utförs sedan genom för att man försöker repa mineralet tillsammans en referensmaterial.
Fingernaglar äger hårdhet 2,5, samt förmå alltså repa talk samt gips, dock ej kalkspat samt tuffare.
Natrium, kalium, klorid och fosfater finns lösta i alla kroppsvätskorKopparmynt besitter hårdhet 3,5, stålspik 5,5.[1]
- Lyster beskriver hur mineralet reflekterar ljus samt beskrivs liksom metallisk alternativt icke-metallisk. Mineral tillsammans icke-metallisk glans förmå vidare beskrivas såsom glasglans, pärlemorglans, diamantglans samt fettglans alternativt matt.[1]
- Färg existerar enstaka funktion från hur vitt ljus reflekteras alternativt tas upp eller sugs in från mineralet.
Detta existerar en från dem minimalt användbara igenkänningskriterierna, eftersom mineralets färg påverkas från förekomsten från föroreningar, störningar inom kristallgittret samt tjockleken vid provet, var en tunt test existerar ljusare.[1]Kvarts samt kalcit kunna exempelvis inträffa inom färgerna smaragdgrön, citrongul, skarlakansröd, brun, azurblå, ljus samt genomskinlig.
detta finns dock en par undantag: svavel existerar ständigt gult samt pyrit existerar ständigt mässingsaktigt gul.[1]
- Streckfärg existerar den färg liksom mineralet lämnar efter sig angående detta gnids mot enstaka skiva från oglaserad föremål gjorda av lera och brända i en ugn. Detta existerar en god sätt för att känna igen hematit liksom förmå artikel silveraktig, mörk alternativt rödbrun, dock ständigt ger ifrån sig en rödbrunt streck.[1]
- Densitet Mineralets densitet förmå beräknas ifall massan samt volymen inledningsvis mäts.
en tungt mineral, var guld utgör ytterläge känns oproportionellt tungt inom handen.
- Magnetism dem flesta mineral existerar icke-magnetiska. Hematit existerar svagt magnetiskt samt magnetit existerar starkt magnetiskt.[1]
- Reaktion tillsammans blandad med vätska saltsyra angående enstaka droppe svag saltsyra får mineralet för att väsa samt bubbla existerar detta högst sannolikt kalciumkarbonat.
Dolomitpulver reagerar ofta vid identisk sätt.[1]
Mineralgrupper
[redigera | redigera wikitext]Mineral förmå klassificeras efter kemisk sammansättning. på denna plats besitter dem kategoriserats inom anjongrupper samt efter förekomst inom jordskorpan. Grupperingen existerar baserad vid sjunde utgåvan Danasklassifikationssystem samt antalet mineral inom varenda assemblage existerar angivet utifrån åttonde utgåvan från Dana.
Här finns jod: Jodberikat salt, torsk, fiskleverolja, sill, kolja, räkor och laxSilikat
[redigera | redigera wikitext]T.v.: Silikattetraedern, SiO4, ett neosilikat samt grunden till mer avancerade silikater. T.h.: Skiktsilikat. | ||
Enkelkedjesilikat (till vänster) samt dubbelkedjesilikat (till höger) | ||
Silikater existerar den största mineralgruppen, samt dem flesta bergarter består mot 95 andel från olika silikater.
Jordskorpan beräknas bestå mot 92 volymprocent från silikater.[6] dem omkring 1 mineralen[7] inom gruppen består vanligen från ett katjon, likt aluminium, magnesium, järn samt kalcium, likt förenar sig tillsammans kisel samt syre (SiO4). Silikater delas in inom undergrupper beroende vid hur silikatgruppen bygger upp ett kristallstruktur.
Om Silikatgruppen uppträder isolerad (0-dimensionell struktur), likt existerar fallet hos olivin samt granater, kallas mineralet nesosilikat. Nesosilikat besitter ingen spaltning.[6]
Om silikatgruppen existerar ordnad inom en endimensionellt mönster, benämns mineralet likt kedjesilikater. Kedjesilikater förekommer både vilket enkla länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något samt dubbla länkar som är kopplade samman ofta för att binda eller säkra något.
Enkla kedjesilikater existerar uppbyggda således för att varenda tetraeder delar numeriskt värde hörn (syre) tillsammans intilliggande tetraedrar. modell vid liknande existerar pyroxen samt augit. Enkelkedjesilikater äger numeriskt värde spaltningsplan inom rät vinkel.[6] Tetraedrarna hos dubbla kedjesilikater delar numeriskt värde alternativt tre hörn tillsammans med intilliggande.
modell vid sådana existerar amfibol samt hornblände, samt dessa äger numeriskt värde spaltningsplan inom vinklarna 60° samt °.[6]
Silikater tillsammans ett tvådimensionell struktur kallas skiktsilikater, samt på denna plats delar tetraedrarna tre från sina syreatomer tillsammans intilliggande. modell vid liknande mineral existerar muskovit samt biotit, vilka äger ett spaltning inom en plan.[6] Vidare finns silikater tillsammans med enstaka tredimensionell struktur, var varenda hörn delas mellan tetraedrarna.
modell denna plats existerar kalifältspater liksom besitter numeriskt värde spaltningsplan inom 90° alternativt kvarts såsom ej besitter någon spaltning.
Silikater förekommer även såsom par från SiO4-molekyler. en mineral såsom äger sådan struktur existerar epidot, likt ringar från tre alternativt sex SiO4-molekyler, var numeriskt värde hörn hos molekylerna delas.
en sådant mineral existerar beryll.
Några från dem viktigaste bergartsbildande silikaterna existerar fältspat, kvarts, olivin, pyroxen, hornblände (amfibol), granat samt glimmer.
Dessutom ingår ytterligare ett antal mineralämnen och spårelement, vilka bland annat ingår i olika enzymsystemKarbonater
[redigera | redigera wikitext]Karbonatet kalkspat (till vänster) samt sulfatet anhydrit (till höger) | ||
Karbonater existerar ett samling ifall omkring mineral[8] såsom innehåller anjonen (CO3)2-.
Några viktiga mineral inom gruppen existerar kalkspat (kalcit) samt aragonit (båda kalciumkarbonat, CaCO3), dolomit (kalciummagnesiumkarbonat, CaMgCO32)) samt järnspat (järnkarbonat alternativt siderit, FeCO3). Karbonater bildas vanligen inom marina miljöer då skal samt skelett ifrån havsdjur avlagras vid botten av havet.
Kalksten bildas vid detta sätt, karbonatjoner ordnar sig vid kanterna samt inom mitten från enstaka romboeder, inom hörnen samt mitt vid romboederns sidor sitter kalciumjonerna. angående bildningsmiljön existerar en varmt samt ytlig ocean kunna magnesium ersätta hälften från kalciumjonerna, samt dolomit bildas.[9] Karbonater förekommer även inom miljöer tillsammans lämningar från evaporiter samt inom karstlandskap var svar samt återavsättning från karbonater leder mot uppkomst från grottor, stalaktiter samt stalagmiter.
Vissa människor kan behöva mer än en typ av mineral beroende på deras livsstilsval, medicinska historia eller till och med åldersgruppÄven nitrat samt borat ingår inom karbonatgruppen.
Sulfater
[redigera | redigera wikitext]Sulfater innehåller ständigt sulfatanjonen SO42-. dem bildas vanligen inom grunda ocean var starkt salint en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig långsamt avdunstar samt både sulfater samt halider bildas.
Sulfater förekommer även inom hydrotermala gångar inom form eller gestalt från gångmineral nära malmfyndigheter samt likt sekundära oxidationsprodukter från ursprungliga sulfidmineral. Vanliga sulfater existerar anhydrit (kalciumsulfat, CaSO4), celestit (strontiumsulfat, SrSO4), baryt (bariumsulfat, BaSO4) samt gips (dihydrat kalciumsulfat, CaSO4·2H2O).
inom sulfatgruppen ingår även mineral vilket kromat, molybdat, selenat. sulfit, tellurat samt wolframat (scheelit även ålderdomligt kallat tungsten). Sulfatgruppen innehåller ungefär mineral.[10]
Halider
[redigera | redigera wikitext]Haliden halit (till vänster) samt oxiden hematit (till höger) | ||
Halider existerar enstaka mineralgrupp liksom bildar neutrala salter.
Gruppen inkluderar fluorit (kalciumfluorid, CaF2), halit (natriumklorid, NaCl), sylvin (kaliumklorid, KCl) samt salmiak (ammoniumklorid, NH4Cl). Liksom sulfater förekommer halider vanligen inom evaporitlämningar liksom playasjöar samt utloppslösa ocean likt Döda havet samt Stora sjö, Utah. inom halidgruppen ingår fluorid, klorid samt jodid.[9] Halidgruppen innehåller ungefär mineral.[11]
Oxider
[redigera | redigera wikitext]Oxider besitter många massiv innebörd inom gruvindustrin eftersom dem bildar flera från dem malmfyndigheter ifrån vilka människan utvinner metaller.
Oxider förekommer vanligen vilket fällningar nära jordytan, likt oxidationsprodukter från andra mineral inom ytnära vittringzoner samt likt assecoriskt mineral inom magmatiska bergarter inom jordens skorpa samt mantel. Vanliga oxider inkluderar hematit (järnoxid, Fe2O3), magnetit (järnoxid, Fe2O4), kromit (järn-/magnesiumkromoxid, (Fe,Mg)Cr2O4), spinell (magnesiumaluminiumoxid, MgAl2O4, vanligt förekommande inom manteln), rutil (titandioxid, TiO2) samt fryst vatten (vatten, H2O).
Oxidgruppen inkluderar även hydroxider. Den kemiska bindning såsom dominerar inom oxider samt hydroxider existerar jonbindning.[9] Oxidgruppen innehåller ungefär mineral.[12]
Sulfider
[redigera | redigera wikitext]Sulfiden pyrit (till vänster) samt fosfatet apatit (till höger) | ||
Sulfider äger ofta massiv finansiell innebörd samt omfattar omkring mineral.
Vanliga sulfider existerar pyrit (svavelkis, järndisulfid, FeS2), kopparkis (kalkopyrit, kopparjärnsulfid, CuFeS2), pentlandit (järnnickelsulfid, (Fe,Ni)9S8) samt blyglans (blysulfid, PbS). Sulfidgruppen inkluderar även selenider, tellurider, antimonider, vismutider samt sulfosalter samt innehåller ungefär mineral.[13]
Fosfater
[redigera | redigera wikitext]Fosfater inkluderar varenda mineral tillsammans ett tetraeder-komponent tillsammans med formeln AO4 var A är kapabel stå på grund av fosfor, antimon, arsenik alternativt vanadin.
detta allra vanligaste fosfatet existerar apatit; biologisk apatit finns inom djurs ben samt tänder dock apatit förekommer asseccoriskt inom dem flesta bergarter, Fosfatgruppen inkluderar arsenater, vanadater samt antimonater samt innehåller ungefär mineral.[14]
Grundämnen
[redigera | redigera wikitext]Grundämnena antimon (till vänster) samt guld (till höger) | ||
De rena grundämnena inkluderar metalliska ämnen vilket guld, silver samt koppar samt halvmetaller samt icke-metaller vilket antimon, vismut, kol (grafit) samt svavel.
Både torsk, sill, lax och räkor innehåller jod! Extra bra om du har lite sämre ämnesomsättningDenna team inkluderar även naturliga legeringar liksom elektron, fosfider, silicider, nitrider samt karbider. Grundämnesgruppen innehåller ungefär mineral.[15]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [abcdefghijk] Woods, Karen M. () (på engelska). Physical Geology Laboratory Manual (Fjärde upplagan).
Kendall/Hunt Publishing Company. sid. ISBN
- ^Se summering från listorna mot övriga noter ifrån Dana
- ^Selley Richard C., Cocks L. R. M., Plimer inom. R., red () (på engelska). Encyclopedia of geology (Första upplagan). Amsterdam: Elsevier Academic Press. sid.Band 3 s Libris ISBN
- ^””.+Svenska Dagbladet.
9 femte månaden i året
- ^Svenska Akademiens ordbok: musslig: böjd vid identisk sätt liksom en musselskal
- ^ [abcde] Tarbuck; Lutgens. Earth -an introduction to physical geology. Pearson Prentice entré.
sid. ISBN
- ^”Silicates, Dana classification”. Läst 21 augusti
- ^”Carbonates, Dana classification”. Läst 21 augusti
- ^ [abc] Andréasson, Per-Gunnar, red (). Geobiosfären, enstaka introduktion (). Studentlitteratur. sid. ISBN
- ^”Sulfates, Dana classification”.
Läst 21 augusti
- ^”Halides, Dana classification”. Läst 21 augusti
- ^”Oxides, Dana classification”. Läst 21 augusti
- ^”Sulfides, Dana classification”. Läst 21 augusti
- ^”Posphates, Dana classification”. Här är en guide till de åtta viktiga mineraler
Läst 21 augusti
- ^”Elements, Dana classification”. Läst 21 augusti
Allmänna källor
[redigera | redigera wikitext]- Hedin L-H. & Jansson M. Mineral inom landet. Förlags AB Björnen.